G.A. Petrelius fontän framför stadsbiblioteket. Akvarell Håkan Sjöström.
Konstverken längs Aura å
Reservera gott om tid för den här långpromenaden, gärna upp till ett par timmar för det finns mycket att se.
En tidigare vandring som sträckte sig från Domkyrkobron till Hallis och tillbaka avslutades med några ord om en vandring härifrån ner mot åmynningen och tillbaka. Nu är det dags att infria detta löfte och temat är utomhuskonstverk, minnesmärken och plaketter. Åbo har sedan den aktiva satsningen på utomhuskonst påbörjades under 1990-talet blivit en stad där man kan gå på konstutställning ute i det fria.
Om konstverken kan man läsa mera på Wäinö Aaltonen-museets webbsidor (www.wam.fi) under rubriken Åbo stads konstsamling/Utomhusskulptur. Dessutom har Åbo stad i samarbete med Wäinö Aaltonens museum utarbetat en tredelad Statypromenad.
Starten sker från Slottsgatan 1 med sikte på det nyrenoverade bibliotekshuset. På Lilltorget framför huvudingången finns den välbekanta G.A. Petrelius lejonfontän i brons och sten från 1924, utförd av skulptör Gunnar Finne och arkitekt Armas Lindgren.
Fortsätt neråt längs Västra Strandgatan och titta in på bibliotekets gård där de gamla byggnaderna skakar hand med det stora nybygget.
Efter korsningen med Köpmansgatan, på husväggen vid Västra Strandgatan 5, finns det en plakett som berättar att Heurlinska skolan verkade i byggnaden under åren 1891–1955.
Några meter framåt, på väggen till huset på Västra Strandgatan 7, finns det ytterligare två plaketter; den ena talar om att arkitekt Georg Theodor Chiewitz bodde och arbetade i huset mellan 1856 och 1862 och den andra, som är utförd av konstnär B. Aspelin, att sockerbruket fanns på denna plats 1756–1827.
Fortsätt vidare över Auragatan, stanna upp framför stadshuset och stenbänkarna som kom till inför stadens 775-årsjubileum och på vilka väderstrecken är angivna på vänorternas språk. Bänkarna och kompassen utgör tillsammans med ljuskonsten längs Aura å en större miljöhelhet som är planerad av Vesa Honkonen Architects.
Styr nu stegen mot Teaterbron, gå över den och lägg märke till dekorationen på bron som föreställer Slottstomtens hatt och köpkvinnan Valpuri Innamaas hår. Detta i kombination med ljustavlan på andra sidan utgör konstnär Jan-Erik Anderssons verk ”Valpuri Innamaa och Slottstomten möts på Teaterbron” från år 1998 där sagovärlden och affärsvärlden i Åbo möts på Aura å.
Njut av den lekfulla bron och vyn över ån medan ni söker er tillbaka. På husväggen på Västra Strandgatan 23 finns en plakett som meddelar att Åbo Skyddskår och Lotta Svärd verkade i byggnaden under åren 1918–1944.
Vidare till Västra Strandgatan 25 där Jarkko Roths skulptur ”Skyddad tillväxt” i röd granit står. Konstverket är donerat till staden av byggföretaget Kivikartio Oy i samband med bolagets 40-årsjubileum 1985. Gå långsamt längs den breda gågatan framför hotellet. Här råder en speciell atmosfär med den öppna vänliga hotellfasaden, med bekväma soffor ute på terrassen, och de trygga lövträden med skuggande kronor.
Vid Ursinsgatans slut finns det av skulptör Mika Natri utförda stålkonstverket ”Pilvet” som är donerat till staden av hotellet. De tre höga molnbågarna och sockeln de står på utgör en stilig och välkommen avslutning på gatan, som tidigare nästan fortsatte ner i ån av bara farten.
Gå nu till Boreparken bredvid Kvarnbron. På en bastant sockel av svart granit står det fem meter höga minnesmärket i brons över vintersjöfarten i Åbo, ”Det isiga havet”. Denna mäktiga skulptur är utförd av Raimo Utriainen och rest år 1961.
Då man vandrar vidare ner mot gästhamnen kommer man snart till Barkers park som ligger mellan Slottsgatan och Västra Strandgatan, på den plats där nämnda företag hade sin fabrik med tjänstebostäder. Bredvid lekparken i detta grönområde finns Kari Juvas talande bronsskulptur ”Arbetet skapar vårt Åbo” från 1987; en hyllning till arbetet och arbetarrörelsen.
Vandringen är nu halvvägs så det är dags att ta färjan över ån. Under denna korta färd ska man låta blicken vandra ner förbi gästhamnen och vila vid den sex meter höga valfenan ”Harmoni”. Denna fontänskulptur i stål är gjord av den tyska skulptören Achim Kühn och stod färdig lämpligt inför det stora segelfartygsevenemanget The Tall Ships’ Races 1996.
Från ån kan man också beundra den italienska konstnären Mario Merz talserie, ”Fibonacci Sequence 1–55”, på elverkets skorsten. Dessa två meter höga röda neonljus tändes för första gången i april 1994.
Efter landstigningen på Östra Strandgatan följer en rask promenad in mot staden, till Kvarntunnelns mynning. På tunnelväggen har man från och med september 1998 kunnat beundra Kimmo Ojaniemis lysande konstverk ”Gaias öga”.
På terrassen till Wäinö Aaltonens museum finns det fyra bronsskulpturer av Aaltonen: ”Röjaren”, ”Framtiden”, och ”Intellektuellt arbete” ur serien ”Arbete och framtid”. Dessa är avgjutningar av skulpturer ur serien med samma namn som finns i riksdagen. Den fjärde skulpturen ”Storm” är en andra avgjutning av det minnesmärke som hedrar offren vid torpedbåten S 2:s olycka utanför Mäntyluoto 1925.
Gå över Paavo Nurmis allé till Självständighetsplan nedanför det majestätiska ämbetshuset. Här i sluttningen står sedan år 1994 den italienska konstnären Mariella Bettineschis omtalade himmelska blå vagn ”Carro Celeste” (=Karlavagnen på italienska).
Ett kort stycke härifrån finns Hermann Joutsens minnesmärke över infanterigeneral Adolf Ehrnrooth från 2005. På en sten av röd granit sitter en minnesplatta föreställande Ehrnrooth då han inspekterar regementet JR7 på Karelska näset den 4 juni 1944, några dagar innan den stora offensiven. Detta äreminne finansierades med hjälp av en riksomfattande insamling.
På Självständighetsplan finns även Terho Sakkis skulptur ”Fackla” där de symboliska lågorna åstadkoms av vatten- och ljuseffekter. Bassängen i vilken facklan står i är planerad av Erkki Melaja i samråd med skulptören. Detta vackert levande konstverk avtäcktes på Åbodagen 1975.
Framför Stadsteatern, på Aleksis Kivis plan, på en hög sockel av röd granit står bronshuvudet av Aleksis Kivi, också det skulpterat av Wäinö Aaltonen. Minnesmärket flyttades hit år 1962 då teaterhuset blev färdigt. Före det fanns det vid Åbo universitets huvudbyggnad i hörnet av Universitetsgatan och Auragatan, bredvid Ortodoxa kyrkan.
På tomten invid, framför grottöppningen in i Samppalinnaberget, spändes Outi Sarjakoskis miljökonstverk ”Network” upp år 1995. Detta spindelnät på 12 x 15 m har blivit ett synligt, viktigt och humoristiskt inslag i stadsbilden.
När man fortsätter vandringen mot Aurabron har man nedanför Samppalinnabacken Antti Luohistos minnesmärke i röd granit, ”Självständighetens sten”, som avtäcktes den 6 december 1977 då Finland firade 60-årsjubileum som självständig stat. Konstverket är donerat till staden av Åbo truppförbandsgillen. På stenens baksida hittar man på finska, svenska, engelska och franska texten ”Ett litet lands styrka är samdräkt. Med rena vapen för en ren sak.”
En mera undanskymd, men desto intressantare, skulptur hittar man framför restaurang Samppalinna. Här inne i buskaget har nämligen Jussi Mäntynens älghuvud funnits sedan 1969.
Ett litet stenkast härifrån, i Olofsparken, står Kimmo Ojaniemis minnesmärke över dominikanermunkarna och S:t Olofs kloster. Bronsstatyn föreställer tre munkar medan mässingsporten bakom statyn berättar om klostrets placering i parken och på stensockeln finner man sigillet för S:t Olofs konvent, planritningen för klostret och text på finska, svenska, engelska och latin. Detta länge efterlängtade minnesmärke som avtäcktes i oktober 2005 är en donation av försäkringsbolaget Veritas. En av eldsjälarna och de ivrigaste talarna för minnesmärket är ÅU:s före detta chefredaktör Meta Torvalds.
Bronsstatyn av Paavo Nurmi, mitt på Östra Strandgatan, är ett av stadens mest beskådade utomhuskonstverk. Wäinö Aaltonen hade gjort statyn redan år 1924 och denna tredje avgjutning (av totalt fem) restes år 1955 efter att ha donerats av Oy Wärtsilä Ab.
Följande staty som utförts av Wäinö Aaltonen kommer man till då man korsar Kaskisgatan över till Tavastgatan och vidare in i Runebergsparken. Den väl kända ”Lilja” i röd granit, upprest år 1928, är stadens första offentliga konstförvärv.
Vik efter parken ner till Rettigbrinken och följ palatsmuren. Vid den plats i muren där författaren bodde 1809–1827 finns Jan-Erik Anderssons ljuskonstverk ”Fredrika Runeberg och punkten” från 2007.
I muren på andra sidan om huvudingången till museet finns Martin Ahlströms minnessten över upptäcktsresanden Herman Spöring som sägs ha upptäckt Australien tillsammans med James Cook.
Denna långpromenad närmar sig därmed sin utgångs-och slutpunkt. På Katedralskolans vägg finns en plakett av B. Aspelin som föreställer Östra åstranden år 1800. Vid skolans huvudentré finns fyra tavlor; två med namnen på skolans samtliga rektorer och två med en krönika över skolans skeden.
Avslutningsvis kan man på Gamla Stortorget betrakta den omstridda och kritiserade ”Tidens ström” av Kain Tapper från år 2000. Konstverket är som bekant en 70 meter lång järnmur på vilken det rinner vatten. Ger man denna ”pissränna” en chans inser man kanske att den, särskilt sommartid, är riktigt vacker med det rinnande vattnet som glimrar och glittrar i ett ständigt ombytligt spel med ljuset. Förutom att vattenflödet skänker svalka frambringar det ett rogivande porlande läte vilket ger konstverket två dimensioner; en visuell och en auditiv.
- Steg i staden
- Ralf-Erik Sjöström återkommer med skildringar av Åbo ur olika perspektiv. Den här gången tittar han på konst och arkitektur och gör nedslag i kända personers Åbo. Serien omfattar tio delar. Akvarellerna är målade av hans far Håkan Sjöström.