Innergården vid Åbo slott. Akvarell Håkan Sjöström
På vandring i Åbo med Tiina Lindfors
Då de tre koreograferna och danskonstnärerna Tiina Lindfors, Lassi Sairela och Eeva Soini år 1989 tillsammans med tre andra dansartister startade dansteater ERI gjorde de ett betydande kulturdåd för hela Åbo. ERI som firar 20-årsjubileum år 2009 har tack vare sin professionalism, sitt målmedvetna arbete och sin orubbliga tro på det man gör blivit berömd både i hemlandet och utomlands, där man uppträtt i flera än 20 länder i fyra världsdelar. Teatern ger cirka 130 föreställningar per år och har under åren skapat fler än 70 dansverk, de flesta med koreografi av Lindfors. I ensemblen på sex dansare ingår utöver de tre ovan nämnda även Dmitri Pimonov, Hanna-Kaisa Rajala och Alexander Zilberman.
Tiina Lindfors (f. 1958) har under sin långa karriär ofta blivit kontaktad direkt av kompositörer som önskat samarbeta med henne. Längst har detta samarbete förts med Mikko Heiniö vilket lett till fem konstverk där Heiniös moderna musik möter Lindfors talande och ställningstagande koreografi. Hon betonar vikten av att koreografen borde kunna dramaturgi, det vill säga behärska teaterns uttryckssätt, eftersom en dansföreställning är en social händelse där publiken bör förstå det som sker på scenen. Då man tar del av en föreställning där Lindfors uppträder inser man omedelbart detta; så stark är hennes teatraliska närvaro och uttryck i föreställningen.
Dansteater ERI har under sin tjugoåriga resa utvecklats till en av Åbos främsta kulturinstitutioner och därför ville jag få reda på vilka Tiina Lindfors viktiga platser är.
Den självskrivna utgångspunkten för en vandring i Tiina Lindfors Åbo är dansteater ERIs lokal på Universitetsgatan 7 eftersom hennes liv och arbete ofta smälter ihop. Här i en charmig gammal jugendlokal inne på gården har man hållit till sedan år 1992. Under åren har man utfört två större renoveringar, den senaste år 2004, varefter man fick lokalen och den intima salen i ett sådant skick som man önskade. Då man besöker en föreställning samlas man i en hög smal aula som är tapetserad med affischer från tidigare produktioner och grips omedelbart av den speciella och mycket vänliga atmosfär som råder här. Man tar några steg in från gatan men den andliga förflyttningen är mycket längre. Den beresta Lindfors anser att teatern för tankarna till Sydeuropa, vidare betraktar hon lokalen som en gåva och är varje dag tacksam över att kunna promenera dit för att arbeta.
Flera av de platser som denna vandring riktar sig till är på något sätt förknippade med Lindfors arbete. Så även vandringens följande mål som ligger ett par kvarter från teatern; stenhuset på Slottsgatan 1. Utöver att Lindfors anser huset vara mycket vackert har hon uppträtt i den före detta apotekslokalen, som nu är galleri.
Gå ett litet stycke vidare längs Slottsgatan. Tiina Lindfors har en stark instinkt för skönhet och två byggnader som är viktiga för henne ur denna synpunkt, liksom även för deras användning, är det nyrenoverade gamla huvudbiblioteket och den stora nybyggda delen.
Följ nu Köpmansgatan upp till hörnet med Eriksgatan. Det gamla lilla stenhuset i hörnet som tidigare hyste Ålandsbanken anser Lindfors vara en av de vackraste byggnaderna i Åbo.
Korsa Salutorget mot Auragatan, följ backen upp till Konstmuseet. Något som Lindfors gillar extra bra med Åbo är dess kullar från vilka man kan blicka ut över staden. Vidare har Konstmuseet som byggnad ett stort skönhetsvärde för henne, det är väl renoverat och eftersom det i sitt inre bär på en omfattande konstsamling blir det ännu viktigare.
Fortsätt genom Puolalaparken mot Fredsgatan och vik till vänster vid Humlegårdsgatan. En annan byggnad som Lindfors tycker mycket bra om är det lilla jugendhuset på Humlegårdsgatan 14 i vilket bland annat bokförlaget Sammakko hade sin bokhandel.
Vandra några kvarter längs Fredsgatan, förbi korsningen med Skolgatan och Allégatan. Den röda Mikaelskyrkan har en mycket speciell plats i Lindfors hjärta vilket beror på att hon har fått uppträda i kyrkan. Hon anser att en byggnad känns mycket närmare och blir betydelsefull på ett nytt sätt när man får arbeta i den för då ser man så mycket som en tillfällig besökare inte läger märke till; vrår och skrymslen som allmänheten inte äger tillträde till och hela lokalen ur oväntade vinklar.
Gå runt kyrkan, ner till Lasarettsgatan och promenera längs den till Slottsgatan. Följ Slottsgatan mot hamnen fram till konservatoriet och Sigynsalen. Förvandlingen av dessa fabriksbyggnader till utrymmen för kulturen tilltalar Lindfors. Det nyrenoverade skakar hand med det gamla på ett fint sätt, i stil med hur man brukar göra sådant här i Sverige, menar Lindfors. Härifrån har hon goda minnen med föreställningen Hermes (musik av Heiniö) som beställdes av Åbo musikfestspel år 1995.
Fortsätt ett par kvarter längre ner, till Forum Marinum. Här i det röda tegelmagasinet uppträdde ERI med föreställningen Valo Kuva Liike i samband med en fotoutställning år 1999. I denna miljö skall Lindfors i något skede uppträda med en liten produktion ombord på Göran Schildts jakt Daphne. Hans reseskildringar från seglatserna i Medelhavet har fängslat henne, men hon har också hört berättelser om dem av regissören och teaterdirektören Vivica Bandler som Lindfors betraktar som sin konstnärliga mor och som fram till sin död år 2004 var ordförande för danstater ERI.
Vandringens följande hållplats är Åbo slott, närmare bestämt dess gårdar där den innersta gården är viktigast. Här tycker Lindfors att man bäst får tag på ekot från det medeltida Åbo, inte inne i slottet som hon anser vara renoverat lite väl mycket i stil och anda av representationsutrymmen. I denna omgivning gav ERI en av sina mest framgångsrika föreställningar under åren 1993-94, Yön harlekiinit.
Promenera tillbaka in mot staden, korsa ån med stadsfärjan Föri och fortsätt längs den andra stranden. Lindfors upplever ån som en ständigt föränderlig livgivare åt staden och säger att man inte kan göra två likadana promenader längs ån. Hon speglar sina känslor i åns vatten och går längs dess stränder under alla årstider och vid alla tider på dygnet. En stad som genomflyts av en å är mera poetisk än en stad som saknar ett dylikt vattendrag anser hon. Vidare njuter hon av ån för att flera av stadens vackraste hus ligger samlade längs dess kajer. Eftersom hon själv bor i åns omedelbara närhet kan hon även hemma njuta av ån; hon brukar sitta på soffans armstöd och blicka ut över vattnet vid olika tider - är det sommar skyler trädens lövverk ytan, då är det enda som syns av vattnet reflektionerna som leker i lägenhetens tak.
Traska framåt in mot centrum och gå upp i Samppalinnaparken. Denna höjd är Lindfors favoritkulle och en plats som hon regelbundet besöker. Hon njuter av att meditera vid Petreliusstatyn och blicka ut över staden från den, särskilt kvälls- och nattetid. Här är vyn av staden som vackrast med all stämningsfull belysning.
Korsa parken, gå över Kaskisgatan uppe på backen, vidare in i Vårdbergsparken och fortsätt till gamla observatoriet högst uppe på höjden. Utsikten över staden är fantastisk men starkast för Lindfors är upplevelsen av byggnaden eftersom hon år 2000 fick arbeta i Rotundan i huset. Hon greps av hur ljuset vid olika tider på dagen förvandlade byggnaden och hon utnyttjade just denna ljusets lek genom fönsterrutorna i sin föreställning 2 x XX. Hon tycker att det var fantastiskt att få arbeta i byggnaden - dansa på den ömtåliga parketten som är ett konstverk i sig, lära känna huset och uppträda med hela det gamla Åbo för sina fötter.
Gå ner från parken längs den långa trappan som mynnar ut i Rettigbrinken. En byggnad som Lindfors gillar är Aboa Vetus som för hennes tankar till medeltidsmuseet i Stockholm. Fortsätt längs ån till Pinellan. Beträffande denna Finlands äldsta restaurang anser Lindfors, som så många andra med henne, att den helt enkelt inte får vara stängd och hon längtar efter att åter få dinera i den blå salen.
Denna vandring i Tiina Lindfors Åbo närmar sig sitt slut och avrundas i det gamla Åbo, en miljö hon gillar i dess helhet. Av byggnaderna vill hon lyfta fram Akademihuset och speciellt dess festsal, Solennitetssalen, som en mycket vacker arkitektonisk helhet. Beträffande sin egen konst och sitt eget skapande säger Lindfors att de antika idealen är mycket viktiga för henne och att de fortfarande är högaktuella idag.
Gå över gatan till domkyrkan. Lindfors tyckte att detta kanske var väntat och förutsägbart men kan inte låta bli att ta upp katedralen. Hon har dansat inne i den, BachEriana, på dess trappa under Hansadagarnas invigning år 2004 och klättrat upp i tornet och sett staden genom det lilla fönstret. Lindfors vill avsluta sin vandring just här eftersom hon anser att man så väl kommer i kontakt med stadens långa historia då man arbetar och vistas i domkyrkan.
- Steg i staden
- Ralf-Erik Sjöström återkommer med skildringar av Åbo ur olika perspektiv. Den här gången tittar han på konst och arkitektur och gör nedslag i kända personers Åbo. Serien omfattar tio delar. Akvarellerna är målade av hans far Håkan Sjöström.