Professor: Staten borde ha lärt sig

Professor Matti Virén är kritisk till dagens modell för kommunfusioner.

Kommunfusionerna verkar inte spara någonting. Det konstaterar Matti Virén, professor i ekonomi vid Åbo universitet. Han har följt med fusionerna bland annat på uppdrag av Kommunernas utvecklingscentral.
   – Antagandet ”ju större enhet, desto mindre kostnader” håller inte. Tvärtom verkar de mellanstora eller riktigt små enheterna vara mest kostnadseffektiva.
   Virén tillägger att det här inte är något nytt, redan innan senaste våg av kommunfusioner kollades det på statligt håll upp vad tidigare fusioner hade gett i form av minskade kostnader. Svar: ingenting.

   – Särskilt svårt har det varit att få ner kostnaderna i fusionerade kommuner med flera centra. Det finns sådana som har till och med tre–fyra ungefär lika stora centra. Sådant blir oerhört dyrt att upprätthålla.
   Kimitoön är ett bra exempel på en ny kommun med flera kommuncentra?
   – Visst, och lättare blir det ju inte då ön geografiskt sätt är så stor.

   Virén påpekar att det inte går att rationalisera särskilt mycket eftersom de anställda garanteras jobb i fem år efter fusionen.
   Ändå talas det om att vi snart igen har nya kommunfusioner framför oss?
   – Jo, staten verkar ha större kommuner som ett evigt recept för att få ner kommunernas kostnad, men det går inte i all oändlighet att bara öka kommunstorleken.
   – Det finns sådana grupper som gärna ser större kommuner, främst tänker jag på de kommunanställda och deras olika fackförbund. De gynnas av stora kommuner som inte tävlar om vem som har den lägsta skattesatsen eller bästa servicen. Om kommunskatten ligger på en hög nivå ger det mera pengar för löner och verksamhet och mindre tryck på att spara.
   – Ofta är de kommunanställda också aktiva som kommunala förtroendemän. Det här ”kommunpartiet” kör inte alltid skattebetalarnas intresse. De kommunanställda har kunskap och vet precis hur de ska driva frågorna. Deras betydelse som förtroendevalda är säkert dubbel jämfört med deras faktiska antal.

   I dag begränsar jävsreglerna bara de högsta tjänstemännen från att sitta med i kommunstyrelsen. Virén skulle gärna se att jävsreglerna skulle gälla också kommunanställda i lägre position.
   – Dessutom borde alla kommunvalskandidater deklarera vilka kopplingar de har till kommunerna, inte bara säga att titeln är filosofie magister utan också berätta att kandidaten själv plus äkta hälften plus kanske några familjemedlemmar är kommunalt anställda.
   Virén hoppas att statsandelarna till kommunerna skulle utvecklas så att de får mindre pengar om de t.ex. har många chefer inom samma sektor, men mer pengar om invånaraktiviteten är hög.
   – Annars kan invånarnas aktivitet sjunka i takt med kommunfusionerna; i stora kommuner blir avstånden alltid ett problem, bara den mest aktiva och rörliga delen av befolkningen kan och orkar delta i alla möten som hör till den kommunala förvaltningen.

   De senaste kommunfusionerna gjordes egentligen för att trygga social- och hälsovården.
   Hur tycker du det har lyckats?
   – Knappast har den sektorn vunnit särskilt mycket. Det enda vettiga är att staten tar över och ordnar upp den här biten, så kan kommunerna ta hand om resten.