Etikettarkiv: utrustning

Vad finns i en brandbil? (Del 3)

I mina senaste två inlägg bekantade vi oss med vad som finns i skåpen på högra respektive vänstra sidan av Pargas FBKs släckningsbil Pg31. Idag skall vi avsluta serien med att titta på vad som finns längst bak, på taket och inne i hytten.

Vi börjar med bakluckan:

bakluckan

  1. Tryckluft för att blåsa bort t.ex. vatten från pumpen.
  2. Plastslangar för varmluft. Med hjälp av dessa kan man t.ex. vintertid leda in varm luft i en krockad bil medan losstagning av patienten pågår. Man kan även leda in varm luft under rocken på brandbilens chaufför medan hen sköter pumpen.
  3. Två stabiliseringstrappor (det fanns även två i ett av skåpen på vänstra sidan). I den silverfärgade plåtlådan till höger finns kedjor som används för att bända upp rattstången ifall föraren sitter fastklämd mellan ratten och stolen.
  4. Slangrulle med strålrör. Denna används vid mindre bränder och trafikolyckor eftersom den är snabb att klarera (dvs. dra ut och ta i bruk)  och rulla in igen.
  5. En låda med ett Y-stycke och en vattenvägg. Y-stycket används då flera tankbilar turas om att mata tilläggsvatten till pumpen och gör det möjligt att byta tankbil utan att vattenflödet avbryts. Vattenväggen används för att skydda närliggande objekt från värmestrålning.
  6. Flytande pump. Pumpen har en bensinmotor som startas på land. Sedan kopplar man fast en slang och slänger allting i sjön. När pumpen kommer i kontakt med vatten ökar motorvarven till max.
  7. Lyftdynor. Dessa används för att lyfta tunga föremål, t.ex. ifall någon blivit i kläm under en bil eller ett betongelement.
  8. Skydd för krockkuddar. Dessa används för att skydda patienterna och räddningspersonalen från outlösta krockkuddar vid trafikolyckor. Till höger finns en hydraulisk pedalsax med vilken man kan klippa av pedalerna i en bil ifall chauffören fastnat med fötterna bakom dem.
  9. Vindrutesåg. Denna används för att kapa vindrutan då man klipper bort taket på en bil. Sågen innehåller även en fönsterkrossare med vilken man snabbt och lätt kan söndra sidorutorna.
  10. Hydraulisk sax och utbredare. Dessa används främst för att ta loss patienter ur bilvrak, men kan även användas till att t.ex. klämma fast läckande rör.
  11. Stångutbredare. Denna kan användas t.ex. för att flytta frampartiet på en bil om patienten sitter fastklämd under det.
  12. En huvudslang (3″) redo för klarering.
  13. Kontrollpanel för pumpen och generatorn. I praktiken är detta touchscreen kopplad till en dator som kör en variant av Windows XP…
  14. Pump. Uppe finns två uttag, nere till vänster finns inmatning för seriekörning (dvs. vattnet som kommer in far genast ut igen utan att gå via tanken ) och nere till höger finns inmatning för tankpåfyllning. Brandbilen har för övrigt en egen tank på 3000 liter vatten.
  15. Förgreningsstycke kopplat till huvudslangen.
  16. Adaptrar som gör det möjligt att koppla ihop en 1.5″ och en 3″ slang, respektive en 3″ och en 4″ slang.

Sedan tar vi oss en kort titt på taket. Där finns inte så mycket att se:

taket

  1. Tredelad seriestege. Bakom den finns även sugslangen för vår motorspruta, men den syns inte på bilden.
  2. Ljusmast med LED-strålkastare och blåljus. Denna används för att lysa upp olycksplatsen och varna andra bilar.
  3. Diverse-låda. Innehåller bl.a. träbattingar, absorberingsmedel för vatten och land, strumpa för rökfläkten och slangbroar (gör det möjligt för bilar att köra över trycksatta slangar utan att skada dem).
  4. Hansa-bräde. Detta används vid yträddning både på öppet vatten och på is.
  5. Rep för hansa-brädet. Detta gör det möjligt att snabbt hala in brädet till stranden, t.ex. då patienten har räddats.

Avslutningsvis skall vi ta oss en titt inne i hytten på brandbilen. Vi börjar med framsätet och chaufförens plats. Det ser ut som förarsätet på en helt vanlig Scania-lastbil.

chaufför

  1. Navigator kopplad till VIRVE-radion (VIRVE är myndigheternas digitala radionätverk i Finland). Vid larm dyker adressen upp på skärmen och navigatorn planerar färdigt den kortaste rutten till objektet.
  2. VIRVE-handradio för chauffören.

Uppe vid taket sitter även en sådan här liten panel:

blinkarochsirenerMed hjälp av denna kan man slå på blinkljus och sirener. Den påverkar dock inte fysikens lagar, så även om det blinkar och tjuter kan man inte köra som en galning.

  1. Slår på strömmen till hela panelen.
  2. Blåljus.
  3. Sirenljud WAIL (långsamt sjunkande och stigande).
  4. Sirenljud YELP (snabbt sjunkande och stigande). Om både WAIL och YELP är påslagna samtidigt byter sirenen automatiskt mellan dessa ljud.
  5. Förr i tiden användes denna knapp för att koppla brandradion till bilens högtalare. Den används inte idag.
  6. Mikrofon till bilens högtalare.

Till höger om chauffören sitter enhetschefen som leder och ansvarar för enhetens verksamhet och manskapets arbetssäkerhet:

enhetschef

  1. Statuspanel. Med denna meddelar man nödcentralen när bilen startar, är framme vid olycksplatsen, blir ledig eller är tillbaka på stationen. Den är även kopplad till en GPS-mottagare och skickar bilens koordinater till nödcentralens datasystem. Datakommunikationen sker via VIRVE-nätet.
  2. Fastmonterad VIRVE-radio.
  3. Mikrofon för VIRVE-radion.
  4. Vanlig mobiltelefon.
  5. VIRVE-handradio för enhetschefen.
  6. Ficklampor.
  7. Kartor, objektkort, information om kemikalier, blanketter, checklistor, m.m.
  8. Digitalkamera.
  9. Tryckluftsaggregat.

Slutligen skall vi bekanta oss med baksätet:

baksätet

  1. Spine board. En sorts bår som bl.a. används för att ta ut patienter ur krockade bilar.
  2. Nackkragar. Används för att immobilisera nacken då man misstänker nack- eller ryggskada.
  3. Två selar för arbete på tak och två VIRVE-radiotelefoner (syns inte på bilden men de finns där).
  4. Märke för trafikdirigering. Denna modell har röda LED-lampor som kan tändas. Bredvid märket finns det två LED-ficklampor (syns inte på bilden). Vid högra dörren finns en likadan uppsättning.
  5. Inne i dessa skåp finns bl.a. skyddshandskar, evakueringsmasker (används t.ex. då man måste evakuera människor genom en rökfylld trappuppgång), reflexvästar, förstahjälpväska och slangbärare (används för att t.ex. fästa en slang uppe på ett tak för att hindra den från att falla ner).
  6. Tryckluftsaggregat. Dessa innehåller för övrigt helt vanlig luft och inte syrgas som vissa tror. Tack vare tryckluftsaggregatet kan man andas frisk luft medan man arbetar inne i tjock brandrök.

Slutligen en liten detalj angående baksätet. Det rymmer fyra personer och beroende på var man sitter har man vissa på förhand fastslagna uppgifter att utföra vid vissa situationer.

baksätet

  • Ettan sitter längst till höger bakom enhetschefen och bemannar slangen vid brandsläckning. Det är av den här orsaken som största delen av all släckningsutrustning finns just på högra sidan av brandbilen.
  • Tvåan sitter längst till vänster bakom chauffören och arbetar i par med ettan. Tvåans uppgift är att röja och bryta sig in. Därför finns största delen av alla röjningsverktyg på just vänstra sidan av brandbilen.
  • Ettan och tvåan bildar tillsammans det första släckningsparet.
  • Trean och fyran sitter i mitten och bildar det andra släckningsparet. Då andra släckningsparet deltar i släckningsarbetet är det trean som släcker och fyran som röjer.

Så där. Nu var vi klara med genomgången av Pargas FBKs släckningsbil Pg31. Jag hoppas det har varit intressant och att ni lärt er något nytt.

 

Vad finns i en brandbil? (Del 2)

Förra veckan tittade vi på vad som fanns i skåpen på högra sidan av Pargas FBKs släckningsbil Pg31 (som för övrigt skall uttalas ”Pargas tre ett”).

Nu skall vi se på den vänstra sidan. Vi börjar med skåpet närmast hytten:

vänster1

  1. Uttag för 16A skarvkabel.
  2. Lysrör som kan sättas fast med en magnet. Detta är praktiskt vid t.ex. trafikolyckor.
  3. Spännband, remmar, m.m.
  4. Tillbehör för lyftdynor. Dessa fungerar med tryckluft och används för att t.ex. lyfta tunga fordon.
  5. Absorberingsmedel för mindre oljeutsläpp på land (t.ex. i samband med trafikolyckor).
  6. Stabiliseringstrappor. Dessa används för att stabilisera en krockad bil före man börjar klippa loss patienterna.
  7. Halogenstrålkastare och stativ.
  8. Vattendammsugare. Denna används främst vid vattenskador i fastigheter.
  9. Taljor, block, dragkrok till brandbilen och diverse tillbehör till motorsprutan. Dessa används inte speciellt ofta. Under dem finns en liten hopfällbar stege.
  10. Liten motorspruta. Denna används för att suga upp vatten ur naturliga vattentag, t.ex. vid bränder på holmar eller i närheten av stränder.
  11. Ämbar och rep som behövs då man klarerar motorsprutan.
  12. Bränsle och olja för motorsprutan.

Nu går vi vidare till det mittersta skåpet på vänster sida. Det innehåller egentligen bara ”vanliga” verktyg:

vänster2

  1. Skarvkablar.
  2. Skogshuggarutrustning (hjälm, byxor, m.m.).
  3. Diverse elektriska verktyg som t.ex. vinkelslipmaskin.
  4. Avspärrningsband, blinkande varningslampor, sopsäckar, m.m.
  5. Två vanliga sopborstar.
  6. Extra klingor till räddningssågen.
  7. Räddningssåg som kapar det mesta.
  8. Två bensindrivna motorsågar och en elektrisk. Används till att öppna dörrar, såga upp tak och väggar, röja vindfällen, m.m.
  9. Tratt och brytjärn.
  10. Bensin och olja för sågarna.

Till sist det bakre skåpet på vänster sida:

vänster3_1
vänster3_2

  1. Bräckjärn. Detta kan användas för att bryta upp dörrar. Under det finns en röjkniv (som eventuellt kommer att flytta plats inom en nära framtid).
  2. Traditionell brandyxa. Den här känner nog alla igen!
  3. Slägghammare. Denna används t.ex. för att slå in bräckjärnet i en dörrspringa.
  4. Vanlig yxa.
  5. Liten bultsax. Denna kan användas för att t.ex. kapa kedjor.
  6. Dimspikar. Dessa kopplas till en brandslang och slås in i t.ex. taket eller väggen. Med hjälp av en fin vattendimma kan man sedan försöka begränsa eller rentav släcka branden.
  7. Grep och betongspade.
  8. Isbill.
  9. Korta slangar för dimspikarna.
  10. Slägga, järnspett och slagspett. Slagspetten kan användas för att öppna låsta dörrar.
  11. Batteridriven borrmaskin.
  12. Verktygslåda.
  13. Kofot.
  14. En till traditionell brandyxa.
  15. Större bultsax.
  16. Hopfällbar varningstriangel.
  17. Fällriktare. Denna kan användas vid t.ex. trädfällning men duger också väldigt bra till att stabilisera bilar som ligger på sidan.
  18. Snöspade och vanlig spade.

Sådär! Då var vi klara med vänstra sidan. I nästa inlägg ska vi titta på vad som finns längst bak, uppe på taket och inne i hytten.

Vad finns i en brandbil? (Del 1)

Den här gången tänkte jag vi skulle ta oss en närmare titt på vad som egentligen finns i en brandbil och till vad de olika redskapen används. Det finns ingen standard på hur brandbilar skall utrustas utan alla brandkårer utrustar sina bilar själva enligt just sina behov. Grundprinciperna och verktygen är dock för det mesta samma, så har man en gång lärt sig att arbeta med en brandbil så går det ganska lätt att lära sig arbeta med en annan.

Brandbilen vi skall titta på nu är Pargas FBKs släckningsbil, en Scania P340 CrewCab från 2010 med karosseripåbyggnad av Viher-Vehmas. Den rymmer 3000 liter vatten och har plats för sex personer: två i framsätet och fyra i baksätet. Trots namnet ”släckningsbil” innehåller den redskap för alla möjliga typer av olyckor och tillbud.

Vi börjar med den högra sidan och skåpet närmast hytten:

höger1

  1. Skumpistol. Denna används t.ex. för att  släcka bil- och roskisbränder eller skumlägga trafikolycksplatser om bränsle runnit ut
  2. En utdragbar lavett med handsläckare och strålrör. Vi skall titta närmare på den om en stund.
  3. Extra flaskor för tryckluftsaggregaten som rökdykarna har på ryggen. Längst ner ligger några vanliga släckningsfiltar.
  4. Sotningsutrustning för skorstensbränder (blåa lådan) samt dricksvatten för manskapet.
  5. En kraftig rökventilationsfläkt med tillbehör.
  6. 200 meter huvudslang (3 tum) och 280 meter arbetsslang (1,5 tum).

Den utdragbara lavetten:

höger1_1höger1_2

  1. Tre stycken strålrör för arbetsslang.
  2. T-stycke som gör det möjligt att förgrena en arbetsslang. Detta används speciellt vid skogs- och markbränder när man snabbt behöver få vatten över ett stort område.
  3. Snabblappar för arbets- och huvudslang. Dessa kan användas för att tillfälligt lappa mindre hål på trycksatta slangar.
  4. Rekyldämpare. Denna används då man släcker med grov stråle för att slangen skall bli lättare att hantera.
  5. Förgreningsstycke som gör det möjligt att förgrena en huvudslang till tre arbetsslangar eller två arbetsslangar och en till huvudslang.
  6. T-stycke som gör det möjligt att förgrena en huvudslang.
  7. Strålrör för huvudslang (grov stråle).
  8. Mellanblandare (skymd bakom ena handsläckaren men syns på första bilden) med tillhörande gummislang. Dessa används för att suga upp skumvätska ur ett skumkärl.
  9. Olika typer av handbrandsläckare: pulver, vätska och koldioxid.

Så där. Nu kan vi gå vidare till det mittersta skåpet på höger sida:

höger2

  1. Reppåsar, fastsättningslinor, karbinhakar och skorstensvajrar. Dessa används vid arbete på hög höjd.
  2. Hjulklossar som kan användas när brandbilen parkerats i sluttningar.
  3. Skumkärl med skumvätska.
  4. En kass med regnkläder.
  5. Två yträddningsutrustningar (underdräkt, torrdräkt, cyklopöga, snorkel, isdubbar, kniv, uppblåsbar flytväst, grodfötter).
  6. Vår ”Cleveland load” eller ”Schlauchpaket”. Ett sätt att paketera brandslang som är ganska vanligt i Tyskland och USA, men relativt sällsynt i Finland. Detta paket gör det möjligt att trycksätta 40 meter arbetsslang i en spiral utan att behöva dra ut den först.

Till sist det bakre skåpet på höger sida:

höger3

  1. Koppling för vattenstation. Vattenstationer håller på att ersätta de traditionella, underjordiska vattenposterna i stadsbilden och ser ut som stora bruna eller grå plastlådor.
  2. Utrustning för traditionella, underjordiska vattenposter. Metallplattan kan lyftas loss och har hjul som gör den lättare att transportera. Den innehåller bl.a. metalldetektor, måttband, ståndrör, vattenpostnycklar, pump för att tömma brandposten efter användning, m.m.
  3. Skumrör. Då större mängder skum behövs är det inte ändamålsenligt att använda skumpistolen. Då kan man istället använda en mellanblandare för att blanda skumvätska i vattnet i brandslangen. När blandningen sedan sprutas ut genom skumröret bildas skum.
  4. Ihoptagbar brandhake. Denna används för att riva ner väggar och tak.
  5. Traditionell pytsspruta. Denna är mycket användbar för mindre bränder som t.ex. stolproskisar eller vid eftersläckning.
  6. Två elektriska sänkbara pumpar för pumpning av t.ex. källare.
  7. Halogenstrålkastare och stativ.

Det var högra sidan! I nästa inlägg skall vi titta på vad som finns i skåpen på vänstra sidan.