Allt är inte dyrt och jävligt

Det sägs att cd-formatet är ute, men om jag inte minns fel sades det på 1980-90-talen detsamma om vinylen – ja, det sades till och med att det var hög tid att sälja sina vinyler om man ville få några mark för dem.

Det har visat sig att de som sa så hade grundligt fel, vinylen lever och mår bra, och vi är många som grämer oss över alla fina vinylalbum vi i tiderna sålde.

Och i alla händelser: om cd:n inte är så mediesexig just nu så är bra musik bra musik, och för mig som gärna vill ha den i fysisk form duger också det formatet bra. Därför känns det lite som julafton när en känd skivhandel på Kristinegatan i Åbo under sommaren placerat ut en stor låda med plock-cd:n på gatan. 1 euro per skiva, och köper man något inifrån butiken kan man kanske dessutom få något ur lådan på köpet.

Då måste det väl vara rena skräpet som erbjuds, tänkte jag första gången jag promenerade förbi, men lyckligtvis började jag ändå bläddra och det visade sig snabbt att mina farhågor var helt obefogade. Det är lite det ena och det andra förstås – en del skivor har en aning spruckna pärmar, en del är begagnade och har helt enkelt inte gått åt för normala priser, och en del är så färska eller annars bara lysande att de när man får dem i sin hand känns som verkliga fynd.

Att hitta Depeche Modes senaste studioalbum ”Spirit”, som getts ut i år, i toppskick i lådan var till exempel en liten överraskning.

För att ge en liten bild av urvalet, och samtidigt indirekt berätta om vad jag själv kan tänka mig att köpa hem – åtminstone för 1 euro – ger jag här en liten lista på sådant jag under de senaste veckorna i övrigt plockat med mig ur den magiska lådan.

Radiohead: ”OK Computer”.

Nick Cave: ”Nocturama”.

Kent: ”Verkligen” och ”Vapen & Ammunition”.

J Karjalainen: ”Electric Picnic” och ”Päiväkirja”.

Tori Amos: “Little Earthquakes”.

HIM: “Razorblade Romance”.

Hassisen Kone: ”Rumat sävelet”

Sir Elwoodin hiljaiset värit: ”Puoli viisi aamulla” (och ”Hämären taa” är en så häpnadsväckande vacker låt att man kan lyssna hur många gånger som helst).

The Mission: “Carved In Sand”.

Interpol: “Antics”.

Det här är bara ett urval, och mer lär det bli – för nya skivor läggs kontinuerligt ut. Jag brukar stanna upp och bläddra minst en gång i veckan, det är nästan så de börjat småle lite mystiskt åt mig inifrån butiken.

text: Henrik Jansson

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *