Diggat minns Tom Petty med sex personliga favoriter

Tom Petty 1950–2017. Foto: musicisentropy/wikipedia

Tom Petty 1950–2017. Foto: musicisentropy/wikipedia

Text: Jean Lindén, ÅU

Tom Petty har gått bort, endast 66 år gammal. En artist som jag, speciellt under de senaste åren, ofta tänkt att är en av de där gamla hjältarna jag så gärna vill hinna se live.

Tyvärr blir det inte så. Men musiken, som man brukar säga i sådana här sammanhang, finns ju kvar.

Och det stämmer ju. Så här är sex personliga Pettyfavoriter – bland många.

Låten som fick mig att, som 11-12-åring, få upp öronen för Petty. ”Don’t Come Around Here No More” är ett samarbete med polaren Dave Stewart från brittiska Eurythmics, vilket inte minst kan anas i produktionen.

Och jo, det är Stewart som sitter med sitar på svampen i den Alice i Underlandet-inspirerade videon som nog var fascinerat förvirrande för många av oss som satt och kikade på den tidens musikvideokanaler.

Det här är ju inte heartlandrockaren Petty, men en poplåt som jag fortfarande diggar. Och som skapade min bild av Petty som en humoristisk och sympatisk länk mellan det gamla gardet och new waven, mellan rocken och poppen, någonstans – förstå mig rätt – mellan fanet Per Gessles ogenerade popkänsla och idolen Bob Dylan.

På tal om Bob Dylan: i mitten av 80-talet turnerade Tom Petty och hans Heartbreakers med Dylan. Det ledde till den här låten, skriven av Petty, Dylan och gitarristen Mike Campbell.

”Jammin’ Me” är en rockig, humoristisk uppgörelse med informationsflödet, och namedroppar kändisar som Eddie Murphy och Vanessa Redgrave. Murphy blev visst lite sur, men namnen lär Petty & Dylan mer eller mindre slumpmässigt plockat från dagstidningar.

Låten finns på plattan Let Me Up (I’ve Had Enough) från 1987. Jag minns att jag hade den lånad länge på c-kassett från Vasa stadsbibliotek, och det var nog mest ”Jammin’ Me” jag lyssnade på. Plattan anses överlag inte var nån höjdpunkt i Pettys karriär.

Det var knappast supermånga som anade att Petty i slutet av 80-talet skulle spränga banken och göra de plattor som han åtminstone i våra trakter antagligen är mest känd för.

En nyckelfigur i sammanhanget är gamle ELO-räven Jeff Lynne. Förutom att Petty & Lynne ingick i den sympatiska supergruppen Travelling Wilburys (med Dylan, George Harrison och Roy Orbison) skrev och producerade duon de två följande Pettyplattorna.

Soundet blev maffigare, med ena foten i Lynnes patenterade orkestrala rock. Vi fick klassiker som ”Free Fallin”, ”I Won’t Back Down” och ”Learning to Fly”.

Men jag väljer den vackra ”A Face in the Crowd”, faktiskt med en video regisserad av Bob Dylans son Jesse.

1996 gjorde Tom Petty & The Hearbreakers soundtracket till filmen ”She’s the One”. Jag köpte plattan ur en reaback flera år senare, men här finns åtminstone en verklig pärla.

På öppningsspåret ”Walls (Circus)” har Petty briljant nog bjudit in geniet Lindsey Buckingham från Fleetwood Mac för att lägga på körsång. Och som han gör det. Jag får rysningar varje gång.

Det här var ju inte första gången Petty samarbetat med Fleetwood Mac-medlemmar. Redan 1981 gjorde Petty & The Heartbreakers och Stevie Nicks ”Stop Draggin’ My Heart Around” som nådde topp-3 på USA-listan. (Nicks kan förresten höras på körsång i ”Don’t Come Around…”, alltså låten högst upp i denna genomgång.)

2006 kom soloplattan ”Highway Companion”, ett nytt samarbete med Jeff Lynne. Den låt jag brukar köra på repeat är ”Down South”.

”Create myself down south
Impress all the women
Pretend I’m Samuel Clemens
Wear seersucker and white linens”

…sjunger Petty, och fick mej i tiderna att googla vad i hela friden ”seersucker” är.

En otroligt skön, varm och suggestiv låt där en åldrad Petty tar en med till södern. Här i en liveversion.

Nej, jag glömmer inte den tidiga Petty, från tiden då jag var för ung för att veta vem han var.

Här finns många rökare att välja mellan – ”American Girl”, ”Refugee”, ”I Need to Know” osv.

Men jag väljer den lugnare men groovyga kärlekssången ”Here Comes my Girl”, med ett ungt, tajt Heartbreakers i en härlig video där det skiner igenom att det är fem killar som tillsammans förverkligar sin rockdröm.

Vilka är dina Pettyfavoriter? Kommentera här, eller på vår Facebooksida!

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Diggat minns Tom Petty med sex personliga favoriter

  1. Tapir skriver:

    Bra urval! En favorit som gärna kunde ha rymmats med är Breakdown. Det riffet kommer man inte ifrån!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *