Finaldags!

Måns och Petra visar hur en ESC-vinnare görs. Börja med trummor. Foto: Jan Wickman
Måns och Petra visar hur en ESC-vinnare görs. Börja med trummor. Foto: Jan Wickman

Det börjar dra sig mot höjdpunkten, finalen, och det slutliga avgörandet. Det märktes tydligt också på genrepet på fredag kväll. Globen var helt fullsatt för första gången på hela veckan och stämningen nådde nära arenans höga tak. I själva finalen är alltid stunden kring början då Eurovisionens signaturmelodi, preluden till Marc-Antoine Charpentiers Te Deum klingar ut, helt magisk på arenan. (Jag ska försöka skicka ett videoklipp direkt från arenan ikväll till Linda för att läggas upp på bloggen.) Men nog var det intensivt redan igår på repetitionen!

För oss inbitna fans är ESC-finalen årligen som en andra julafton. Så snart man vaknar på morgonen är man medveten om att det är finaldag och hela dagen finns den där stunden kl 22 då Eurovisionen drar igång närvarande i ens tankar.

I år kan det i det här skedet konstateras att svenskarnas arrangemang av ESC 2016 har mött de höga förväntningarna som uppstått av att de årligen i festlig stil arrangerar den största nationella urvalstävlingen i Europa, Melodifestivalen, och dessutom har Eurovisionen 2013 i Malmö som en färsk erfarenhet i minnet. Redan i semifinalerna har vi sett att iscensättningen är storartad och den rikligt odlade humorn (som kanske varit lite väl fräck i någras smak) driver skickligt med ESC-klicheer samtidigt visande mycket värme och kärlek för evenemanget. Och jag kan lova att de, som sig bör, sätter in en ännu högre växel till finalen.

Många var lite besvikna när det kungjordes att Justin Timberlake skulle utgöra mellanakten under röstningen. Ännu en artist med en popsång efter de 26 som vi redan hört i tävlingen, låt vara att det är en amerikansk superstjärna?! Hur anknyter han till Eurovisionen? I genrepet tog det en liten stund för Timberlake att värma upp publiken men fick slutligen ett bra mottagande.

Justin Timberlake på Eurovisionsscenen. Foto: Jan Wickman
Justin Timberlake på Eurovisionsscenen. Foto: Jan Wickman

Vi kan dock ta det lugnt. Det blir mera än Justins två låtar, av vilka den ena är världspremiär på hans nya singel som är svenskproducerad likt en fjärdedel av årets tävlingsbidrag. Programvärdarna Måns och Petra undervisar oss också hur en perfekt ESC-vinnarlåt görs i ett festligt shownummer med flera bekanta ansikten i cameoroller bland statisterna. Måns får också sjunga både Heroes och en ny låt  med intressant koreografi. Sarah Dawn Finers komiska karaktär Linda Woodruff, bekant från förinspelade sketcher i Melodifestivalen och ESC 2013, framträder nu live.

Till slut blir det premiär på det nya sättet att utropa poängen. Det sker så som vi är vana från Melodifestivalen: Talespersonerna från de deltagande länderna meddelar via videolänk bara jurygruppernas poäng, men läser tyvärr numera upp bara till vem landets jury-tolva går.

Resten av poängen, även åttan och tian, kommer bara upp i rutan. Detta kändes väldigt odramatiskt i generalrepetitionen även beaktat att poängen var slumpmässigt lottade. Slutligen meddelar programvärdarna alla ländernas färdigt sammanräknade, på telefonrösterna baserade, poäng med början från de som fått minst poäng avancerande sedan upp till dem som fått mest.

Vi har en festlig kväll och dessutom en intressant tävling att se framemot!

Scenmästaren värmer upp publiken inför ESC-genrepet:

Kamera: Jan Wickman

Semifinalchock – Norden ute ur finalen

Finlands Sandhja får göra sällskap med Danmarks Lighthouse X, Norges Agnete och Islands Greta på lördag kväll. Ingen av dem tog sig vidare till lördagens final. Foto: Linda Granback
Finlands Sandhja får göra sällskap med Danmarks Lighthouse X, Norges Agnete och Islands Greta på lördag kväll. Ingen av dem tog sig vidare till lördagens final. Foto: Linda Granback

Efter att Norge och Danmark inte kom vidare i andra semifinalen är det bara att konstatera: Hela Norden är nu utanför finalen i ESC 2016, bortsett givetvis det automatiskt kvalificerade värdlandet Sverige. (Se resultaten för semifinal 1 här och semifinal 2 här .)

Något av en chock. Danmarks Lighthouse X tippade många att skulle elimineras men Norges Agnete hade man mera tro på. Besvikelsen kan som motreaktion amplifiera de regionpatriotiska känslorna i Norden vilket kan bli en fördel för Sverige i finalen. De nordiska rösterna kanske nu koncentreras på Sverige särskilt starkt.

Sällan har min ESC-tippning gått så fel som denna gång. (Se här.) Antingen var detta semifinalresultat svårtippat och överraskande (vilket många internationella kommentarer antyder) eller så har jag ovanligt lite koll – eventuellt på grund av att jag i år följer med tävlingen helt och hållet på arenan. Som jag skrev inför semifinal 1 skiljer sig upplevelsen av bidragen på flera betydande sätt beroende om man ser dem live eller på TV. Man kan inte säga att men ser mera antingen i TV:n eller på arenan. Man ser olika saker. (Se artikeln här)

De som avgör resultatet med sina röstar, både i jury-grupperna och i telefonomröstningen, bildar sin åsikt om bidragen precis på samma sätt, som ni som följer med tävlingen antingen hemma eller på ESC-fester, dvs. genom att se TV-sändningen i rutan eller på en skärm. Därför har ni där hemma en bättre utsiktspunkt för att förutsäga hur det går än vi i salen.

Även om min “tippning” var så vag och oformlig att den var långt ifrån en ordentlig lista på tio länder, blev det fel ändå. Belgien och Polen som jag tänkte var så icke-coola att de sannolikt inte skulle kvalificera, gjorde det ändå. Och Georgien som jag tänkte var för übercoolt för att ha mera en små chanser att gå vidare, gjorde det ändå.

Det som man ändå kan sägas för det här överraskande semifinalresultatet är att det resulterar i en stor variation i finalens startfält.

Belgiens Laura var populär bland publiken i Globen. Står man närmast scenen ser man ryggsidan av artisterna när de kommer ut på B-plattformen.

Kamera: Jan Wickman

Nyblivna finalister möter pressen

Torsdagskvällens tio finalister på presskonferens. Foto: Linda Granback
Torsdagskvällens tio finalister på presskonferens. Foto: Linda Granback

Det var ett gäng både glada och förvånade nyblivna finalister som höll presskonferens efter semifinal nummer två sent på torsdagskvällen. En av de mest förvånade var Georgiens sångare Nika Kocharov.

– Vi väntade oss inte alls detta. Men vi är glada. Och nu är allt möjligt i finalen på lördag.

Jamala från Ukraina fick frågan om hennes låt ”1944”, som handlar om deporteringen av krimtatarer på 1940-talet, också kan appliceras på dagens situation på Krim.

Hon undvek att svara direkt på frågan, och sade att hon tillägnar låten sin mormorsmor, till alla krimtatarer och till alla ukrainare.

Dani Im berättade att hennes familj hemma i Australien hade stigit upp klockan 5 på morgonen för att se henne sjunga i ESC. Att veta det, och känna stödet från fansen i arenan, gjorde henne tårögd.

– Jag gråter inte ofta, men i kväll gjorde jag det.

Sanja från Serbien sjunger i sin låt ”Shelter” om våld mot kvinnor.

– Jag är så otroligt glad att budskapet gick hem och att tv-tittarna röstade på min låt. Jag vill tacka för allt stöd.

Donny från Litauen berättade att pressen på honom är större nu än när han tävlade första gången 2012.

– Intresset för ESC i Litauen är mycket större nu än det var då. Jag har mera erfarenhet nu, så jag är inte lika nervös nu.

Hovi Star från Israel sade att han alltid varit lite av en outsider, men att kan nu känner sig som en vinnare.

– Jag vill säga åt alla barn som känner sig utanför att ni ska tro på er själva. Det gjorde jag och det har tagit mig hit.

Michał Szpak från Polen berättade att han sjöng sin låt för sin mamma och för alla som tvingas göra ett val.

Justs från Lettland berättar att han inte tänkte så mycket alls på scenen under sitt framträdande.

– Jag valde att inte alls tänka på vad som är rätt och fel att göra, jag koncentrerade mig på energin från publiken.

Bildspel: Glada fans på väg till semifinal nummer två

Danmark tävlar i den andra semifinalen och många danska fans har tagit sig till Globen. Foto: Linda Granback
Danmark tävlar i den andra semifinalen och många danska fans har tagit sig till Globen. Foto: Linda Granback

Snart börjar den andra semifinalen i Eurovision Song Contest och fansen började samlas utanför Globen i god tid. Det är inte bara fans från de länder som tävlar i kväll, också människor från många andra länder finns på plats för att heja fram sina favoriter.

Klicka på en av bilderna för att starta bildspelet!

Foto: Linda Granback

Armenien bröt mot EBU:s flaggregler – kan diskas från finalen

Om Armenien bryter mot reglerna också under finalen kan landet diskvalificeras. Foto: Linda Granback
Om Armenien bryter mot reglerna också under finalen kan landet diskvalificeras. Foto: Linda Granback

En smärre skandal har blossat upp i Eurovision Song Contest. Under den första semifinalen i tisdags visade den armeniska delegationen upp Nagorno-Karabachs flagga i green room – mitt under direktsändningen.

Det bryter mot EBU:s (European Broadcasting Company) regler, eftersom ESC är en opolitisk tävling och politiska symboler är förbjudna under evenemanget.

Nagorno-Karabachs flagga anses vara kontroversiell och finns på listan över flaggor som inte får förekomma i Globen. Läs en artikel om EBU:s flaggpolicy här.

EBU:s referensgrupp har haft möte med den armeniska delegationen och utfärdat en klar och tydlig varning: Om flaggan visas upp igen under lördagens final, som Armenien kvalificerat sig till, riskerar bidraget ”Lovewave” framfört av Iveta Mukuchyan att diskvalificeras.

Det har länge förekommit oroligheter i den självständiga regionen Nagorno-Karabach. Regionen anslöts till Azerbajdzjan på 1920-talet av Josef Stalin, men när Sovjetunionen föll samman 1991 blossade en konflikt upp när den armeniska befolkningen, som är i majoritet i Nagorno-Karabach, inte ville fortsätta vara en del av Azerbajdzjan.

År 1991 bröt öppet krig ut mellan Armenien och Azerbajdzjan. Trots vapenvila har oroligheterna fortsatt och tiotals personer dödades i strider så sent som tidigare i våras.

— — — —

Det här fallet anknyter även till den mera allmänna frågan om Eurovisionens relation till politik som vi hade en artikel om här.

Vinnare i semifinal 2? En suddig bild

Finalister? Ukraina, Lettland, Bulgarien, Danmark, Israel och Albanien bland de slumpmässigt valda länder som fick avsluta genrepet som om de kommit vidare. Foto: J. Wickman.
Finalister? Ukraina, Lettland, Bulgarien, Danmark, Israel och Albanien var bland de slumpmässigt valda länder som fick avsluta genrepet som om de kommit vidare till final. Foto: J. Wickman.

Har jag förslag till vinnare av finalplats i semifinal 2 ikväll i ljuset av generalrepetitionen på onsdag? Med några undantag är utsikten suddig.

Självklara, tror man. Australien och Ukraina är de två största förhandsfavoriterna i denna semifinal – favoriter av nästan diametralt motsatta karaktär. Dami Ims Sound of Silence är en effektiv, trendig poplåt med lite drama som är lätt att ta till sig. Ukrainas 1944 däremot är en högdramatisk låt med budskap. (Se artikeln ”Ingen politik i Eurovisionen?”) Den är krävande både för artisten Jamala och för publiken. Den är inte lättsmält för alla men de som berörs känner det starkt. Båda bidragen har fått snygga och för låten lämpliga scenpresentationer i Globen (även om inledningen med Dami sittande på en glittrig kub ser lite krystad ut) och seglar in till final. (Vi väntade inget mindre av Ukraina. Deras låtar lyfter varje år när de iscensätts för Eurovisionen.)

Sannolika. Bulgariens tidsenliga poplåt If Love Was A Crime har fått en del positiv förhandsuppmärksamhet och erfarna ESC-tittare kunde förvänta sig att det extra tryck i sångprestationen som kommer med live-situation ökar den intensiteten som saknas i studioversionen. Det sker när artisten Poli ger sitt bästa på scenen. Lyckas hon ikväll så borde Bulgarien nå finalen med god marginal.

Serbien tar nu sin plats bland favoriterna. Låten Shelter med ett seriöst budskap om våld i nära relationer är fin och Sanja en duktig sångerska. Tyvärr förstördes intrycket i förhandsvideon av hennes melodramatiska övergestikulerande och Amy Winehouse -look. Nu har ju dock Serbiens TV-bolag varit mycket framgångsrikt i Eurovisionen och vet vad de gör. Det var alltså förväntat att de kommer att rätta till sådana störande detaljer. I Globen uppträder Sanja ett dugg mera återhållsamt och man har tyglat hennes fria gestikulerande ytterligare med små koreografiska inslag som illustrerar temat som ligger bakom texten. Få se om de här banden håller i den intensiva live-situtationen i själva tävlingen. Hoppas bara att minnet av förhandsvideon inte stör upplevelsen hos tittarna.

Många osäkra fall. Efter de nämnda fyra bidragen är det inga flera som helt självklart är på väg till final utan det finns 8-10 relativt jämnstarka konkurrenter om de resterande sex finalplatserna. Mycket beror på hur de två avgörande framträdandena går. Genrepet på onsdagen måste vara, bl.a. sångtekniskt, övertygande för jury-grupperna som gjorde sin bedömning då. Ikväll måste bidragen i stället finna och nå ut till sin publik bland de telefonröstande TV-tittarna.

Efter att Finland och Island slogs ut på tisdagen torde Norge och Danmark ha goda chanser till final med sina ESC-typiska och ESC-lämpliga låtar med scenframträdanden utan utsvävningar, men ingendera är självklar. Israel, Makedonien och Albanien bjuder på en standardrätt i Eurovisionen – dramatiska ballader. Även de har litat på musiken och har relativt återhållsamma iscensättningar. Kanske starkast av dem är genomsympatiska, mogna Kaliopi med Dona (FYROM). Belgiens pigga och energiska mainstream flickpop sticker ut i starfältet fyllt i övrigt av högst midtempo-låtar och Laura Tesoro med gänget har dessutom det gyllene startnumret som kvällens sista. Räcker det? Enligt eurovisionsexperternas sätt att resonera skulle man tro det men jag är inte helt säker att tillräckligt många övertygas av  What’s the Pressure? tillräckligt mycket för att rösta på bidraget. Det hänger helt på ”dagens form”, hur artisten lyckas just i den avgörande stunden.

Litauens och Irlands snygga killar med gångbara men inte speciellt inspirerande poplåtar är också helt beroende på att artisterna lyckas. Lettlands Justs hör tills samma kategori, men har några lite mera spännande toner i låten som dock delar åsikter.

Auktoritära styret i Vitryssland väcker inte sympatier för landet på den internationella arenan. Det gör däremot den vänliga representanten Ivan, anspråkslös och lite blyg när han ska uttrycka sig på engelska (mycket livligare när han talar ryska) och uppenbart ivrig över sitt ESC-äventyr. Detta förmedlas också i scenframträdandet som en behaglig kontrast till numrets hologramprydda teknik och vargdramatik – bara han inte blir nervös och reserverad. Help You Fly hör till de bidragen som växer när det framförs i ordentliga scenförhållanden. Kunde det räcka för att ta Vitryssland till final vilket sannerligen inte sker varje år? De har lyckats fyra gånger på tolv försök?

Sannolikt ute. Sedan har vi några bidrag som kanske mera sannolikt är utanför än med i finalen. Georgiens lite ironiska brittrockpastisch från ett annat årtionde med Nika Kocharov and Young Georgian Lolitaz är kanske inte helt chanslöst, helt beroende på om de når en nischpublik och övertygade jury-grupperna i går. (De fick uppträda en extra gång på genrepet efter att det skett ett tekniskt missöde under det egentliga framträdandet. I alla fall är det rikligt med blixtar och dunder i scenshowen som dessutom sägs fungera bättre på TV-skärm än för publiken i arenan. Dock skulle jag preliminärt tippa att de blir utan finalplats. Polen har förut (2008 och 2015) kommit till final med liknande sockerballader som i år i en stil som egentligen torde vara för amerikansk för ESC. Men kunde de i år peta ut något av det betydligt starkare bidragen? Michał sjunger ju mycket kompetent. Måhända jury-grupperna premierar det tillräckligt för finalplats

Ute. Slutligen blir det bara två länder kvar som jag rätt tryggt skulle klassa som chanslösa: Slovenien och Schweiz.

Georgiens sångare lovar bjuda ÅU på mat – om han vinner ESC

Nika Kocharov från Georgien hoppas att tv-tittarna i Europa vågar rösta på en lite annorlunda låt i torsdagens semifinal. Foto: Linda Granback
Nika Kocharov från Georgien hoppas att tv-tittarna i Europa vågar rösta på en lite annorlunda låt i torsdagens semifinal. Foto: Linda Granback

Musik och matlagning är två saker som Nika Kocharov tycker mycket om.

Han representerar Georgien i ESC i år, tillsammans med sina vänner i bandet The Young Georgian Lolitaz.

Faktum är att musik och matlagning påminner mycket om varandra.

– Jag gillar att mixa olika ingredienser, på samma sätt som jag mixar olika ljud när jag gör musik. Oavsett om jag kockar eller spelar är det något jag gör helhjärtat, jag glömmer allt annat.

Om ni vinner ESC, vilken maträtt blir den första du tillagar efter det?

– Det blir nog något exotiskt, då känner jag nog för att testa någon helt ny maträtt. Jag lovar att kocka för er om vi vinner!

Deras låt ”Midnight Gold” kan klassas som britpop, en musikstil som inte hörs i Eurovision Song Contest speciellt ofta.

– Vi är väldigt annorlunda jämfört med de andra bidragen. Om vi inte lyckas i tävlingen hoppas vi att något annat band med samma musikstil lyckas senare, något annat år.

Om er låt ”Midnight Gold” skulle vara en maträtt, vilken skulle det vara?

– Låten är lite speciell eftersom den saknar refräng. Så den skulle inte vara någon vanlig maträtt, utan en som är både söt och kryddig kanske.

Varför ska tv-tittarna rösta på er på torsdag kväll?

– För att vi är helt annorlunda än alla andra bidrag. Vi hoppas att tv-tittarna vill rösta fram en förändring. Nu låter jag som en politiker, men jag hoppas att folk vill kliva ut ur sin bekvämlighetszon och testa något nytt.

Till sist försöker Nika lära ÅU:s reporter Linda och fotografen Stefan lite georgiska, utan att lyckas speciellt bra.

Här hittar ni hela intervjun: