Alla inlägg av Röda Korset - Åbolands distrikt

Röda Korset Åbolands distrikt utlyser kampanjen ”Årets väninsats”

En händelse eller en handling kan kännas liten för den som gör det men betyda massor för den som får ta del av den. Känner du någon som är omtänksam, glad, har tid för sina medmänniskor, är ung eller gammal, har ett varmt hjärta och bryr sig om? Är det någon du tycker att har gjort

ÅRETS VÄNINSATS

Röda Korset i Åboland ger årligen utmärkelsen i samband med vändagen den 14.2. Kampanjen är öppen för alla.

De uppgifter vi behöver är:

Namn, adress och kontaktuppgifter på personen som föreslås.
Din utförliga motivering till förslaget. Varför är just den här personen den bästa kandidaten?
Dina kontaktuppgifter.

Vi vill ha ditt förslag märkt med ”Årets Väninsats” senast 30.1.2017 till adressen Finlands Röda Kors Åbolands distrikt Kaskisgatan 13 A 20700 Åbo eller per e-post mia.eklund@redcross.fi

Vi ser gärna att nya vänner kommer med i denna värdefulla verksamhet. Vänverksamheten kräver inga fina titlar eller höga skolbetyg. Det enda du behöver är viljan att hjälpa och att ge lite av din tid. De enda kunskaperna du behöver är en vanlig människas färdigheter.

Vändag med RK

Jul i sinnet-insamlingen sprider julglädje till barnfamiljer i ekonomisk knipa

Årets största högtid närmar sig – julen, och förväntningarna är förstås stora då nära och kära brukar samlas för att fira. Men tyvärr har inte alla samma förutsättningar att kunna fira på grund av ekonomiska svårigheter. Kampanjen ”Jul i Sinnet” har under många år kunnat ge en guldkant till barnfamiljer genom ett gåvokort.

Jul i Sinnet -insamlingen ordnas av Finlands Röda Kors och Mannerheims Barnskyddsförbund i samarbete med Yle till förmån för barnfamiljer i Finland. I år ordnas insamlingen för tjugonde gången. Insamlingen börjar den 25.11 och håller på till julafton. Insamlingsmålet i år är 2,1 miljoner euro och för pengarna delar Röda Korsets avdelningar och Mannerheims Barnskyddsförbunds lokalföreningar ut 30 000 gåvokort värda 70 euro. Gåvokorten kan endast användas till matinköp. Under de tjugo år som Jul i sinnet-insamlingen genomförts har över 200 000 barnfamiljer fått hjälp via insamlingen.

  • Jul i sinnet-gåvokort delas ut till barnfamiljer som av någon anledning är i en svår situation, t.ex. på grund av sjukdom, arbetslöshet, låga inkomster eller en krissituation, säger Mia Eklund, samordnare av socialverksamhet på Röda Korset Åbolands distrikt.

Det går inte att ansöka om gåvokorten utan Röda Korsets avdelningar och Mannerheims Barnskyddsförbunds lokalföreningar utreder vilka familjer som är i behov av gåvan i samarbete med den lokala socialbyrån, rådgivningen eller församlingen.

  • Röda Korset Åbolands distrikts avdelningar deltar aktivt i Jul i sinnet-kampanjen. Avdelningarna delar på 170 stycken gåvokort som fördelas mellan de olika orterna enligt det lokala behovet, säger Eklund.

Gåvokorten skickas under vecka 47 till avdelningarna som sedan förmedlas korten vidare till samarbetsparters, eller så delar avdelningen själv ut korten till familjerna.

  • Som medlem i Röda Korset har jag haft den stora glädjen att med våra samarbetspartners i Pargas stads socialavdelning, barnrådgivningen och diakoniarbetarna kunnat fördela köpkorten till de familjer som har det svårt ekonomiskt inför julen, säger Inger Karlsson från Röda Korset Pargas avdelning. Med det vill jag också tacka alla som understöder insamlingen ”Jul i Sinnet” för utan er insats kan vi inte inom Röda Korset glädja så många familjer som nu är fallet, avslutar Karlsson.

Om du vill sprida julglädje till en utsatt barnfamilj kan du göra det genom att donera pengar till insamlingen. Donationer kan göras vida nätet, per SMS eller till insamlingskonto.  Så här kan du delta i insamlingen
Insamlingskonto: FI17 1596 3000 2020 20. Skriv ”HJM” i meddelandefältet. Insamlingstelefon: 0600-16555 (10 €/samtal + lsa/msa)
Bidrag per textmeddelande: sänd meddelande HJM till 16499 (10 €/textmeddelande) Bidrag via nätet: https://hyvajoulumieli.fi/sv/lahjoita/

Mer information hittas på https://rednet.rodakorset.fi/JulisinnetSPR 2016

Mia Eklund
Samordnare av social-, mångkultur- och ungdomsverksamhet
Röda Korset Åbolands distrikt
mia.eklund@redcross.fi

 

”Snälla sluta dricka!”

how-do-i-stop-drinking-alcohol_2

Den senaste veckan, vecka 45, har på olika sätt uppmärksammats i landet som rusmedelsförebyggande veckan. På Röda Korset Åbolands distrikt har veckan uppmärksammats genom att jag har hållit workshopar med alla sjuor i St. Olofsskolan. Under 70 minuter har vi diskuterat alkohol, droger, tobak och elevernas kunskaper om och attityder mot rusmedel. Fokus har legat på hur vi kan hjälpa våra vänner. När har vi skäl att oroa oss för att någon i vår närhet använder för mycket rusmedel? När behöver vi tala med någon om problemet och vem vänder vi oss till? Och vad säger man egentligen åt en kompis för att få honom eller henne att sluta dricka?

Tanken att ens prova på rusmedel var för de flesta eleverna näst intill otänkbar. Orsakerna till varför folk i allmänhet ändå börjar ansågs främst vara grupptryck, önskan att komma ifrån det som är jobbigt i livet, att fly verkligheten och nyfikenhet för det okända. Inställningen till andras drickande varierade och många modiga tjejer och killar gick emot grupptrycket i värderingsövningarna och berättade om sina tankar. Alla var vi överens om att vi ska hjälpa våra vänner, helst så fort som möjligt, främst genom att tala med dem då vi börjar ana att rusmedel kan vara ett begynnande problem. Även om vännerna kanske inte alltid lyssnar tyckte eleverna att första steget till att få en vän att dricka mindre skulle vara att på ett snällt sätt be dem låta bli att dricka, sedan kom att förklara riskerna för dem, tala med en vuxen eller ge vännen ett ultimatum: vänskapen eller alkoholen. Som en försmak på den första hjälpen kurs som sjuorna snart kommer att gå lärde vi oss vad framstupa sidoläge innebär och varför det är så viktigt att handla rätt om en vän druckit för mycket och slocknat.

Ämnet väckte många livliga diskussioner och många fick sig en tankeställare. Alla elever intygade att de lärt sig nya saker om rusmedel och även för mig var det lärorikt att få ta del av ungdomarnas tankar och erfarenheter.

slide-pp2 slide-pp

(Källa, PP: ”Svenska Paideinfo 2015”, FRK/Missbruksarbete)
(Källa, bilden: www.rehabguide.co.uk)

– Sara, socionomstuderande och praktikant på Röda Korset, Åbolands distrikt

 

Temakväll om kulturskillnader

Tisdagen den 25.10 samlades en grupp ivriga unga människor från olika platser och med olika bakgrund för att tillsammans med ledaren Miro Jerohin lära sig mer om olika kulturer och hur det kan se ut då de krockar. Den ena kulturen, den finländska, var välkänd för alla medan den andra kulturen vi mötte var mer obekant för de flesta. Landet vi jobbade med var Tanzania. Ingen av deltagarna hade varit i Tanzania men några av deltagarna hade erfarenhet av ett annat land i Afrika eller andra länder utanför Europa, och alla har vi en bild av hur vi tror att det är i Tanzania. Med hjälp av Miros berättelser från landet och beskrivningar av människorna och kulturen var det ändå relativt lätt att leva sig in i hur människorna är mot varandra där.

14813404_10153996167558663_37053333_o-copy

Vi började kvällen med att leka lite för att lära känna varandra innan improvisationerna och teaterövningarna tog över. Miros övningar var enkla och tydliga, och det var lätt även för den som inte egentligen är intresserad av att spela teater att spela med. Med enkla medel skapade vi situationer där olikheterna mellan kulturerna lyftes fram. Hur känns det till exempel att som ljushyad finne gå längs med gatan i Tanzania? Vad säger du åt alla de människor som trängs runt dig, vill röra vid dig och som ställer fråga efter fråga, ofta på ett språk du inte förstår? Och hur känns det att som man eller kvinna från Tanzania på besök i Finland komma in i Kuppis Citymarket för att handla tomater? Då är situationen omvänd, alla har bråttom och ingen har tid att hjälpa dig eller förklara hur systemet med fruktvågarna fungerar.
Även om situationerna ibland kanske kändes en aning stereotypa fick de mig ofta att le och sakna min tid på landsbygden i Kenya väldigt mycket. Många av de stereotypa bilder vi har av andra länder har trots allt en grund i verkligheten. Kvällen gjorde åtminstone mig mer medveten om hur kall och tyst kulturen i Finland måste verka för någon som kommer från en inkluderande gemenskapskultur istället för vårt individualistiska samhälle. En av de situationer som för många gav en väldigt tydlig bild av skillnaderna var när vi spelade upp en bussfärd. Den tysta miljön i en finsk buss där folk gav utrymme åt varandra och undvek att tala stod i skarp kontrast till kaoset, ljudet och skratten i den Tanzaniska matatun, minibussen.

14876103_10153996166863663_143782719_o-copy

Att kvällen väckte tankar och uppskattades av deltagarna märktes när vi avslutade med att diskutera våra upplevelser och flera liknande evenemang efterfrågades. Fler evenemang för ungdomar som är intresserade av Röda Korsets verksamhet kommer definitivt att ordnas, till näst planeras en filmkväll under internationella aidsdagen. För mer information om vad som är på gång kan man vända sig till Mia Eklund (mia.eklund@redcross.fi).

 

– Sara, socionomstuderande och praktikant på Röda Korset, Åbolands distrikt

Konstens natt som Röda Kors-volontär

Med den röda västen på representerar du Röda Korset. Västen gör hela skillnaden, och plötsligt är man inte längre en privatperson utan man spelar rollen som volontär. Iklädd min vanliga huppare och blommiga halsduk skulle jag aldrig våga gå fram och tala med främlingar så där, och jag skulle absolut inte täckas be dem om pengar. Men nu var jag ju alltså inte Saga Rosenström, sociologistudenten, inhopparservitrisen, storasystern, kusinen, individen; jag var en glad volontär för ett ädelt syfte.

Det var Konstens natt i Åbo torsdagen 18.8, stadens svenskspråkiga föreningar och artister av alla de slag samlades sedvanligt på Gillesgården. Någon sålde popcorn, någon stekte våfflor, överallt talade folk svenska och hälsade på bekanta. Jag och de andra volontärerna flöt omkring i vimlet och det kändes som det naturligaste i världen. ”Hej! Har du hört om Hungerdagen? Inte skulle du vara intresserad av att delta som insamlare i år?”, och ett glatt leende. I början av kvällen hade jag långa diskussioner med besökarna, men när volymen steg koncentrerade jag mig på att dela ut flyers och skramla med bössan.

Konstens natt

En alldeles vanlig finländsk man i mina föräldrars ålder förgyllde min kväll när han tackade mig för att jag bett honom delta. Han brukar donera pengar och i många år har han funderat på att bli insamlare, men ingen har någonsin frågat förut. Många donerade överblivna slantar och log förtroligt – vår gemensamma, lilla hemlighet är att vi hjälper andra. Jag fick den varma känslan som på en julmarknad, fast det i själva verket var augusti och redan höstigt rått och ostadigt.

Kom också du med som insamlare!

Hungerdagen2016 Bli insamlare Torka

  • Text: Saga Rosenström, sommarpraktikant
  • Foto: Annalena Sjöblom

Vill du komma med och göra ett viktigt jobb som motverkar rasism?

Röda Korset ordnar en utbildarutbildning i en metod som kallas ”Träningscirkel mot rasism” den 10.9 i Åbo. Träningscirkeln är en metod för att motverka vardagsrasism. Metoden är en rolig och energisk workshop som passar alla. I workshoppen använder man sig av rollspel och forumteater för att ge deltagarna möjlighet att helt konkret öva sig på att identifiera rasism och sedan öva på att ingripa mot rasism. Det viktiga är att lära känna igen vad som är vardagsrasism och också att öva sig i hur man kan agera eller reagera när man själv ser sådana situationer. Workshoppen är ett tryggt sätt att lära sig och prova på olika modeller för hur man kan ingripa i olika rasistiska situationer.

”I träningscirkeln mot rasism får du konkreta tips på hur du ska handskas med rasistiska kommentarer i din vardag, säger Andrea Södergård som tidigare gått utbildningen. Forumteater är ett utmärkt sätt att laborera med verkliga situationer och förstå rasism ur olika synvinklar då du träder in i olika roller. Det är både roligt och utmanande”.

Eeva Anundi/Finlands Röda Kors
Eeva Anundi/Finlands Röda Kors

Röda Korset söker nu energiska frivilliga som vill utbilda sig till ledare av träningscirklar. Under utbildningen får du på förmiddagen delta i en träningscirkel för ingripande mot rasism och på eftermiddagen får du behörighet att själv dra en motsvarande verkstad. Finlands Röda Kors har ordnat utbildningar i träningscirkeln mot rasism sen år 2014. Efterfrågan på träningscirklarna ökar hela tiden och därför är det viktigt att få med nya frivilliga som kan leda träningscirklarna för olika grupper. Man behöver inte ha tidigare erfarenhet av teater eller rollspel för att komma med.

”Genom att hålla workshops kan du konkret bidra i kampen mot rasism och för ett öppnare samhälle i skolor, på arbetsplatser och i andra grupper. Jag rekommenderar verkligen det här åt alla” avslutar Andrea Södergård.

Utbildningen ordnas den 10.9 klockan 10.30–17.00 i Gillesgården i Åbo och är gratis.  Anmäningar tas emot på mia.eklund@redcross.fi. Mer information hittas på https://rednet.rodakorset.fi/node/40173

Träningscirkel mot rasism_marknadsföring

Röda Korsets barnläger på Brännskär 2016: praktikanten berättar

Solen gick ner över skären när en ensam eka gled förbi på ljuslila vatten. Luften var tjock av mygg, men barnen hade slutat tjattra i tälten och vi ledare hade samlats på klipporna för att tala igenom morgondagens program. Eftermiddagen hade varit het men på försommarvis var kvällen sval och lugn. ”Så här kan man också fördriva sin arbetspraktik”, tänkte jag medan jag knäppte några bilder på solnedgången och de andra ledarna sjöng Hallelujah en bit bort.

Solnedgång från Brännskär
Solnedgång från Brännskär

 

För att man skall kunna improvisera behövs en välgenomtänkt plan att avvika från. Det sa en av de mer erfarna lägerledarna, och säkert är det sant. Hela början av min praktik på Åbolands distrikt vid Finlands Röda Kors hade gått åt till att planera lekar och tävlingar, göra upp listor och förbereda presentationer. När lägret var slut hade vi garanterat säkert kunnat fylla upp en hel vecka till med det program vi planerat, och bra så.

Måndag: namnlekar
Måndag: namnlekar i solen

Vårt läger hade tre temadagar. Det var team building, mångkultur och första hjälpen. Utöver det handlade det om ett samarbete mellan Åbolands och Ålands distrikt och lägret var tvåspråkigt på finska och svenska. Jag var beredd på att de två språken skulle bli en utmaning. Vissa enspråkiga barn skulle få svårt att kommunicera med varandra och de tvåspråkiga skulle bli uttråkade av att höra alla instruktioner dubbelt – och skulle jag själv klara av att tala så mycket finska?

Visst var språken en utmaning, men de var långt ifrån ett problem. Vi var väl förberedda och efter bara några timmar av aktivt finskatalande flöt det på riktigt bra för mig också. Jag har aldrig varit överdrivet bra på finska, men under det här lägret kom jag att inse vilken enorm rikedom språkkunnighet är – jag var en superhjälte, en gud, ett geni som förstod allt som sades och kunde lösa konflikter så enkelt eftersom jag bara visste att nukkumaanmenoaika är läggdags. Klart att jag sade fel och använde knasiga verbformer, men det var inte poängen, kommunikationen fungerade. I takt med att lägret fortlöpte började också barnen tala friare. I vissa fall måste de ty sig till engelska för att förstå varandra – en del av mig tycker det är sorgligt att de här unga landsmännen inte kan kommunicera på de inhemska språken, men det är ett fånigt sätt att reagera på. Mest är det bara fint och vackert att barnen vill tala med varandra trots att de saknar gemensamt språk. Några som jag trodde var enspråkiga talade plötsligt hur bra som helst på det andra språket när de hamnade i en situation där grupparbetet krävde det. Överlag visade lägerdeltagarna mig hur värdefull vårt lands tvåspråkighet är.

Tisdag: Simon från Brännskär demonstrerar team building-banan
Tisdag: Simon från Brännskär demonstrerar team building-banan
Torsdag: ute på bryggan förklarar ledarna Olof och Otso hur en person läggs i framstupa sidoläge
Torsdag: ute på bryggan förklarar ledarna Olof och Otso hur en person läggs i framstupa sidoläge
Torsdag: vi fick öva på att förbinda sår i handen
Torsdag: vi fick öva på att förbinda sår i handen

Alla våra temadagar berikades av utomstående gäster. Första hjälpen är en klassiker på Röda Kors-lägren. Vår kollega Marjatta kom med Anne-dockan, bandage och rymdfiltar. Det var en ren fröjd att se med vilken iver barnen bandagerade varandra och räddade imaginära liv! På team building-dagen tog brännskärsborna ut oss i skogen för att i grupp lösa problem och springa genom hinderbanor. Barnen testade på att skjuta med pilbåge och blåsrör, solen sken och på kvällen när lugnet var återställt höll de musikaliska yngre ledarna konsert för oss på klipporna. På många sätt var det idylliskt och just så som jag önskar att alla sommarlovsdagar skulle se ut.

 

Tisdag: våra yngre lägerledare uppträdde med sång, och fast vi ingen lägereld hade infann sig den absolut rätta känslan
Tisdag: våra yngre lägerledare uppträdde med sång, och fast vi ingen lägereld hade infann sig den absolut rätta känslan
Onsdag: Barnen skapar amuletter som minne från Brännskär
Onsdag: barnen skapar amuletter som minne från Brännskär

Kulturdagen innebar att först inse att kultur inte bara betyder konst utan också vanor, och att det inte är något som bara andra har utan vi själva också. Brännskärsborna berättade om hur folk bott på deras lilla holme sedan 1700-talet och hur skärgården påverkat dem. Barnen fick tillverka sina egna amuletter av vad skärgårdsnaturen har att erbjuda. På eftermiddagen hade vi ställt till med rundvandring där kulturer från hela världen presenterades. Kvällsprogrammet den dagen var barnens egna skådespel av skapelseberättelser från Japan, Nigeria, Australien och andra platser som åtminstone jag aldrig har besökt. Skådespelen var tvåspråkiga och innovativa – hur framställer man nu konventionellt att Förfäderna går omkring på jordens yta i skepnad av människa blandat med växt blandat med djur? Skapelseberättelserna var för mig bland lägrets höjdpunkter, jag hade googlat fram dem och renskrivit dem utan att kunna föreställa mig vad barnen skulle hitta på för att visualisera dem. Det gjorde mig lycklig när jag efteråt fick höra att skådespelarna själva också uppskattat programpunkten.

 

… Vad är väl ett läger utan disco? Sista kvällen skulle discot gå av stapeln, och det hade blåsts upp så mycket på förhand att jag var rädd att luften skulle hinna gå ur innan den stora kvällen. Men icke! Barnen fick själva dekorera med ballonger och välja musiken – ”Whip/Nae Nae” spelades hela fem gånger på tre timmar. Början var trevande, det är alltid en balansgång mellan för många och för få lekar. Hastigt var sedan ändå alla med i klassiker som ”Macarena” och limbo! Vår lägerledare Mia avslöjade senare för mig att hon hade varit rädd att hela huset skulle sjunka ner i havet av vårt hoppande till LMFAO:s party ”Rock Anthem” som var den sista låten. Barnen gav oss högsta betyg; brännskärsdiscot var bättre än alla skoldiscon!

 

Bildsköna Brännskär
Bildsköna Brännskär

Jag hade inställt mig på att dra ett läger. Allt var planerat. Vad jag på något sätt inte hade förstått var att jag själv också skulle på nämnda läger – att jag efter en vecka skulle komma hem utmattad men lycklig, med nya vänner, nya minnen och nya ärr. Bäst vi gick från lägerplatsen till matsalen en dag var det ett barn som plötsligt såg så där melankoliskt ut, så som bara en 10-åring kan. Jag frågade vad det var och fick svaret ”Ajattelin vain sitä, että pian leiri on ohi. Tulen kaipaamaan kaikki kaverit, ja kotona ei ole aina jotain ohjelmaa”. Vännen, jag kommer tydligen också att sakna det här, mycket.

 

 

 

  • Lägret på Brännskär i Nagu-skärgård ordnades 13-17.6.2016 och 28 barn deltog
  • Text och bild Saga Rosenström, sociologistuderande och sommarpraktikant

 

Tyst manifestation under Rödakorsveckan

Visste du att det även i krig finns regler och lagar? Trots att krigets lagar skyddar personer som inte deltar i striderna så dör det tio gånger fler civila än militärer i dagens konflikter. Förra veckan under Rödakorsveckan ordnades det en tyst manifestation för att hedra offren för krig och för att uppmärksamma faktumet att största delen av krigsoffer är civila. Evenemanget ordnades av vårt granndistrikt i Egentliga Finland och vi från Åbolands distrikt var med som deltagare.

Evenemanget, som hölls på Åbo stadsbibliotek, gick ut på att frivilliga samlades på biblioteket och biblioteksbesökare informerades om evenemanget och bjöds med. Klockan 17.00 meddelades det att den tysta manifestationen börjar och alla deltagare lade sig ner på golvet. Var tionde deltagare var klädd i militärkläder för att symbolisera att endast en tiondedel av krigsoffren är militärer. Under 10 minuter låg alla tysta och stilla på golvet. Under manifestationen kunde förbipasserande ställa frågor och diskutera frågor om humanitär rätt.

Foto: Pauliina Pensikkala
Foto: Pauliina Pensikkala

Den humanitära rättens regler tillämpas mitt i konflikten. Här följer kort information om krigets lagar:

  • lagarna skyddar dem som inte deltar i striderna
  • reglerar krigsmetoderna
  • de skyddades psykiska och fysiska välbefinnande ska respekteras
  • den skyddade ska behandlas mänskligt och jämlikt
  • skyddade objekt, till exempel sjukhus eller skolor, får inte angripas
  • skyddsmärken är det röda korset, den röda halvmånen eller den röda kristallen

Vill du läsa mer och humanitär rätt och krigets lagar kan du göra det på Röda Korsets hemsida https://www.rodakorset.fi/om-roda-korset/humanitar-ratt

Mia Eklund
Samordnare av social-och ungdomsverksamhet
Röda Korset Åbolands distrikt

Veckan mot rasism 21-27.3

Under veckan mot rasism, som firas 21-27.3, vill vi påminna om att vi alla bär ansvar för att skapa en atmosfär som är fri från rasism och där alla behandlas lika. Under veckan vill vi uppmana till att fundera på den egna aktiva rollen i kampen mot rasism.

RÖDA KORSETS UPPGIFT är att främja förståelse, vänskap, samarbete och bestående fred mellan människor. Rasism skapar hat och ojämlikhet mellan människor och godkänner inte alla människors lika värde. Rasistiskt tänkande står i strid med Röda Korsets principer som lyfter fram humanism och jämställdhet. Vi vill inte gömma oss bakom neutralitetsprincipen då värderingar vi står för angrips. Röda Korset tar både i ord och i handling avstånd från alla former av rasism.
Finlands Röda Kors

Foto:Eeva Anundi/Finlands Röda Kors

Vad är då rasism?
Rasismen grundar sig på en gammal föreställning om människoraser där en del är lägrestående än andra på grund av svagare egenskaper. Det finns inga som helst belägg för dessa föreställningar, i själva verket finns det större genetiska skillnader inom en och samma etniska grupp om man jämför människor från andra etniska grupper. Att diskriminera människor på grund av etniskt ursprung hudfärg, nationalitet, kultur modersmål eller religion är rasism.

Vilka uttryck tar sig rasismen?
I vardagen syns rasism som kränkande och sårande handlingar: utestängningar, antydningar, öknamn, rasistiska vitsar, förödmjukande bemötande, föraktfulla miner, gester, blickar eller till och med våld. Rasism kan också finnas inbyggd samhällsstrukturen eller i praxis för någon myndighets verksamhet där människor behandlas ojämlikt. Strukturell rasism är till exempel att kräva att viss språkkunskap för ett jobb där språkkunskap inte är nödvändigt.

Vad är fel med rasism?
Rasism skadar hela samhället. Rasismen skapar rädsla och en fientlig och hotfull atmosfär som hela samhället lider av. De som utsätts för rasism får en ojämlik ställning i samhället och deras möjligheter till framgång minskar. För att vi ska kunna hävda oss i en allt mer global värld krävs att vi förutom språkkunskap har en god förmåga till samverkan med och respekt för olika kulturer. För att vi ska kunna lära oss det krävs en öppen inställning till mångfald.

Varför är det viktigt att prata om rasism?
Genom att prata om rasism och ingripa mot rasistiskt beteende visar vi vårt stöd för den som utsätts för rasism. I diskussionen är det dock viktigare att koncentrera sig på vilka följder ett rasistiskt beteende får än att leta efter bevis för om någon är rasist eller inte. Vi verkar för förståelse för vad den som drabbas av rasism upplever och för att göra det tydligt att vi inte godkänner det.

Ei rasismille 053

Kampanjen #närsenast
Kampanjen #närsenast eller #milloinviimeksi går ut på att fundera på när man själv senast gjorde något för att förbättra klimatet mellan människor i vår samhälle. Fundera gärna själv på när du senast:
– Ifrågasatte fördomsfulla åsikter bland vänner, kolleger eller på sociala medier
– Ingrep eller agerade mot en rasistisk situation
– Gjorde något som förbättrar samhällsklimatet
– Gjorde en okänd person glad?

Lär mer om veckan mot rasism på Röda Korsets hemsida https://rednet.rodakorset.fi/veckan-mot-rasism

Mia Eklund
Samordnare av social- och ungdomsverksamhet
Finlands Röda Kors, Åbolands distrikt

Röda Korsets Vänverksamhet

Foto: Katja Lösönen/ Finlands Röda Kors

Nu när vändagen närmar sig tänkte jag passa på att skriva lite om Röda Korsets vänverksamhet.

Ensamheten ökar i samhället, såväl bland äldre som yngre, i och med detta ökar också behovet av vänner. Röda Korsets vänverksamhets syfte är att lindra ensamhet och öka trygghet. Vem som helst kan i något skede av livet känna sig ensam och behöva en annan människa nära sig. En vän innebär en källa till glädje och ger känsla av trygghet. Än vän kan även vara en stöttepelare som hjälper en annan människa framåt i livet.

Foto: Vesa Ranta/ Finlands Röda Kors

 

Foto: Alejandro Lorenzo/ Finlands Röda Kors

Som Röda Korsvän erbjuds du en möjlighet att hjälpa och främja andras välmående samtidig som du kan förverkliga dig själv och även främja ditt eget välmående. Frivilligverksamheten är meningsfull, betydelsefull och givande. Verksamheten kännetecknas av frivillighet.

 Vänverksamheten är väldigt mångsidig och man kan fungera som vän för många olika målgrupper. Man kan exempelvis vara vän till en åldring, vän till en invandrare, vän till en ung person eller vän till en person med funktionshinder. Vänverksamheten kan även ske i grupp ifall man exempelvis besöker ett servicehem eller startar en vängrupp. Som vän får du själv bestämma hur mycket tid och energi du vill dela med dig av. Ditt engagemang kan vara kontinuerligt, ifall du exempelvis hälsar på en vän varannan vecka under en längre tid, eller kanske engångsuppdrag passar dig bättre.

Tillsammans med en vän kan man göra så gott som vad som helst, det är helt och hållet upp till dig och vännen. Exempel på aktiviteter är:

Foto: Vesa-Matti Väärä/ Finlands Röda Kors
  • gå på kafé, till biblioteket, på bio, teater, konsert, idrottsevenemang o.s.v.
  • samtala
  • gå ut och promenera på stan, i parken eller naturstig
  • utöva någon hobby i grupp
  • laga mat, sjunga karaoke
  • följa med på läkarbesök

I Åboland har vi för tillfället över 200 aktiva Röda Kors vänner. Ifall du är intresserad av att bli en vän kan du endera kontakta samordnare av social- och ungdomsverksamheten på Åbolands distrikt (mia.eklund@redcross.fi) eller så kan du bekanta dig med verksamheten på våra hemsidor https://rednet.rodakorset.fi/node/28198

Varje frivillig som fungerar som vän får utbildning och introduktion till sina uppgifter. Man får även stöd och handledning under verksamhetens gång. Följande kurs i vänverksamhet ordnas den 16.2 och 18.2 i Pargas. Mer information om kursen och anmälningar hittar du här https://rednet.rodakorset.fi/node/36298

Välkommen med i verksamheten!
Mia Eklund
Samordnare av social-och ungdomsverksamhet
Röda Korset Åbolands distrikt
mia.eklund@redcross.fi
https://rednet.rodakorset.fi/aboland

vändag

 

 

Utan frivilliga finns inte Röda Korset!

Röda Korset

Under min första blogg här på föreningsbloggen vill jag lyfta fram den otroliga styrka Röda Korset har tack vare alla frivilliga. Såhär får också du en inblick i Röda korsets verksamhet

FHJ 2
Bilden är från vårövningen i Pargas 2015.

Förstahjälpenjourare ställer upp under olika evenemang för att plåstra om små blessyrer eller tillkalla hjälp och ge snabb förstahjälp ifall en större olycka händer.

 

 

 

 

 

 

Mentala stödgruppen består av 25 frivilliga som kan rycka ut på begäran av myndigheter för att ge psykisk förstahjälp till en som genomgått en omskakande händelse i sitt liv. Oftast är det fråga om dödsfall, där den anhöriga blir ensam en tid innan det egna nätverket hinner till platsen.Vapepa
Frivilliga räddningstjänst är ett samarbetsnätverk som koordineras av Röda Korset för att främst hjälpa polisen i efterspaningsuppdrag. Då en person har tappat bort sig är det guld värt att få många hjälpare som systematiskt i kedja kan söka igenom områden.

Vänner
Korpo vännerna på äldringshemmet Regnbågen

Vår största grupp av frivilliga är vännerna som gör ett kontinuerligt hjälparbete då de besöker en anstalt eller en personlig vän för en pratstund eller promenad. Den mest aktuella typen av vänverksamhet är att fungera som stöd för en flykting. Just nu ordnar vi på flera orter kursen ”Som nykomlingens vän”.

 

Den 24 oktober firar vi distriktets 80 års jubileum på Kåren. Med festen vill tacka alla våra frivilliga som gör ett ovärderligt arbete för sina medmänniskor.

-Annalena