Etikettarkiv: martha

Martha hela veckan lång

Kurt Olsson sjunger en sång ”söndag, måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag hela veckan, lördag hela veckan, lördag hela veckan lång. Allt är bara lek och sång…”. Jag börjar nynna på sången när jag skriver det här blogginlägget, för denna vecka är det faktiskt  ”martha (nästan) hela veckan lång”.

Passa på och kom med! Martha, icke-martha, eller potentiell ny martha. Vi har ett långt och innehållsrikt verksamhetsår framför oss, och vi rivstartar på riktigt nu!

Ukumbi_mindre
Jenni Reuter besöker Åbo och berättar om välgörenhetsverksamheten Ukumbi. Bilden är från Ukumbis projekt KWIECO Shelter House, Tanzania. Foto: Juha Ilonen

Tisdag 14.2 får vi besök av Jenni Reuter som talar om hur arkitektur kan påverka hela samhällen. Jenni är arkitekt och professor i arkitekturens grunder och teori vid Aalto-universitetet. Tillsammans med två av sina arkitektkolleger driver hon också välgörenhetsprojektet Ukumbi. Ukumbi erbjuder arkitekturtjänster till utsatta samhällen och grupper. Fokus ligger främst på att hjälpa kvinnor, barn och unga att bygga skyddsboenden, skolor och barnhem där de behövs som mest.

Kom med och lyssna på Jenni Reuter. Kvällen är öppen för både marthor och icke-marthor. Marthorna bjuder på kaffe och dopp. Arrangör är Aurakretsen i Åbo svenska marthaförening.
Tid: tisdag 14 februari kl. 18.00–ca kl.20
Plats: Gallerisalen (vån. 2) på Gillesgården, Auragatan 1 G, Åbo.
Kostnad: Deltagaravgiften är frivillig (du ger hur mycket/om du vill) och går oavkortat till Ukumbi
Anmälning: aurakretsen@gmail.com
Här kan du läsa mer (på engelska) om Ukumbi: http://www.ukumbi.org/
Jenni Reuters hemsida: http://jennireuter.fi/

***

Onsdag 15.2 håller Åbo svenska marthaförening årsmöte. Det här låter antagligen lite tråkigt, men det är det faktiskt inte. Vi äter fastlagsbullar, diskuterar verksamheten – både den som varit och den som komma skall – och vi har ju allt som oftast väldigt roligt när vi träffas. Kom med och påverka din förening! Eller kom bara för att umgås. Jag lovar att det här inte är ett årsmöte där man plötsligt tvingas in i någon styrelse eller arbetsgrupp – om man inte vill, förstås!

Tid: onsdag 15 februari, kl. 18.00
Plats: Stora köket, Gillesgården, Auragatan 1 G, Åbo.
Ingen avgift, ingen anmälan, men du får kaffe och fastlagsbulle!

BBsockor
Marthornas handarbetskampanj går i år ut på att sticka sockor till nyfödda. Blåvita för att uppmärksamma Finlands 100-årsjubileum. Foto: Eva Eriksson, Ålands Marthadistrikt.

Torsdag 16.2 håller vi igen stickcafé med högläsning. Välkommen med och handarbeta tillsammans! Samtidigt lyssnar vi till högläsning av en novell eller berättelse. Tid finns också för prat och samvaro.

Handarbeta med vad du vill eller delta i vårens kampanj att göra blåvita babysockor för att fira Finland 100 år! Sockorna samlas in av Luckan, så om du handarbetat hemma kan du föra dem dit. Kampanjen fortsätter hela året, och du får gärna delta oberoende av om du går på stickcafé eller inte, eller om du är martha eller inte. Mera info på adressen: http://aboland.martha.fi/abo/stickcafe/

Stickcaféet är gratis och det bjuds på kaffe och nåt litet dopp.
Tid: torsdag 16 februari, kl. 17.00-19.00
Plats: Stora köket, Gillesgården, Auragatan 1 G, Åbo.

Hoppas vi ses under veckan och kanske under hela verksamhetsåret! Om du vill lyssna på sången som surrar i mitt huvud, hittar du Kurt Olsson & Damorkestern till exempel här på Youtube.

Maaartha, maartha, veckan lång. Aaalt e baaara, lek å sång!

Mia Henriksson
Sekreterare i Åbo svenska marthaförening

Marthorna i Åbo finns på: http://www.aboland.martha.fi/abo/

Syakut och klädbytardag för mindre klädavfall

I Finland ger vi upphov till sammanlagt 90 miljoner kilo textilavfall per år. Du och jag alltså. Våra kläder! Endast 10 procent återvinns, resten blir avfall. Det är ohållbart och onödigt.

För att uppmärksamma – och i viss mån råda bot på – problemet med textilavfall ordnar marthaförbundet årligen en klädbytardag. I år infaller den lördagen den 19 november. Häng med och sätt kläder i rotation!

I Åbo hålls Klädbytardagen 19.11 mellan klockan 11 och 14 i Gallerisalen, Gillesgården Auragatan 1 G. Gallerisalen finns på andra våningen i Gillesgården, men hiss finns.

kladbyte
Här kan du handla gratis!

Så här går det till: Ta med dig de kläder du vill byta bort och lämna dem till arrangörerna. Därefter kan du välja andra plagg bland de som finns framlagda. Alltid går det inte jämnt ut, alla hämtar inte, alla hittar inte ersättande plagg. Du kan också komma bara för att hämta kläder eller bara för att fynda. Klädbytet kostar inget, men kom ihåg – allt som byts skall vara helt och rent, sånt du kunde tänka dig att gå med själv.

Syakuten hjälper dig piffa upp och sy själv

Evenemanget Syakuten har i år temat trikåsöm. Inspirerade av det goda mottagandet av fjolårets Lär känna din symaskin-kväll ordnar Åbomarthorna nu en uppföljare, Syakuten 24.11.

Fokus ligger på trikåsöm och overlock-maskiner (saumuri) men du kan också få hjälp med din alldeles vanliga symaskin. Tusenkonstnären i handarbete Berit Bragge handleder och tipsar om trikåsömnad, hur du kan ändra ett mönster eller hur du kunde sy om ett plagg osm inte sitter. Ta med ditt eget ”problem” (overlocken, symaskinen, mönstret, UFO:t …), så får du hjälp av Berit.

saumuri-crop
Syakuten ordnas torsdagen den 24 november 2016 kl. 17.30-21 på Kvartersklubben (OBS platsen! Folkhälsans utrymme, ingång från gatan), Auragatan 1. Alla välkomna, marthor och icke-marthor, nybörjare och redan inbitna sömmare.

Läs mera om Åbomarthornas verksamhet på: http://www.aboland.martha.fi/abo/

Mia Henriksson
Sekreterare i Åbo svenska marthaförening

Mindre men bättre kött

Vi äter för mycket kött – ungefär ett kilo i veckan per person. Dessutom har köttkonsumtionen fördubblats sedan 1970-talet. Det är varken bra för vår hälsa eller för miljön. Ett första steg i rätt riktning för att globalt sett spara vatten, inte bryta gränslöst med ny odlingsmark och minska koldioxidutsläppen är att minska mängden kött vi äter till 1970-talets nivå.

grillkoott
www.fotoakuten.se

För de flesta av oss gäller det alltså att halvera mängden kött vi äter.

Att äta mer vegetariskt, och välja bättre kött när man väl äter kött, är något av det viktigaste vi kan göra för planeten. Bland annat WWF har på sin webbplats information om varför och hur man ska minska köttkonsumtionen (länkar sist i inlägget).

Marthorna i Åbo håller nästa vecka (19 och 20.10) en köttkurs. Köttkursens poäng är dels att lära sig välja rätt kött, dels att använda så mycket som möjligt av djuret. Att äta kvalitetskött och inte låta någonting gå till spillo.

Kursledare är Anita Storm, ekologirådgivare vid Marthaförbundet. Del ett av kursen har formen av en föreläsning med temat att välja rätt kött, förvaring, tillredning m.m. Del två handlar om styckning, vi lär oss om styckningsdetaljer och ser på då ett lamm styckas.

Kursen riktar sig i första hand till marthor, men är öppen för andra intresserade om det finns platser kvar. Välkommen!

Båda kvällarna hålls i Gallerisalen (bredvid Marthakansliet vån. 2) på Gillesgården, Auragatan 1 G, Åbo.

Tid: Onsdagen 19 oktober kl. 18.00–ca 21
Kostnad: 5€ uppbärs kontant på platsen

Tid: Torsdagen 20 oktober kl. 18–ca 21
Kostnad: 15€ uppbärs kontant på platsen

Anmälning: Bindande! till aurakretsen@gmail.com Man anmäler sig skilt till båda kursdelarna.

TIPS! Ett enkelt sätt att minska mängden kött vi äter är att blanda i rivna rotfrukter och grönsaker som morötter, vitkål, tomater, palsternacka eller olika slags bönor eller ärter i kötträtter.

Välj mer sällan men bättre!

Mia Henriksson
Sekreterare,
Åbo svenska marthaförening

WWF:s matguide på finska: http://wwf.fi/ruokaopas/
WWF Sveriges köttguide: http://www.wwf.se/vart-arbete/ekologiska-fotavtryck/kottguiden/1595300-wwfs-kottguide

Ps. Du minns väl att Gåfesten i Åbo arrangeras torsdag 20.10 kl. 18–20 i Kuppisparken
(vid Sankt Henriks plan). Ett evenemang för hela familjen! Mera info: http://gakampen.fi/dokument/gakampen_abo.pdf

Högläsning och handarbete ger tanken stimulans men ro

Det är inte endast barn som njuter av högläsning. Också marthorna har hittat högläsningens charm.

Den här gången var det Martina som hade valt ut en novell och läse för oss.

Under förra stickcaféet lyssnade vi till en novell skriven av Solveig von Schoultz. Den handlade om en medelklasskvinna som hjälpte en gårdsfarihandlare, men hade svårt att veta hur mycket som var gott nog, och kunde man lita på honom?

Temat var aktuellt fast novellen var gammal. Högläsningen gav stimulans för tanken medan vi handarbetade i en lugn samvaro. Efteråt samtalade vi kring novellen och dess tema. Rofyllt och skönt! (Men visst hann vi snarvla om ditt och datt och handarbete också).

Marthornas stickcafé prövar under hösten på att kombinera handarbete och högläsning.

Varje träff under hösten kan man lyssna på en novell medan man handarbetar. Det blir olika stilar och olika författare varje gång.

Alla välkomna, såväl nya som gamla handarbetare, marthor och icke-marthor! Du behöver inte vara handarbetsproffs (med det är också okej). Ta med eget handarbete. Det går också bra att bara komma och lyssna på läsningen om man vill.garnbild_mindre

Stickcaféet är gratis! Marthorna bjuder på kaffe och nåt litet dopp.

Höstens andra stickcafé ordnas torsdag 29 september 2016, kl. 17.00-19.00. Vi samlas i Stora köket i Gillesgårdens källarvåning (Auragatan 1 G, inne på gården). Höstens övriga Stickcaféer hålls: 18.10 , 10.11 och 29.11, samma klockslag och plats.

Välkommen!

Läs mera om stickcaféerna på: http://aboland.martha.fi/abo/stickcafe/

Mia Henriksson
Sekreterare
Åbo svenska marthaförening

Sommaren är på burk – vi kör i gång hösten

Kvällarna mörknar och snart får en väl medge att hösten är här. Rätt skönt egentligen. När sommaren är inlagd i ättika eller packad in i frysen, eller kanske den är torkad och satt på burk, då behöver en bara öppna lite på locket för att igen känna dofterna och smakerna nära inpå. Har du hittat mycket svamp i år? Klicka här för Marthaförbundets svamprecept.

Gurksallad enligt farmors recept.
Gurksallad enligt farmors recept.

Varje säsong har sin charm – och sina grönsaker och bär. Marthaförbundet har gjort en behändig säsongsguide för dig som vill äta grönt enligt säsong – det vill säga på ett vettigare och mindre resurskrävande sätt. Klicka här för att kolla på guiden (pdf), skriv ut den och häng upp i köket.

Åbomarthorna har kört i gång höstens verksamhet med sitt traditionsenliga marthacafé under Konstens natt på svenska på Gillesgården. Vinsten går till välgörenhet – tack till alla som bidrog med att köpa kaffe och sillsmörgås.

Solrosfält på Tackork gård i Nagu.
Solrosfält på Tackork gård i Nagu.

Vi har också redan hunnit med en fantastisk utfärd till Nagu. Solen strålade över oss och solrosfälten när vi vandrade runt på Tackork gård där värdinnan Margot Wikström berättade om sina bärodlingar. Se fler bilder från bärgården och utfärden på vår Facebooksida. Buskbär kommer att vara matkulturtema hos Marthaförbundet i år, därför passar det extra bra att vi fick smaka på saskatoon och kvitten, och andra lite ovanligare bär.

Värdinnan på Tackork, Margot Wikström, guidade och berättade om sin gård.
Värdinnan på Tackork, Margot Wikström, guidade och berättade om sin gård.

Nya marthor är välkomna med i verksamheten hela tiden. Häng med, du hinner ännu vara med och påverka höstens program! Kolla webbsidan för mer info. Välkommen!

Text & bilder:
Mia Henriksson,
sekreterare i Åbo svenska marthaförening

Martha i ur och skur

Hade vi tur med vädret? Visst hade vi det! Mindre än en timme efter att picknicken var över öste regnet ned. Då var det inte så farligt att vi lite småhuttrande satt i en cirka 13 grader sval park och stickade, åt och pratade (låt vara att det var dubbelt så varmt och sol dagen innan). Åbomarthornas stickcafésäsong avslutades alltså med picknick. Det håller på att det utvecklas till en tradition.

Stickcaféets vårtermin avslutades med picknick. Kylslaget men varm stämning.
Stickcaféets vårtermin avslutades med picknick. Kylslaget men varm stämning.

Kretsarna har program ännu i vår. Aurakretsen ska gå på museum och dessutom klänga i träden på Flow Park. Katarinakretsen besöker Ilola arboretum i Kiikala. En örtapotekskurs i Labbnäs har vi alla också möjlighet att delta i. Efter detta tar marthaverksamheten sommarpaus.

Vi har haft ett roligt och aktivt verksamhetsår. Som pricken över i:et har vi stickcaféets utmärkelse ”Årets marthagärning 2016”.

Utmärkelsen delades ut av Finlands svenska Marthaförbund och ges en marthaförening, marthakrets eller enskild medlem som har gjort en insats som kan ses som speciellt utmärkande för de värden martharörelsen står för.

Här ett utdrag ur motiveringen:
Via arbetet fick marthorna samspela över generationsgränserna och lära sig om olika äldre textila tekniker som lämpar sig vid återbruk. Mjukisdjursprojektet har väckt stort engagemang bland marthorna och visar på ett förtjänstfullt sätt att marthor tillsammans kan ta vara på alla resurser, sporra till hållbart arbete samt på ett enkelt sätt sprida glädje i sin näromgivning. Projektet är ett föredömligt exempel på att Martha gör gott.

Vi är mycket glada över utmärkelsen! Tack!

Efter sommarpausen kör marthaverksamheten i gång igen på Konstens natt den 18 augusti. Då håller marthorna café på Gillesgården under Konstens natt på svenska i Åbo. Höstens mattema inom marthaförbundet är buskbär och därför åker Åbomarthorna den 24 augusti på utfärd till Tackork i Nagu för att bekanta sig med Margot Wikströms bärodlingar. Stickcaféet drar i gång igen den 6 september. Den här gången, om allt går enligt planerna, med en extra krydda. Mera om det senare.

Nu återstår att önska en skön och trevlig sommar. Ta vara på skogens växter, bär och svampar. Det är billigt, gott och hälsosamt! Vi hörs igen i höst.

Mia Henriksson
Sekreterare, Åbo svenska marthaförening

Läs mera om Åbomarthorna. Du är välkommen med i verksamheten: http://aboland.martha.fi/abo/

Fem tips för köksträdgården

Trädgårdsodling behöver inte vara svårt. När man hållit på några år kan man experimentera lite mer komplicerat, om man vill, men det går att göra det enkelt. Bland annat om det talade den svenska odlingsgurun Lena Israelsson när hon besökte Åbo som de åboländska marthornas gäst.

Israelsson har odlat sedan hon var liten och gör det passionerat året om. Hon har gett ut flera böcker i ämnet, bland annat boken Handbok för köksträdgården och Cityodling (båda Bonnier Fakta). Hon påminner också om att man kan inrätta en köksträdgård i en pallkrage, det vill säga en odlingslåda, det behöver alltså inte handla om stora arealer.

Lena Israelsson föreläste i Åbo för ett tag sedan. Copyright/fotograf: Caroline Andersson (Bonnier Fakta)
Lena Israelsson föreläste i Åbo för ett tag sedan. Copyright/fotograf: Caroline Andersson (Bonnier Fakta).

Här bjuder vi på Israelssons fem tips för odlingsnybörjaren:

1) Tänk ut vad du vill odla. Välj sådant som ger skörd under en längre tid, till exempel persilja, mangold och plocksallad. Till exempel mangold ger stor skörd och går bra att frysa in, men frys inte in så stora mängder att du sedan slänger bort nästa vår. Äter du hellre spenat än mangold, odla då spenat fast den ger en mindre skörd!

2) Om du odlar i ett land måste jorden alltid förbättras. Tillför organiskt material, gärna kompost. En bra jord är a och o för att lyckas med odlingen. Köpt odlingsjord är ok men inte idealisk, också den mår bra av att blandas med kompost.

3) Glöm inte bort att vattna. Det är särskilt viktigt när du precis har sått, fröna kanske gror men det som kommer upp är ännu litet och skört och bränns lätt i solen.

4) Viktigt att tänka på är att hålla jorden gödslad. Senast i juli ska du fylla på med näring av något slag.

5) Krångla inte till det i onödan. Odling blir väldigt svårt om man läser odlingsböcker allt för noggrant och försöker följa olika råd för alla växter, det står om pH-värden, jordmån, sol och skugga… I själva verket behöver alla grönsaker samma sak: en porös, näringsrik jord, vatten och ljus.

Mia Henriksson
Sekreterare, Åbo svenska marthaförening

ÅU tipsar: Läs också intervjun med Israelsson på åu.fi (ÅU Digital)

Marthorna välkomnade våren med fest

Varje vår firar Åbo Svenska Marthaförening sin traditionsenliga vårfest. Till den festen välkomnas alla medlemmar ur alla tre kretsar. Det betyder att åldersspannet är rätt stort, och det är det som sätter den särskilda kryddan på festen. Festen planeras alltid till början av april, eftersom det var då föreningen grundades, nu för 117 år sedan.

En lyckad fest med god mat och glada miner!
En lyckad fest med god mat och glada miner!

I år firade vi i vår goda samarbetspart Folkhälsans lokaler i Kvartersklubben med buffet från Svenska klubben. Vi sjöng ur vårt uppdaterade allsångshäfte och lyssnade till ett föredrag av ledande diakoniarbetare Eija Grahn från Åbo svenska församling. Marthorna stöder diakoniverksamheten i Åbo med jämna mellanrum och vi ville gärna höra mera om vilken typ av insatser som numera behövs och hur diakonins verksamhet ser ut.

Under festen överraskades Camilla Hautala (t.v.) med en hedersutmärkelse. Hon fick lilla guldmärket som erkänsla för aktiv och långvarig marthaverksamhet. Märket delades ut av föreningens ordförande Mia Åkerfelt (t.h.)
Under festen överraskades Camilla Hautala (t.v.) med en hedersutmärkelse. Hon fick lilla guldmärket som erkänsla för aktiv och långvarig marthaverksamhet. Märket delades ut av föreningens ordförande Mia Åkerfelt (t.h.)

Mia Henriksson
Sekreterare, Åbo svenska marthaförening

Nu kommer ungmarthorna (ÅU 31.1.1996)

Skål! Katarina marthakrets firade 20 år med middag tidigare i år.
Skål! Katarina marthakrets firade 20 år med middag tidigare i år.

Den 19 januari 1996 fanns i Åbo Underrättelser ett upprop under rubriken ”Ungmarthor sökes till ny Åbokrets”. Det var alltså dags för Marthavågen att nå Åbo. Ända från början av 1990-talet hade nya marthakretsar grundats runt om i Svenskfinland och nu hade också Åbolands distrikt gjort slag i saken och tillsammans med Åboföreningen kallat intresserade kvinnor till en marthaträff.

Och så blev det; under det första mötet på Studiecentralen 25.1.1996 beslöt de närvarande att grunda en ny krets och sätta igång med egen Marthaverksamhet. I det här första mötet deltog sex ivriga kvinnor i olika åldrar och med olika bakgrund, jag bland dem. Vi beslöt oss raskt för att träffas några veckor senare på nytt för att fundera på programpunkter och hur vi ville att vår verksamhet skulle se ut. Dessutom behövde ju kretsen ett namn.

Följande träff ägde rum i februari och tanken var att vi skulle träffas på nytt på Studiecentralen, dörren visade sig vara låst och vi hittade oss en stund senare på ett av stadens näringsställen. Kanske miljön och dryckerna gjorde sitt men vi fick snabbt ihop ett program för den första vårterminen. Namnfrågan löstes också, efter ett antal diskussioner om hur lämpligt det ena eller andra förslaget var, enades vi om att kretsen skulle heta Katarina-kretsen eller Katarinorna efter de tre Katarinorna på Åbo slott.

Nu har det gått 20 år sedan vintern 1996 och kretsen mår bättre och bättre för vart år som går. När vi började var vi 6 medlemmar, i dagens läge 61. Av de sex grundande medlemmarna deltar ännu tre aktivt i Katarinornas verksamhet.

Under åren har vi haft 183 egna möten med ca 2 000 besök. Vi har gjort ett fyrtiotal utfärder runt om i Åboland, kokat mat, handarbetat, lärt oss om seder och bruk, skönhet, ekonomi och ekologi, kort sagt det som martha står för. Allt det här kryddat med en stor dos humor, fröjd och gamman. Det intressanta är att under alla dessa år har inget möte inhiberats på grund av för få deltagare. Om en programpunkt av olika orsaker har utgått, har vi kommit på något annat men träffats har vi alltid. Det kan nog med fog konstateras att Katarinornas ledstjärna har varit: En gång martha – alltid martha – och ett marthamöte avbokas inte!

Brödbak. En av otaliga grejer som Katarinorna har testat på under sina träffar.
Brödbak. En av otaliga grejer som Katarinorna har testat på under sina träffar.

I medlet av januari firade vår krets sina 20 år på Svenska Klubben och under mötet funderade vi kring vad en martha egentligen är och om vi kan identifiera oss som en martha. Vi tog fasta på Elin Eks definitioner på vad en tant är, Marthorna har ju ofta beskrivits som strumpstickande tanter. Enligt henne är en tant, för oss en martha, självständig, ekonomisk, realist, samlare, stridbar, omtänksam, nyfiken, finurlig, lättpratad. Dessutom har hon en god portion civilkurage.

När vi Katarinor började hade många av oss små barn, som i dagens läge lever sina egna liv. Vi var smått osäkra på vad det här med Martha riktigt är, vi kände inte varandra, många av oss var inflyttade till Åbo och saknade socialt skyddsnät. I Katarinorna hittade vi likasinnat sällskap, en plats där vi kunde koppla av från vardagen och få nya tankar och idéer – och en kopp kaffe. I dag gör vi i stort sett samma saker med skillnaden att nya Katarinor med nya tankar och idéer har kommit till. För oss är Martha något som finns, som förändras och förbättras.

Maria Nyman
Katarina, tidigare ordförande för Åbo svenska marthaförening

Katarinakretsens verksamhet idag finns på: http://aboland.martha.fi/abo/katarinakretsen/
Välkommen med i marthorna!

Ekonomi – en raggningsreplik?

Oberoende av om man har mer eller mindre pengar än man behöver, så behöver man kunna hantera dem. Hur ska man med en liten lön kunna trygga sin framtid? Är under madrassen det bästa stället för en besparing?

Lotta Laineenkare (t.v) serverade lagtext i förenklad och förståelig version.
Lotta Laineenkare (t.h) serverade lagtext i förenklad och förståelig version.

Pengar är egentligen den gemensamma nämnaren för studiecirkeln om privatekonomi och vardagsjuridik som Åbomarthorna ordnar under våren. Varje träff behandlar ett ämne och vi bjuder in en sakkunnig person som berättar om kvällens tema. Hittills har vi lärt oss mer om placeringar och sparande; samboende och skilsmässor; arv och gåvor.

Ekonomi är knappast samtalsämnet nummer ett på första dejten, men ganska snart är det värt att ta upp det.

Det som gör samtalsämnet svårt är att man tvingas tänka på dagen då allt inte längre är som det ska

– om ena eller båda vill bryta upp relationen, eller den ena dör. Vad händer med pengar och egendom då?

Vicehäradshövding Lotta Laineenkare underströk gång på gång vikten av att ha pappren i skick, särskilt om man ”bara” är sambor. Det här gäller också sambor med gemensamt barn. Sambor ärver inte varandra, sambor har ingen lagligt rätt att kräva nånting av den andra när relationen tar slut, om det inte finns endera välvilja eller skriftliga bevis på vem som äger vad, eller ett testamente. Det svåra är att bevisa att ena parten till exempel satt ner en massa arbetstimmar på ett byggprojekt, eller nånting annat som det inte finns kvitto på.

Det finns massor av regler och undantag och alla eventualiteter kan man inte förbereda sig för, men tumregeln är enkel: Håll reda på dina egna pengar och se till att ha dina papper på eventuellt ägande i ett sådant skick att också en jurist tycker att de är i sin ordning. En annan bra tumregel som Laineenkare förde fram var att det lönar sig att fråga. Det kostar sällan (åtminstone inte mycket) att rådfråga till exempel en jurist om vilka dokument som borde skrivas eller andra åtgärder vidtas – åtgärderna i sig kostar förstås, men redan med att fråga så vet man i alla fall var man står. Dessutom gav hon oss rådet: nöj dig inte med första bästa expert. För att nå ett gott resultat med en jurist eller bankman behöver man komma överens. En god personkemi är a och o.

Jesper Hansén talar om alternativ för sparande.
Jesper Hansén talar om alternativ för sparande.

Ekonomi är i hög grad också en jämställdhetsfråga. En som stannar hemma och tar hand om familjens barn under många år, samlar inte på sig en lika hög pension som den som är ute i arbetslivet. Det finns alternativ för till exempel frivilliga spar- eller pensionsförsäkringar som den arbetande parten kan betala in på. Jesper Hansén och Gustav Åkerfelt från Ålandsbanken lärde oss mer om sparande och placering.

Kvar har vi ännu en kväll om bokföring och bokslut, och en kväll där temat ännu är öppet, skatter kanske? Ekonomi kan vara både tråkigt och krångligt, men det är inte omöjligt att lära sig mera, lite i taget bit för bit. Plötsligt känns det till och med hanterbart.

Studiecirkeln riktar sig till marthaföreningens medlemmar men på marthaförbundets webbplats kan vem som helst hitta små hjälpmedel för att hantera vardagsekonomin: budgetera, bokför, kartlägg penningflödet
http://www.martha.fi/sv/radgivning/tips/

Mia Henriksson
Sekreterare
Åbo svenska marthaförening

Vi är lönsamma men behöver vård

Varje euro som satsas på frivilligverksamhet betalar sig 6 gånger tillbaka. Föreningsregistret i Finland omfattar cirka 135 000 föreningar. Vi är många och lönsamma.

Resurs på rad.
Resurs på rad.

Siffrorna presenterades för ett trettiotal föreningsaktiva som samlats till en kväll om medlemsregister och medlemsvård. Det var Sebastian Gripenberg från Svenska folkskolans vänner som berättade om allt från lagen kring att registrera medlemmar, till att sedan också ta hand om dem. I publiken satt föreningsfolk från främst Åbo men också åtminstone Pargas.

Det var ett alldeles vanligt auditorium, inte mysigt alls, där vi satt. Inte alls alla kände varandra. Men känslan av gemenskap och av att vi tillsammans är en resurs att räkna med, var rätt häftig. Det talades om LAN-partyn, byaföreningar, hur man ska få föräldrar att stanna i idrottsföreningar också när barnen vuxit upp, och om hur det kom sig att en slumrande förenings begravningsmöte lockade mer medlemmar än kanske något annat av föreningens möten hade gjort.

Det skrattades och nickades i samförstånd.

Vi pratade länge om medlemsvård. Hur ska man välkomna nya medlemmar och hur ska man få dem att stanna? Det är inga lätta frågor – man ska ge medlemmar förtroende och uppgifter, men man ska inte utarbeta dem eller tvinga på dem allt för tunga uppgifter det första man gör.

Jag vågar säkert tala för alla föreningar då jag uppmanar dig som medlem att prata! Säg hur du vill ha det, kom med önskemål och berätta vad du hoppas på och förväntar dig av din förening. Styrelsen vill garanterat höra dina åsikter. Lika säkert välkomnar de dig att aktivt delta i verksamheten. Kom med och vårda och bli vårdad i föreningslivet!

Mia Henriksson
Sekreterare
Åbo svenska marthaförening
http://aboland.martha.fi/abo/

****

Svenska folkskolans vänner erbjuder gratis fakta, tips och råd om föreningsliv och -verksamhet: http://foreningsresursen.fi/start/

Föreningsregistret, info om hur det fungerar och länkar till lagar:
https://www.prh.fi/sv/yhdistysrekisteri.html

Bitar av ylle sprider lycka och julglädje

vaaka

”Då jag kom med tåget hit var det mörkt och ljusen glimmade från de många hemmen här i Åbo. Jag tänkte då: månne de vara lyckliga eller månne jag på något sätt genom mitt besök här skall kunna tillföra dem något, som kunde höja hemmen och bringa dem lycka.”

Det här lär Lucina Hagman ha sagt när hon den 3 april 1899 steg av tåget i Åbo, som hon besökte för att få igång marthaverksamhet också här. Strävan var då att upplysningens ljus – och med det lycka – skulle spridas i hemmen och nationen.

20151210_170009_resizedI många avseenden har marthaverksamheten samma strävan ännu, drygt 115 år senare; att marthorna lär sig själva och varandra nya saker och att vi delar med oss, både av kunskap och en gnutta lycka, där vi kan.

Resultatet av en rolig grej som marthorna i Åbo har sysslat med under hösten kan du nu kring jul se i Luckans fönster (Auragatan 1). Där sitter en massa mjukisdjur av olika färg och form i ett vinterlandskap. Djuren är en slags återanvändning – vi har gjort dem av ylleplagg som donerats åt oss av får- och getentusiasten Greta Stenberg. Plaggen valkades och syddes sedan till mjukisdjur. Många blev till under höstens stickcaféer.

ugglorNär julen körts ut, kommer marthorna att donera dem till barn på barnpolikliniken på ÅUCS och ett skyddshem. Några ylletröjor och -tygstycken sprider alltså glädje, allt från att vi fick donationen till att de i form av fantasidjur landar i en liten famn som behöver någon att krama. Flera av oss marthor har dessutom lärt oss nya saker om ylle, att valka och att sy under processens gång.

Dessutom hoppas vi att Luckans julfönster glädjer också de förbipasserande. Ta dig en titt om du har vägarna förbi!

Åbo svenska marthaförening önskar dig en god jul! Vi hörs igen 2016!

Mia Henriksson
Sekreterare
Åbo svenska marthaförening

Slit men mindre släng

Berit Bragge och Martina Nyberg-von Hellens bär bord inför sykvällen.
Berit Bragge och Martina Nyberg-von Hellens bär bord inför sykvällen.

Ibland är det slitsamt att vara martha. Det är särskilt armarna som tycker det, för de där borden i Gillesgården, både i nedre och övre våningen, väger grymt mycket. Och oftast när det ska ställas i ordning för ett evenemang ska borden lyftas och bäras.

Senast bar vi bord i Gallerisalen då vi ställde i ordning för kursen ”Kom igång med symaskinen”. En mysig och lärorik kväll blev det! Berit Bragge, själv martha och också professionell tusenkonstnär inom handarbete stod för rådgivningen då folk droppade in med frågor om symaskinen, sömnad, mönster, om att sy nytt eller sy om.

Berit Bragge (t.h.) berättar om vad man ska tänka på när man väljer nål till symaksinen. T.ex. är det särskilt viktigt att nålhuvudet inte är skadat då man syr trikå.
Berit Bragge (t.h.) berättar om vad man ska tänka på när man väljer nål till symaskinen. T.ex. är det särskilt viktigt att nålhuvudet inte är skadat då man syr trikå.

Marthorna understöder tanken att återanvända – också när det gäller kläder. I Finland konsumerar vi i medeltal 14–17 kg textilier per person och år. Globalt sett produceras cirka nio gånger mer kläder än det konsumeras. Det är slöseri, dels på miljön, dels förekommer det problem inom textilindustrin där kläder produceras för billigt, det handlar om mänskliga rättigheter och drägliga arbetsförhållanden. Det handlar om att slösa vatten, energi och använda giftiga kemikalier.

Sy nytt, återanvänd, ge bort, byt. Undvik onödigt textilslöseri.
Sy nytt, återanvänd, ge bort, byt. Undvik onödigt textilslöseri.

För att komma bort från klädslöseriet kan man lära sig sy, endera sina egna kläder eller sy om loppisfynd, lappa eller piffa upp tråkiga plagg. Ett annat sätt är att återanvända andras kläder och låta egna kläder återanvändas.

På lördag 14.11.2015 ordnar Åbo svenska marthaförening en klädbytardag. Klädbytardagen går ut på att man hämtar kläder som man kan tänka sig att någon annan kan vilja använda till Gillessalen i Gillesgården. Där läggs kläderna fram som på loppis, och man kan gå hem med plagg som någon annan hämtat om man råkar hitta nåt man gillar. Enkelt.

Hämta endast hela och rena kläder! Klädbytardagen är ett nationellt evenemang som Marthaförbundet ordnar sedan 2013. De kläder som blir över förs till välgörenhet.

Välkommen med! Marthorna bär fram borden på förhand! Slit, men mindre släng!

 

kladbytar_header Klädbytardagen, Gillessalen i Gillesgården, Auragatan 1 (markplan, inne på gården), Åbo. Lördag 14.11, kl. 11-14.
Vill du ha stilsmartha tips för en hållbar klädkonsumtion, läs marthornas broschyr Garderoben: http://issuu.com/marthaforbundet/docs/garderoben_webb_2015

***

Förresten, om du hinner läsa det här i tid. Torsdag 12.11.2015 kl. 18.00–20.00 ordnar marthorna temakvällen Bli en bättre hobbyfotograf med fotografen Camilla Hynynen. Kvällen är gratis och öppen för allmänheten i Gillessalen i Gillesgården, Auragatan 1 H, Åbo. Välkommen!

Mia Henriksson
Sekreterare, Åbo Svenska marthaförening

Att sticka är inte nödvändigt – men roligt och välgörande

garnbild_mindre
Aj, martha. Kan jag bli det fast jag inte kan sticka?

Den frågan har jag fått många gånger. Eller i alla fall berättar folk för mig att de inte kan sticka, liksom för säkerhets skull, innan de fyller i medlemsblanketten.

Men vet ni vad? Alla marthor kan inte sticka!

Det är inte ett krav för att bli martha. Det finns marthor som inte är ett dugg intresserade av handarbete.

Men vet ni en annan sak? Man kan bli intresserad. Man kan lära sig sticka!

Jag har aldrig varit en handarbetsmänniska, men aldrig heller haft nånting emot att handarbeta. Varken plus eller minus på intresseskalan, alltså. Småningom började det ändå klia lite i fingrarna. En halsduk blev till, ett par vantar … och snart såg jag en fantastiskt fin klänning i en mönstertidning. En klänning?! Det fixar bara experter, tänkte jag. Nu är klänningen färdig.

Mönstret var inte svårt, bara rätstickning, men ändå en utmaning för mig. Orsaken till att jag överhuvudtaget vågade försöka var Åbomarthornas stickcafé! Jag visste att om det kniper, så finns det hjälp att få, av de där riktiga handarbetsentusiasterna. De som sitter och diskuterar olika sockhälar med en sällan skådad entusiasm, men som nickar vänligt och uppmuntrande när en sån som jag berättar att jag just stickat mitt livs första häl.

Åbo svenska marthaförening ordnar stickcaféer både under vår- och höstterminen. Där finns alltid en handarbetskunnig ledare, men deltagarna droppar in när de vill och handarbetar med vad de vill. I takt med att stickorna klirrar dricks det kaffe och en hel del världsförbättrande hinns det med.

Stickcaféet förbättrar världen också i ett lite större perspektiv än inom Gillesgårdens väggar. Just nu pågår två kampanjer:

Sockor som värmer. I marthornas kampanj stickas sockor för asylsökande. Till varje par bifogas en välkomnande hälsning.
I marthornas kampanj stickas sockor för asylsökande. Till varje par bifogas en välkomnande hälsning.

– Sticka sockor till asylsökande.
Varma sockor är inte bara nödvändiga, de är också en gåva som symbolisk önskar en flykting välkommen till Finland. Kom med i kampanjen och sticka sockor med kärlek, gärna i olika storlekar eftersom både barn och vuxna fryser om fötterna. Knyt ihop de färdiga sockorna med en liten tråd och skriv gärna en välkomsthälsning på en bifogad lapp. Sockorna kan ges till Marthaföreningen, till Luckan i Åbo eller direkt till Röda Korset/Kontti.

 

mjukisar_mindre
På stickcaféerna gör vi också mjukisdjur till barn som behöver tröst på skyddshem eller barnpolikliniken.

– Gör mjukisdjur till barn på ÅUCS barnpoliklinik och på Åbo skyddshem.
Alla barn, från nyfödda bebisar till stora mopopojkar, har behov av lite tröst ibland och då kan en värmande gåva göra gott. Marthaföreningen har fått en donation med olika stickade alster i ylle som nu är valkade och delvis färgade. Där kan du plocka material, eller också använda något du har hemma.

Kampanjerna kan man delta i under stickcaféerna och/eller genom att handarbeta hemma. Mera info finns på http://aboland.martha.fi/abo/stickcafe/
Där hittar du också olika mönster för sockor, vantar, sjalar, eller kanske du vill virka en bläckfisk?

Stickcaféerna är gratis och öppna för allmänheten (också icke-marthor). Föreningen bjuder på kaffe och dopp.

Stickcaféerna ordnas i Stora köket i Gillesgården (Auragatan 1 G). Hösten 2015 blir det stickcafé ännu 29.10, 17.11 och 10.12. Vårens tidtabell är ännu öppen.

Välkommen med!

Mia Henriksson,
Sekreterare i Åbo svenska marthaförening

Potatis, öl och överlevnad

Öl och överlevnad går kanske inte så bra ihop, men potatisen har garanterat räddat liv sedan den kom till Finland på 1720-talet. Den billiga och nyttiga knölen har sitt ursprung i peruanska Anderna. Här i Finland äter vi över 50 kg potatis per person per år.

Studerande välkomnas på kokkurs. Alla som deltar får ett halarmärke som minne.
Studerande välkomnas på kokkurs. Alla som deltar får ett halarmärke som minne.

I år hyllar Marthaförbundet potatisen och vill väcka intresset för att tillreda potatis i olika former. Är du studerande (eller känner du nån studerande som behöver tipsas) och vill lära dig kocka enkelt och billigt med potatis? Kom på kursen ”Potatis och Öl” den 21 oktober kl. 17-20.30. Kocken Paul Reuter leder matlagningskursen och samtidigt bjuder han på ölkunskap. Är det skillnad på öl och öl? Vilken slags öl går ihop med vilken mat? Kursen kostar 5 € / studerande. Anmälan senast 15.10 till ordforande(at)aboland.martha.fi  Kursen hålls i Gillesgårdens kök, Auragatan 1 (innergården G-trappan) i Åbo.
Avklarad kurs belönas med ett halarmärke!

Visste du förresten att man under kärva tider kan göra potatisöl? Potatisölet framställs på potatis istället för den dyrare råvaran malt. Framställningen kommer inte att läras ut under kursen, men det kan ju vara bra att veta i alla fall.

Ja, överlevnaden då? Som vanligt värnar marthorna om både kropp och själ. Potatisen fyller magen men överlevnaden, den handlar om nånting helt annat: Om att överleva och hitta utvägar i en utmanande arbetsvardag.

Tua Weckström-Lundell föreläser om strategier för hantering av en krävande vardag på arbetsplatsen. Hör mer om vad just du kan göra för att bemöta problemsituationer som uppstår och hur du kan arbeta med att öka din egen ork och motivation. Åbo svenska marthaförening bjuder på föreläsningen ”Om att överleva och hitta utvägar i en utmanande arbetsvardag” och kaffe i Gillessalen på Gillesgården, Auragatan 1 i Åbo den 22 oktober kl. 18.00-20.00. Öppet för alla intresserade, också icke-marthor.

Vi kommer här i bloggen att återkomma till potatisen – kanske också ölet och överlevandet – och mycket annat som marthorna sysslar med. I drygt 115 år har Åbo svenska marthaförening verkat med ”bildning bland kvinnor” som det centrala målet.

Vi bjuder redan nu på ett (överlevnads)tips: Akta dig för att äta grön potatis! Glykoalkaloiderna i grön potatis kan orsaka kräkningar och i stora mängder till och med död.

Mia Henriksson,
sekreterare i Åbo svenska marthaförening

Mera om marthorna i Åbo:
http://www.aboland.martha.fi/abo/