Ranieris recept är fyrtio år gammalt

Claudio Ranieri. Foto: Lehtikuva

Claudio Ranieri. Foto: Lehtikuva

Leicester City håller på att ta hem engelska Premier League. Det är verkligen det omöjliga som håller på att hända. Att ett lag som är tippat i botten av världens mest penningstinna liga vinner ska helt enkelt inte vara möjligt år 2016.

Trots att spelare som Riyad Mahrez, Jamie Vardy och N’Golo Kanté visat sig ha höjder som ingen kunnat ana är laget spelare för spelare underlägset samtliga sina toppkonkurrenter. Det gör att strålkastarljuset stannar på den italienska tränaren som kom till Leicester inför säsongen. Claudio Ranieri är mannen som gjort miraklet möjligt.

Den tidigare Chelseatränaren återvände till England som någon man skrattade åt. Han var gammal och kom från en fullständig flopp med Greklands landslag. Då han aldrig vunnit en högstaliga var han också tränaren som inte kunde vinna.

De som var elaka såg Ranieri som en förlorare, medan vi italofiler som ändå trodde på honom såg honom som en habil tränare som saknade det lilla extra man behöver för att vinna. Nu är han alltså en hårsmån från att överbevisa också de som trodde på honom.

Man kallade honom för ”Tinkerman” på grund av hans stora spelarrotation under tiden i Chelsea, men nu har han också visat att han kan hålla sig till en elva. Det behöver bara vara rätt elva.

Ett av Ranieris tidigare lag blev mästare i måndags. Trots en katastrofal inledning på säsongen tog Turinklubben Juventus sin femte raka ligatitel och befäste därmed sin position som stövellandets största klubb.

Det var ett i raden av tydliga bevis för hur svårt det är att bryta storklubbarnas dominans i fotbollen år 2016. Juventus lade ut Scudetton på ett fat och det var bara för de andra lagen att ta för sig. Ändå var det klubben högst upp i hierarkin och med den största budgeten som vann även i år.

Leicester var nästan lägst ner i den engelska fotbollshierarkin, men nu har Ranieri tagit dem högst upp i tabellen. Då Juventus, Real Madrid, Barcelona, Bayern München och Paris Saint-Germain toppar de övriga storligorna blir prestationen än mer imponerande.

Att man är 64 år behöver inte bara betyda att man är gammal och slut. Det kan också betyda att man äntligen samlat på sig erfarenheter som gör att man kan vinna Premier League med Leicester City. Det kan ta länge att få till den sista ingrediensen.

För dryga 40 år sedan, år 1973, gjorde Claudio Ranieri entré i seniorfotbollen. Han representerade AS Roma i bara två säsonger, men ändå hann han spela under två av de största tränarna. Argentinaren Helenio Herrera och svensken Nils Liedholm var bägge mästare på att sätta ett grundspel och få det att fungera.

Det är precis det som Ranieri gjort med Leicester och det är precis det som behövs då man som Leicester inte har de individuellt skickligaste spelarna.

Den unge försvararen lämnade sedan Roma och Serie A för Catanzaro och Serie B. Han kom till en tuff miljö nere i Kalabrien. Maffian, som kallas ’Ndrangheta, styr det mesta och därmed till viss del även fotbollen. Men just under Ranieris tid i klubben styrde de den riktigt bra.

US Catanzaros spelar idag i Serie C. Bilden är från år 2014. Foto: Emilia Viklund

US Catanzaro spelar idag i Serie C. Bilden är från år 2014. Foto: Emilia Viklund

1971 hade US Catanzaro stigit till högstaligan för första gången, men då Ranieri anlände var de tillbaka i Serie B. I samma veva tog Gianni Di Marzio (pappa till en av Italiens kändaste fotbollsjournalister, Gianluca Di Marzio) över som tränare.

Under hans ledning och med klubblegendaren Massimo Palanca som främsta målskytt var Ranieri med och steg till Serie A. De föll tillbaka redan nästa säsong, men sedan började den mest framgångsrika tiden i Catanzaros historia.

1978 var de tillbaka till Serie A och sedan radade de upp fem raka säsonger där. Då de var på toppen var de sjundebäst i landet och åren 1979-1982 var Claudio Ranieri lagkapten.

De var det lilla laget från den utstötta södern som gjorde det omöjliga. Trots att det var omöjligt tog de sig fram bland klubbarna som ekonomiskt var oändligt mycket större.

– Det finns en taktisk röd tråd som för samman dagens Leicester med mitt Catanzaro. Vi satsade på defensiven och kontringarna för att vi skulle kunna slå de bästa lagen. Vår riktiga styrka låg ändå i omklädningsrummet. Vi firade jul och födelsedagar tillsammans. Alla orsaker att träffas var bra och ibland kom vi till och med på orsaker, säger Gianni Di Marzio till italienska Corriere dello Sport.

Det är inte heller bara den tidigare tränarens sätt att tå åt sig äran för sin adepts framgångar. Även hjälten själv är inne på samma spår.

– Mitt Leicester påminner om Di Marzios Catanzaro med Palanca, Silipo och de andra. Jag förstår att det inte är den bästa förebilden, inte som Guardiola, men det var ett lag som det här. En grupp vänner som levde tillsammans.

Den första osannolika fotbollsresan gjorde Ranieri alltså redan för fyrtio år sedan.

Sedan han inledde sin tränargärning har han flera gånger varit nära att återskapa den kalabriska tomatsåsen från den tiden, men aldrig riktigt lyckats. Inte före han kom till engelska Midlands.

Nu då han äntligen står på toppen får föregångaren Di Marzio vara stolt.

– Jag talar med honom varje helg och han säger alltid till mig: ”Har du sett, boss? Jag gjorde som i Catanzaro!”

Hannes Nyberg

Källor: Corriere dello Sport, The Independent

Be Sociable, Share!
Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *