Enskär

I månadsskiftet juni-juli var det egentligen tänkt att bli en paddlingstur till Säbbskär med paddlingsklubben, men deltagarna lyste med sin frånvaro så turen blev inhiberad. Veckoslutet var ändå bokat för paddling, så jag fick med mig Jukka för en tur i Gustavs, för att om vädret tillät det paddla till Enskärs fyr.

Vi började paddla från Pleikilä vid åttatiden på kvällen. Sydkusten hade hårt väder, men här var vi hyfsat skyddade från den ostliga vinden och hade en enkel paddling till tältön.

Holmen med den bästa utsikten var tyvärr lite ojämn…

… så vi paddlade tillbaka en bit till ett ställe vi redan sett.

Det blev middag och en liten promenad för att kolla holmen. Ett kännetecken för trakten är släta klipphällar.

Gräslök finns i skärgården.

En utmärkt solnedgång.

Morgondagens mål, om vädret skulle tillåta.

En silvertärna vid sin favoritsten.

Utsikt från tältet. Jag föredrar att sova med absiden bortrullad om det inte finns risk för regn.

Vi had beslutit oss för att sova bra och jag vaknade först vid åttatiden.

En liten promenad efter frukosten.

Åland skymtar på andra sidan.

Tärnan med sin sten igen.

Vi började paddla vid tiotiden för att kolla läget norr om Katanpää innan vi tog beslutet att paddla mot fyren.

Enkel paddling, så vi fortsatte.

Första biten var till Blekungens båk.

Vi hade inte bråttom och hann utforska ön.

Enskärs fyr.

Kustbaldersbrå.

Flatu båk, där vi tänkte äta lunch.

På väg igen.

Flatu.

Den sydöstra delen av holmen hade intagits av fåglar och var inget alternativ för oss.

På andra sidan holmen hittade vi ett fint ställe utan fåglar.

Efter lunchen fortsatte vi mot Enskär i ett nu mycket varmt väder.

Vi tog land bredvid gästhamnen, vilket var ett dåligt val. Hela stranden söderut hade varit mycket bättre.Vi köpte i alla fall kaffe vid kiosken och beställde guidning till fyren.

Den gamla lotsstugan.

Föga överraskande hade militären närvarat på den strategiskt belägna ön.

Nattviol.

Jungru Marie nycklar.

Fyren närmar sig.

Fyren byggdes efter att Sverige förlorat Finland till Ryssland. All farleder norrut var på den svenska sidan och farledsavgifterna var så höga att Ryssland beslöt att det skulle byggas en farled på den finska sidan. Därmed behövdes navigationshjälpmedel såsom fyrar och annat.

Insidan.

Vy norrut.

Jukka.

Linssystemet gjorde i Paris 1872 och flyttades till hit från Marjaniemi fyr 1952.

Snurrmekanismen.

Byggnaderna för fyrvaktare med familjer är från samma tidsperiod.

Mera intressant natur på vägen tillbaka till kajakerna längs naturstigen, i detta fall rundsileshår.

Vi beslöt oss för att paddla runt ön för att hitta en bra tältplats.

Fyren från söder.

Där fanns lite rockhoppingpotential.

En bra ställe att ta i land.

Jag var inte hungrig, så jag började med kaffe.

Ett riktigt fint ställe.

Middagen måste i alla fall ätas. Nedan följer instruktioner om hur man förvandlar torkade sojastrimlor till något som går att äta, i alla fall om man är hungrig, Börja med att koka dem i vatten och buljong tills de är mjuka och svampiga.

Fräs dom sedan i olja och mycket kryddor. Målet är att få en krispig konsistens och tillräckligt med kryddor för att dölja sojasmaken.

Med salsa och bönor kan man då laga acceptabla burritos.

Efter middagen blev det en promenad längs den västra sidan av ön.

Fyren från väster.

Mjölkört, duntrav, rallarros, mjölke, trenulegg, osv. Det finns många namn på denna.

Under resten av kvällen njöt vi bara av det vackra vädret.

Solen är inte rund trots allt!

Sovdags.

Lite molnigt på morgonen.

Dags att packa kajakerna och paddla vidare.

Bakom Jukka finns några små grynnor och sedan Sverige efter 200 km.

Hamnen och den nya lotsstationen.

Färgkodningen störs något av den blåa reservpaddelhållaren.

Lite regn.

En kort paus vid Blekungen.

Inte längre någon vind.

Snart tillbaka vid bilen.

Ett trevligt paddlingsveckoslut igen. Vi paddlade visserligen inte så mycket, endast runt 50 km, men hade tid att se på annat i stället.

 

Be Sociable, Share!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *