Vad HSS Medias miljonvinst betyder – och inte betyder

Mediekoncernen HSS Media, som ger ut Vasabladet, ÖT och Syd-Österbotten, gjorde i fjol – efter två förlustbringande år – en vinst på en miljon euro.

Det här är ett remarkabelt resultat. Inte bara för att HSS Media är upp i 2010 års vinstsiffror, och t o m nosar på 2007 års resultat, utan också för att resultatet visar möjligheterna och sätter press på övriga finlandssvenska medier och deras ägare.

Det kan vara skäl att fundera på vad det goda resultatet betyder – och inte betyder. Eller snarare: hur resultatet kan tolkas, och hur det inte kan tolkas. Nedan en kort lista.

  • Demon-vd:n Wahlbeck. Svante Wahlbeck var ett överraskningsnamn då han valdes till HSS Medias vd 2014. Främst p g a att han hade noll erfarenhet av mediebranschen. ”Det handlar om att skapa produkter som folk vill köpa. Det är regeln oberoende av om man har en mediebakgrund eller om man, som jag, kommer från läkemedelsbranschen”, säger Wahlbeck i dag. Frågan är: Kommer andra ägare att se Wahlbecks oerfarenhet av mediebranschen som en styrka och kommer det i sin tur att synas i rekryteringen?
  • Om din hand förleder dig till synd, så hugg av den! Nå, kanske inte fullt så dramatiskt men HSS Medias försäljning av Pietarsaaren Sanomat har sin del i vinsten. Inte bara för att den gav en engångsvinst – vore intressant att se exakt hur stor – utan också för att tidningen, enligt Wahlbeck, inte var vinstgivande. Frågan är: Kommer HSS Medias avskurna hand att inspirera ägare som ser inte tillräckligt vinstgivande tidningar i koncernen? (Brasklapp: PS var en anomali i det finlandssvenska medielandskapet så man ska inte dra för stora växlar på detta.)
  • Mer yta för annonser. HSS Media räknar bloggportalen Sevendays och gratistidningen Jeppis Weekly till sina satsningar. Klart är, att de här satsningarna är till för att fånga upp annonsörerna, innehållet kommer i andra hand. Det innebär inte att innehållet är svagt, utan enbart att det är relationen kostnadseffektivt-annonsinkomster som väger tyngst. Frågan är: Kommer vi att se fler såna här ben växa ut ur mediebolagens kroppar? Kommer det redaktionella innehållet att bli lättproducerat kitt som håller samman annonserna?
  • De dyra journalisterna. HSS Media hade inte gjort det här resultatet om koncernen inte sagt upp folk. Efter fjolårets samarbetsförhandlingar blev HSS Media fjorton personer färre, elva av dem hade jobbat på redaktionerna [se korrigering längre ner]. Med den åtgärden har man alltså lyckats göra ett resultat som kan jämföras med det HSS Media gjorde 2010, vilket var ungefär då annonsintäkterna började dala och nätets olönsamhet blev ett akut problem. Men det betyder knappast att HSS Media funnit en varaktig balans. Upplagan sjunker och med den de traditionella annonsintäkterna (med undantag för Syd-Österbotten). De digitala prenumerationerna ökar, liksom annonsintäkterna för nätet. Men den utvecklingen får inte stanna upp. Frågan är: Har uppsägningarna visat att HSS Medias tidningar kan bevaka regionen med krympta redaktioner och vad innebär det för journalisternas förhandlingsposition under framtida samarbetsförhandlingar – på HSS Media och andra mediebolag?
  • Vad säger allt det här om innehållet? Den frågan kan inte jag svara på. På den frågan svarar ÖT:s, VBL:s och Sydins läsare. De svarar på den genom att fortsätta läsa – eller så inte. Men viktigast av allt: De svarar på den genom att börja läsa. I den pågående omställningen tappar alla tidningar läsare, bl a p g a läsarna inte kan identifiera sig med innehållet och inte ser mervärdet i det. Om en tidning kan vinna nya läsare trots redaktionella nedskärningar är det goda nyheter för mediekoncernen men knappast positivt för journalistiken överlag. Frågan är: Hur står sig HSS-tidningarna journalistiskt i förhållande till miljonvinsten och hur tolkar andra tidningsägare den relationen?

Korrigering 20:17: Av de elva som som lämnade HSS Medias tidningsredaktioner gick en i pension och två sade upp sig. Antalet direkt uppsagda redaktionella medarbetare var alltså åtta, inte elva.

Dan Lolax, samhällsreporter på ÅU