I domen mot Axl Smith förstärker tingsrätten nidbilden av nyhetsmedierna

För trettio fall av olovlig observation, fyra fall av ärekränkning och två fall spridande av kränkande information fick programledaren Axl Smith ett år och två månader villkorligt fängelse av Helsingfors tingsrätt.

I korthet: Smith hade filmat när han hade sex med kvinnor.

Det intressanta, men inte ovanliga, är att domen lindrades på grund av den negativa publicitet som rättsprocessen inneburit för honom. Dan Frände, professor i straffrätt, ger en bra sammanfattning här.

För en journalist framstår tingsrättens hänvisning till negativ publicitet ytterst märklig. Den iklär nyhetsmedierna en roll som de aldrig ska eftersträva – och som de ska kritiseras för om de medvetet axlar – och förstärker samtidigt en nidbild som är farlig inte bara för medierna utan också för rättsuppfattningen överlag.

Rollen, och nidbilden, är en där medierna själva agerar åklagare och domare. Men frågan är: om en välkänd person med inflytande – må det sedan vara en artist, politiker eller en tjänsteman – missbrukar sin status och inflytande på ett misstänkt kriminellt sätt, hur ska medierna bevaka detta och undvika ”negativ publicitet”?

Svar: de ska inte göra det, för negativ publicitet är inte nyhetsmediernas syfte utan en konsekvens för den misstänkta och – i det här fallet – dömda brottslingen.

Också tingsrätten borde förstå att alternativet – att inte skriva om utredningen av och rättsprocessen mot Smith – inte är reell.

Därmed kunde tingsrätten lika gärna, då den mildrar domen på grund av negativ publicitet, säga att straffet mildras på grund av själva rättsprocessen.

Nu vill någon kanske inflika att nyhetsmedierna faktiskt skrev negativt, i motsats till, säg, objektivt, om Axl Smith. Men som Dan Frände säger: det går inte att göra en objektiv bedömning av det i relation till rättegången. Jag skulle vilja tillägga: … om man inte samtidigt anklagar medierna för att ha gjort fel.

Och eftersom nyhetsmedierna inte omfattades av den rättsliga processen så ska tingsrätten inte ens försöka göra den bedömningen.

Samhällets rättsuppfattning skadas av dylika bedömningar eftersom folk kan ledas att tro att nyhetsmediernas bevakning oundvikligen är en del av den juridiska processen, men inte på rättsväsendets begäran och till den anklagades förutsägbara nackdel.

Därmed förstärks den felaktiga uppfattningen att nyhetsmedierna dömer innan domstolen gör det.

Dan Lolax, samhällsreporter på ÅU

Dela med dig!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *