Inget hindrar diskussionen om vindkraft från att vara saklig. Vi behöver inte svartmåla den gröna energin. Inte heller ska den slå blå dunster i våra ögon.
Vi kan hålla oss till det vi vet. Regeringens mål är att 700 nya vindkraftverk byggs fram till år 2020. Beslutet om inmatningstariffer har fått igång planeringsarbetet (men arbetet går inte tillräckligt snabbt, menar näringsministern Jyrki Häkämies som bett minister Lauri Tarasti utreda frågan).
Vi vet alltså att vindkraftsbranschen växer. Den kommer att skapa jobb. Vi vet också att Finland ligger bra till då det handlar om materialframställning och om att tillverka komponenter till vindkraftverken. (Se till exempel Teknologiindustrins (finskspråkiga) prognos.)
Men även om det handlar om en nationell målsättning så är den lokala aspekten viktig. Om mindre orter bidrar till att Finland når sina energimål, hur belönas de? What’s in it for me? som frågan lyder i amerikanska filmer.
Artiklarna i tisdagens ÅU för fram två aspekter. För det första finns det goda möjligheter för det lokala näringslivet på placeringsorterna att dra nytta av vindkraften. Men det här sker knappast per automatik då också arbetet med vindkraftparkerna konkurrensutsätts. Mindre entreprenörer kan inte förlita sig på investerarnas och vindkraftsbolagens goda vilja.
Dessutom är just den arbetsinsatsen övergående, vilket för oss fram till den andra aspekten. En vindkraftsturbin genererar, från planering till det att den producerar el, ungefär 400 arbetsdagar. Det bestående jobbet finns i service- och underhållsarbetet. Men att på 80 meters höjd reparera en mölla är inget man gör i en handvändning.
Därför har vindkraftens ekonomiska effekter på lokalt plan att göra med utbildning. Var utbildas vindkraftsmontörer? För vem och var stationeras de? I Svenskfinland är det Vasa Yrkesakademi som just nu har kommit längst i planeringen. Och man har planerat uttryckligen för att det ska gagna den lokala ekonomin i Vasaregionen då efterfrågan på montörer når sin kulmen.
Utesluter det här att Kimitoöns kommun och Pargas stad ser nya jobb skapas innanför sina respektive gränser tack vare vindkraften? Naturligtvis inte. Men medan energiformen är ”ny” så är förutsättningen för marknaden den gamla vanliga. Konkurrens gäller. Konkurrens med priser och kunnande.
Vindkraftsdebatten är polariserad. Därför gör de kommuner som överväger större vindkraftsprojekt klokt i att tänka så konkret som möjlig. Till exempel: Vad kommer den arbetsmarknad som skapas att kräva och hur säkrar den här regionen en utbildning för just den arbetsmarknaden?
Ta lärdom av Vasa.
Dan