Medan skolorna i Åbo drabbas av såväl sparkrav som fuktskador kan det vara intressant att betrakta vårt skolväsende genom andras ögon.

Nåja, kanske inte utomståendes ögon helt och fullt: Pasi Sahlbergs bok Finnish lessons. What can the world learn from educational change in Finland? uppmärksammas i två recensioner som dryper av beundran för den finländska skolan.

I The New York Review of Books skriver Diane Ravitch om ”Skolor vi [USA] kan avundas”. Och i Dagens Nyheter skriver den meriterade idéhistorikern Sven-Eric Liedman om den, enligt honom, obegripligt framgångsrika finländska skolan.

USA är inte Sverige – och ingetdera land är Finland: därför beundran – men Ravitch och Liedman drar en del gemensamma slutsatser: Läraryrket är mer uppskattat i Finland, proven är färre och inte standardiserade, kreativa ämnen föder framgång i andra ämnen, lärarna är inte översköljda av byråkrati, den finländska skolan är fri inom den statliga överrocken.

Alla de här faktorerna – och andra – saknas i USA respektive Sverige, menar recensenterna.

Jag har inte ännu läst Pasi Sahlbergs bok men har inga skäl att tvivla på att i en internationell jämförelse så klarar sig den finländska skolan bra. Frågan är sen, Vad gör vi finländare med en jämförelse som vänder sig främst till en internationell publik?

Jag tänker så här: Det egna perspektivet mår alltid bra av att inkludera andras. Andra perspektiv förser oss med alternativa vägar – och vägar att undvika.

Men andras perspektiv – och beröm – gör inte det egna kritiska granskandet mindre viktigt. Den finländska skolan finns inte till som ett föredöme för andra. Den finns till för alla barn i Finland.

Dessutom är det så, att en övergripande beundran för ett skolsystem har svårt att fånga in de problem som finns i enskilda skolor. När jag läser Diane Ravitchs intryck från besök i finländska skolor, kan jag inte låta bli att tänka på det som sker i Cygnaeus skola i Åbo just nu.

Ravitch skriver: ”När jag besökte en av skolorna tänkte jag, så underbart att upptäcka en nation som bryr sig så passionerat om den fysiska miljö där barn lär sig och vuxna arbetar.”

Dan