Projektchef Eero Kitinoja anser att såväl kommunen som patienten vinner på att gå med i den nya samjouren.
Då kommunerna upphör med den egna jourverksamheten kan resurserna styras till att öka mottagningstiderna på dagarna.
En stor del av jourtiderna används av patienter som inte är i behov av akut vård.
– I princip borde jouren finnas enbart för brådskande fall. Det är inte förnuftigt att använda dyra jourtider till att kompensera bristen på läkartider under dagstid. Det är dåligt för kunden och det är dåligt för kommunen.
Kitinoja leder arbetet med att planera den nya samjouren som omfattar 8 000 kvadratmeter. Nybygget tar form invid centralsjukhuset i Åbo och tas i bruk på våren 2013.
Det är ännu oklart hur mycket det kostar kommunerna att delta i samjouren.
– Det blir garanterat billigare än att ha jouren i egen regi.
LÄS MERA I LÖRDAGENS ÅU























En kommentar
Hur jag än försöker anstränga mig, så kan jag inte hitta ett enda motiv att kullkasta Eero Kitinojas övertygande åsikter om samjourens fördelar. Men låt mig försöka ändå. Jag brukar ju vara bra på gnäll, om jag själv får litet skryta.
Nog var det allt bättre förr, med någon gammal backstugugumma, trollkäring, som kokade läkande örter och hemligt spad från morgon till kväll. En sådan fanns ju i varje by, och henne kunde man nå när som helst, till fots och utan Medi-Heli. Det må ha varit fråga om såväl sjuka människor som kräk. I varje by fanns likaså en hårdhänt smed som firablade som tandläkare, om någon hade en rutten tand. Om ingendera hjälpte, gällde det att med häst hämta prosten som kom med vin och oblat. Också han kunde man väcka när som helst, mot en ordentlig sup.
Bra tycks det ha förlöpt även på Kimitoön. Där stod det riktigt i tidningen att invånarna bör skaffa hem suppositorier och örondroppar mot värk, då jouren flyttades till Salo.
Jag uppmanar alla Väståbolänningar till detsamma.
Dessutom skadar det inte om envar skulle införskaffa åtminstone torkad kattmynta, för säkerhets skull.