Fler finlandssvenskar

Det är ett intressant diskussionsunderlag som Fjalar Finnäs presenterar i sin färska rapport ”Finlandssvenskarna 2009 – en statistisk rapport”.
Finnäs är professor i demografi vid Åbo Akademi och har sammanställt siffror från det centrala befolkningsregistret om finlandssvenskarnas antal, åldersstruktur, mängd elever i grundskolorna och liknande matnyttigt.

Statistiken visar att finlandssvenskarna blir allt fler. Sedan 2005 har antalet svenskspråkiga i Finland ökat med drygt 1 100 personer. 1 141 stycken om man vill vara exakt.
Och om finlandssvenskarna år 2009 var nästan 290 400 så kommer antalet finlandssvenskar år 2035 att vara nästan 303 100 stycken.
Det är en ökning på omkring 12 700 personer.

Det är glädjande siffror i tider när det känns som om få andra nyheter om finlandssvenskarnas ställning är speciellt glada.
Den främsta orsaken till att antalet svenskspråkiga i Finland ökar är att allt fler tvåspråkiga familjer registrerar sina barn som svenska.

Den finlandssvensk som i dag är äldre än femtio år kommer med stor sannolikhet från ett helsvenskt hem och en stor andel av dem har vuxit upp på orter där svenskan har varit det dominerande språket.
Den finlandssvensk som växer upp i dag kommer ofta från en tvåspråkig familj.
Och som alla vet är det antal orter där svenskan är det dominerade språket är inte lika många i dag som bara för trettio eller fyrtio år sedan.

Se bara på traditionella svenskbygder i huvudstadsregionen. Där märks skillnaden mycket tydligt. Då till exempel Ingå år 1980 hade nästan 74 procent svenskspråkiga, är andelen år 2009 nere i dryga 55 procent.
Eller Sibbo som ännu år 1970 hade en svenskspråkig befolkning som uppgick till nästan 60 procent och 1980 till 56 procent, hade år 2009 bara 38 procent svenskspråkiga kvar.

Det samma gäller de traditionella svenskbygderna Kimitoön och Väståboland. I dag är 5 174 personer registrerade som svenskspråkiga på Kimitoön jämfört med 5 601 personer för tio år sedan.
I Väståboland har de svenskspråkigas antal minskat från 9 128 år 2000 till 8 890 om man tittar på fjolårets siffror.

Och samtidigt
visar alltså Finnäs rapport att finlandssvenskarnas antal ökar.
Han konstaterar också att ”den språkliga mosaik som dagens finlandssvenska befolkning består av, inte kan beskrivas med hjälp av ett enda språkkriterium”.


Han betonar
därför att man inte ska stirra sig blind på enskilda tal, utan hellre se på mer övergripande trender.
Men också de är positiva för finlandssvenskarnas del.
Trenden är att vi blir allt fler.

Det märks
också i Åboregionen. I tillväxtstäderna S:t Karins och Reso ökar också antalet svenskspråkiga. Det är kanske inte så märkligt.
Den som träffar pappan eller mamman till sina blivande barn vid Svenskfinlands största äktenskapsmarknad Åbo Akademi och som efter avslutade studier vill flytta ut från stan med sin växande familj, men fortsätter att jobba i Åbo, väljer någon av grann-kommunerna.

Intressantare
är att regionens svenskspråkiga också väljer kommuner som Lundo, Masku och Rusko.
I till exempel Lundo har de svenskspråkigas antal ökat med mer än trettio stycken sedan år 2005, medan Ruskos svenska befolkning har ökat med sexton personer under motsvarande tid.

Och S:t Karins!
Den stad i landet där de svenskspråkigas antal är störst, utan att vara en tvåspråkig stad. Tammerfors kommer numera på andra plats.


Här skulle
finnas en krok för skickliga marknadsförare och vänner av en positiv image att haka på.
Stadsdirektör Harri Virta säger i dagens ÅU att det inte förs någon diskussion om att utöka den svenskspråkiga servicen i staden – men kanske den borde föras?
Varför inte?
Varför inte göra det till något bra för S:t Karins att staden har en så stor och framför allt växande svensk minoritet?

Folk träffas
och blir tokkära vid Akademin också i dag och framöver, får småningom barn och vill ut på landsbygden också i fortsättningen.
I längden kanske de inte nöjer sig med en svensk lågstadieskola för att lockas.

– En svensk lågstadieskola, ropar vi med hög och tydlig röst och vänder oss till Åbo stad, medan vi viftar med Finnäs rapport.
Statistiken visar nämligen tydligt att de svenskspråkigas antal också i Åbo ökar. För tio år sedan var antalet svenskspråkiga i Åbo 8 890 stycken. I fjol var de 9 249.
Det finns alltså underlag för att påskynda exempelvis kombiskolan.
Att finlandssvenskarna blir allt fler gäller också i Åbo.

Samtidigt
måste man minnas att framtidens finlandssvensk inte är likadan som den som är finlandssvensk i dag eller den som var finlandssvensk på mormors och farfars tid.
Tvåspråkigheten blir allt starkare.
Kommer det att sätta sina spår i debatten om finlandssvenskarnas framtida behov och möjligheter?

Print Friendly