Bryt tystnaden

Det har varit tyst kring den planerade Biblioteksbron över ån i stadens historiska centrum.
Miljö- och planläggningsnämnden hade i går två anmärkningar att behandla.
Det svaga intresset står inte i någon som helst proportion till vikten av själva beslutet. Här byggs en bro som ska prägla det historiska landskapet för många generationer framåt. Man har rätt att kräva mera av beslutsfattandet.

Hur ska Åbobornas svala intresse tolkas?
Några alternativ:
q Man är nöjd med det förslag (”Crescendo”) som i december segrade i arkitekttävlingen.
q Man är nöjd med den planerade dragningen över ån som en förlängning av Köpmansgatan mot Rettigsbrinken.
q Man tvivlar på möjligheterna att påverka Åbopolitikerna.

Det segrande förslaget har klubbats av i miljö- och planläggningsnämnden och de bärande grupperna i stadsfullmäktige – Saml och SDP – har veterligen gruppbeslut på att hålla sig till ”Crescendo” och Köpmansgatans förlängning.
Det är alarmerande i sig. På cementerade gruppbeslut biter inte argument.
Den gäspning som Åboborna har kvitterat planutkastet med ger politikerna möjlighet att driva beslutet ända fram.

Men tänk efter nu. Vi talar om den känsligaste miljön i centrum av Åbo: uppströms från Aurabron. Ska den brytas av en visuellt kall bro med laminerat glas och ledbelysning?
Åbopolitikerna tillät en skövling av många historiska värden på 1960- och 1970-talen. Åmiljön mellan Dombron och Aurabron hör till det som skonades. Här växer fram en flanörmiljö där visuellt diskreta men i övrigt kreativa restauranger ligger som ett pärlband. Biblioteksmiljön är en pärla. På andra sidan ån har Porthansskvären återfått sitt liv via renoveringen av Pinellan. Ån har aldrig förlorat sin betydelse – men den stiger nu fram i en ny blomning.

Miljön kännetecknas av att man har moderniserat med varsam hand.
Fyller ”Crescendo” det kriteriet? Vi är inte övertygade vad gäller det estetiska.
Till detta kommer att den planerade dragningen verkar få tummen ned av cyklister. Är rutten den optimala för cykeltrafiken mellan universitetskvarteren och innerstan?

Trafikpolitiskt är bilden förvisso mer komplicerad än när det gäller estetiken.
Det finns mycket att applådera i tanken att binda samman gågatan – Universitetsgatan – med dess förlängning på nedre sidan av ortodoxa kyrkan, vidare längs en lättrafiksled på ena halvan av Köpmansgatan ner mot ån och den tänkta bron.

Det ger oss en sammanhängande strövmiljö från Domkyrkan till månglarna i centrum. Halvvägs passerar man bokens byggnad.
Kruxet är detta: Några beslut finns inte.
Och när det gäller torgmiljön har beslutsfattarna i Åbo hopat och rott i decennier. Vad talar för att man plötsligt får för sig att man vet vad man vill?

Vad talar mot den ursprungliga dragningen mellan Lilltorget och Stortorget där Pennibron en gång fanns?
På stadens detaljplanebyrå ställer man sig i skydd bakom de museala myndigheter som från början sägs ha motsatt sig att man bygger bron på dess ursprungliga plats.
Låsningen kan förstås, men också ifrågasättas.

Det är fullt möjligt att bygga en gammaldags järnbro i liten skala från Lilltorget mot Katedralskolan.
Men att tro att den kunde födas i en arkitekttävling är naivt. Arkitekter är som kompositörer: Beethoven och Bach kan ändå inte överträffas – låt oss alltså göra något helt nytt.
Det är det nya som är dilemmat i det gamla. ”Crescendo” fyller inte de estetiska krav miljön ställer.

Å andra sidan: Vad har vi att utgå ifrån? En skiss av en ingenjörsbyrå.
År 2011. Det ska vara möjligt att med digital visualiseringsteknik ”visa” den planerade bron ur alla vinklar – till och med via ett måsperspektiv mitt uppifrån.
Det är miljön som är historisk, beslutstekniken får gärna vara uppdaterad.

Vad den uteblivna debatten borde ha fokuserat på är detta:
q Är beslutsprocessen riktig? Är det rimligt att en handfull människor i en jury i en arkitekttävling i praktiken binder beslutsfattarnas händer?
q Borde Åbo stad ha gjort mer för att engagera Åboborna. Nu lades detaljplanen passivt till påseende i juni.
Och den viktigaste frågan av alla: Måste bron alls byggas – med denna tidtabell?

Det vill säga: Arkitekttävlingens resultat finns och staden förfogar över dem.
Men var finns resten av planerna som är kopplade till bron? Hur ska lätta trafiken från universitetsområdet föras mot ån? Hur avancerar planerna för torget och Köpmansgatan?
Är det möjligt att presentera en helhetsskiss innan man spikar platsen för bron?

ÅU berättade i går att det på nätet pågår en namninsamling till förmån för den ursprungliga miljön vid Lilltorget.
Det är dags att stiga ur nätet. Nu är tid att reagera med argumentering och direkta kontakter till politikerna.
Det handlar om ett modernt snitt i ett nationallandskap.
Det segrade förslaget förefaller höra bättre hemma i den illuminerade miljön nedanom Aurabron.
Säg det till politikerna, den som tycker det.
Det är ont om tid nu.

•