En centraliserad och i praktiken Fortum-styrd energimodell klubbas i rask takt igenom i Åbo stads beslutande organ. Stadsstyrelsen sade ja i måndags. Och partierna har kommit överens om att en forcerad tidtabell gäller.
Bara det bör fungera som en varningsklocka. Beslutsfattandet måste få den tid det kräver.
Energipaketet är en gigantisk fråga för aboensiska förtroendemän.
Den borde ha fått en beslutsprocess av samma mått.
Ni minns kanske upptakten. Stadens och Åbo Energi Ab:s tjänstemän förhandlade med bland annat Fortum. När paketet var klart förde man det för godkännande i Åbo Energis styrelse – samtidigt som man plitade sina namn under ett föravtal.
Men:
De ansvariga hade aldrig för avsikt att föra ärendet till stadsfullmäktige.
Man ansåg stadsstyrelsens koncernsektion vara nog för ett formellt bekräftande av det faktiska beslutet på tjänstemannanivå.
Tanken var hisnande.
Vi talar om ett beslut med följder decennier framåt. På ett område, energiproduktionen, där allt förändras snabbt inte minst för att Finland i EU har bundit upp sig till klimatmål.
Huvudaktör vid sidan av regionens kommuner är börsbolaget Fortum.
Något säger oss att parterna inte är jämspelta och att det starkt påverkar regionens energipolitiska framtid.
Grundfrågan är denna: Ska Åbo satsa på en centraliserad lösning i Nådendal, vilket i praktiken betyder att Fortum styr stadens energipolitik.
Eller ska vi välja en decentraliserad lösning där staden inte avstår från sin makt?
Alternativen är nästan omöjliga att jämföra. Varför det?
Bland annat för att beredningen har gjorts av tjänstemän med förflutet i Fortum och med aktieinnehav i Fortum. Intressegemenskapen är uppenbar. Det här är ett gäng som talar samma språk – oberoende om de sitter i Åbo Energi, TSME eller Fortum.
Det är svårt att få syn på en miljöpolitisk dimension i allt detta.
Det stora energipaketet framskred – otroligt nog – under politisk tystnad fram till årsskiftet.
Det offentliggjordes inte på försorg av de ansvariga tjänstemännen utan mer eller mindre via läckage till medierna.
Det är nu drygt sex månader sedan. En kort tid med tanke på hur länge paketet har förberetts i tysthet.
Men politiska grupper som tvivlar på lösningen – bland dem De gröna – har haft tid på sig att ta fram alternativt beslutsmaterial.
Så har inte skett. Man har upprepat övergripande fraser om decentraliserat kontra centraliserat. Mycket snack, lite verkstad och politiskt mycket ineffektivt.
Det kunde ha gått annorlunda. Man kunde ha tagit hjälp av forskare och andra experter.
Man kunde ha skapat en lös organisation med det fasta målet att bidra till genomlysning av paketet.
Man kunde ha initierat en seriös parallell beredning som hade ställt beslutsfattarna inför ett verkligt val.
Något hände trots allt i våras. Fortums krav på 50,5 procent av aktierna i produktionsbolaget TSME (Åbonejdens naturgas- och energiproduktion) förhandlades till 49,5 procent.
Därtill har aktionärsavtalet omförhandlats på ett sätt som enligt stadsdirektör Aleksi Randell (TS 18.8.2011) kräver enhällighet i TSME.
Enhällighet klingar bra. I praktiken är den omöjlig att operationalisera.
Kravet på faktisk enhällighet lamslår i värsta fall bolaget.
Därtill kommer att aktiebolagslagen – som säger att alla styrelsemedlemmar ska se till bolagets bästa – i praktiken reducerar Åbo stads möjligheter att se till egna långsiktsintressen.
Frågor som förutsätter enhällighet i TSME är de största investeringarna (naturligt i sig) men också framtida beslut om det nya energiverkets bränsle – ett framtidsbeslut med många aspekter.
Detaljerna i paketet finslipades ännu förra veckan på tjänstemannanivå.
Det hindrade inte stadsdirektören att föra frågan till beslut i stadsstyrelsen i måndags.
När frågorna når den här storleksklassen är den kommunala demokratin i praktiken urgröpt.
Tjänstemännen har inget intresse av att ta fram fakta som eventuellt punkterar den avsedda lösningen.
Beslutet har långt gående följder för Åbo stads miljöimage och för miljön i sig.
Men i praktiken och indirekt är det börsbolaget Fortum som blir aboensisk huvudaktör när det gäller värme och el.
Det borde ge anledning till eftertanke. Det klarade inte systemet av. Beslutsfattarna har att besluta om Fortum-paketet eller om ingenting och den optionen finns ju inte.





































Cafépatrullen


