Vision för hela regionen. Åbo stad och dess kranskommuner är hjärtat i den attraktiva Åboregionen år 2035. Stadsstyrelsen i Åbo godkände sitt utlåtande om visionen i går. ÅU-foto
Stadsstyrelsen i Åbo godkände utvecklingsvision för regionen. Landskapsförbundet behandlar den i februari.
Om 23 år är Åboregionen mer konkurrenskraftig i förhållande till andra stadsregioner jämfört med i dag, enligt visionen för regionen för 2035.
Stadsstyrelsen i Åbo godkände den i går med några ändringsförslag till slutrapporten, efter tidigare bordläggning och efter ett par omröstningar.
Meningen är att den ska behandlas av landskapsförbundet under februari.
I Åbostyret har politikerna olika åsikter om hur öarna Satava och Kakskerta ska utvecklas. I dag har de omkring 1 400 fast bosatta invånare och ungefär lika många fritidsbostäder. Majoriteten av dem kommer under de närmaste åren att omvandlas till permanent boende, förutspås det. Därför måste stadsutvecklingen gälla också dem, då de exempelvis i dag inte har något centrum med tjänster.
Stadsstyrelsen påpekar i sitt utlåtande om visionen att man i den inte alls har räknat med någon befolkningstillväxt på öarna, trots att de i praktiken redan i dag omfattas av stadsplaneringen.
De grönas Katri Sarlund föreslog att man skulle stryka stycket, enligt vilket öarna räknas till stadscentrum eller till områden i dess närhet, som ska få ett eget centrum.
Hon ville i stället att bara norra delen av Hirvensalo skulle räknas dit.
Men hennes förslag föll med rösterna 9–4, där hon fick stöd bara av Vänsterförbundets, Centerns och De grönas stadsstyrelsemedlemmar.
Tittar man vidare på visionen för 2035 har regionens befolkning ökat med 75 000 invånare. De flesta bor i en allt tätare byggd stadskärna, medan bara en femtedel av de nya invånarna bor utanför tätorterna.
Tillväxten är störst i och kring Åbo, S:t Karins, Lundo, Nådendal och Reso. De bildar regionens centrum. Till det utvidgade urbana centret med tillväxtmöjligheter i Åbo räknas också Västra centrum, Pansio, Runosbacken, Skansen och Kråkkärret.
I följande ring som omger centrum finns bland annat Pargas och Nagu tillsammans med bland annat Virmo och Nousis. De bildar egna centrum eller skärgårdscentrum. För Pargas del talar man i visionen om att utveckla ett småstadscentrum.
I ringen utanför den finns Korpo tillsammans med Sagu, Vahto, Patis, Lundo station med flera. De betecknas som landsbygdscenter med måttlig tillväxt.
I följande ring finns Houtskär och Iniö, vars utmaning blir att hålla befolkningsmängden på samma nivå som nu också om drygt tjugo år.
Antalet arbetsplatser i regionen har ökat med sammanlagt 20 000. De finns så att man kan nå dem till fots eller med cykel eller genom att åka kollektivt.
Närheten till havet, områdets egenart och mångfald är trumfkort som ska användas för att öka regionens attraktionskraft.
Mellan Åbo och Salo kan man åka lokaltåg och mellan Åbo–Salo–Helsingfors går snabbtåg längs den så kallade Esa-banan.
Snabbspårvägen och en allmän uppiffning ska öka förorternas attraktionskraft.
– Nästan 40 procent av Åboborna bor i förorter, konstaterar stadsstyrelsen i sin kommentar.
Under de närmaste åren väntas fastigheternas renoveringsbehov i förorterna vara fyra gånger större än i dag.
– Modellen ger möjligheten att skapa en stad med hållbara kommunikationer, men den ger inga garantier. Därför måste kommunerna i regionen förbinda sig till att städerna byggs tätare och att man stöder hållbara transportsätt, säger stadsstyrelsen i sitt utlåtande.
ÅU på Facebook
