Sylvia Javén fick förra veckan andra pris i Arvid Mörne-skrivtävlingen.
23-åriga Javén är född i Nagu, men flyttade som 16-åring till Nykarleby för att studera konst.
– Jag gick två månader i gymnasiet i Pargas, men ville göra något mera kreativt. Jag har så länge jag minns varit intresserad av konst, och småningom mognade beslutet fram att satsa på det.
Javén fick sin examen från yrkeshögskolan i fjol, och siktar i framtiden på att bli magister i bildkonst.
Har det första året som konstnär motsvarat förväntningarna?
– Att vara konstnär är ju inte som man tror när man är 16 år, det är hårt arbete. Men jag får arbeta med det jag vill och det känns värdefullt.
Problemet är att det ibland är svårt att ta ledigt, sinnena registrerar hela tiden saker som ger inspiration till skapandet.
– Det är inget 8–16-jobb som man tar semester från, det är både fascinerande och tröttsamt att nya idéer mal i huvudet hela tiden.
Javén satsar som konstnär mest på installationer, performance och video. Hon målar också en del.
– Jag håller mig inte till vissa material, när jag får en idé försöker jag förverkliga den på bästa sätt. Idéerna kommer ofta från händelser i vardagen.
För att finansiera resor och projekt arbetar hon ibland med annat, drömmen är att kunna leva på konsten och skrivandet.
Hur går det att kombinera de två?
– De flyter ganska mycket in i varandra, jag använder mycket text i mina konstverk. Det handlar bara om olika sätt att uttrycka sig.
Javén säger att hon inte skulle ha skickat in sitt diktverk till Arvid Mörne-tävlingen om hon inte trott på det själv.
– Men man vet ju aldrig vad juryn är ute efter. Dikterna är väldigt personliga, jag tvekade länge om jag alls skulle delta.
Prispengarna på 3 000 euro går till en ny dator och en flygbiljett någonstans.
Javén hälsar nu på föräldrarna i Nagu. Hur länge hon stannar där vet hon inte, kanske några veckor.
Hon är i själva verket bostadslös, efter att ha tillbringat de senaste månaderna i Århus i Danmark, i ett konstnärskollektiv från New York.
– Jag stannar säkert någon vecka i Nagu, och sommaren bor jag i Österbotten där jag har en ateljé.
Javén säger att det som blivande konstnär finns både för- och nackdelar med att växa upp i Nagu.
På ett så litet ställe finns det inte så många museer eller annan kultur.
– Då tänkte jag på Nagu som en liten håla, men nu förstår jag bättre att uppskatta det. Friheten i naturen och närheten till vattnet och skogen har varit viktiga och inspirerande för mig, och syns i mina verk.
Sylvia Javén bloggar om sitt konstnärskap på sylvianism.blogspot.com.
Johan Backas




































Cafépatrullen


