Nej till skarvskytte upprör fiskare

Fjolårsjakt. 52 skarvar fälldes i Nagu och Dragsfjärd. Här Börje Holmberg med ett exemplar. ÅU-foto

– Vi är besvikna och lite arga över att myndigheterna linje ändrar så här. Den lilla skyddsjakt vi fick bedriva i fjol – då 40 skarvar fick skjutas i Nagu fiskeområde och 40 i Gullkrona jaktförenings område – skadade absolut inte skarvstammen, tvärtom blev skarvarna säkert ännu flera i fjol.

Det säger Kaj Mattsson, disponent vid Nagu fiskeområde, om NTM-centralens nej till skarvjakt också i år.
– VI har satt mycket tid på ansökan. Vi motiverar den bland annat med ekonomiska synpunkter. I fjol gick Nagufiskarna miste om fångst värd cirka 50 000 euro, på grund av skarven. Det betyder i medeltal 1 400 euro per yrkesfiskare.

Mattson tillägger att ända till 2009 var Skärgårdshavet en vit fläck, där myndigheterna inte ens ville ta prov av skarvarnas spybollar för att se hur skarvens föda är sammansatt.
– Nu vet man att födan till ungefär 24 procent består av abborre och till 10 procent av gös. Med andra ord består deras föda till en tredjedel av fiskarter som också yrkesfiskarna gärna vill ha. En direkt konkurrens, som snedvrids av att skarvarna gladeligen äter gös under 37 cm medan yrkesfiskarna måste respektera det minimimåttet på gös.

Mattsson påminner om att landets största skarvkoloni finns på Äggskären i Nagu, med ett par tusen häckande par.
– Då man vet att skarvar söker föda inom 15 kilometers radie är det klart att det påverkar fisket i norra och östra Nagu. Skarvarna fortsätter att öka medan det tandlösa regelverket gör att yrkesfisket står för de ekonomiska konsekvenserna. Myndigheternas krav på att verifiera skadorna på fisket gör det i praktiken omöjligt att få lov att skjuta skarv, menar han.

Yrkesfiskaren Börje Holmberg i Dragsfjärd instämmer i att det är svårt att bevisa skarvens framfart – men man ser den överallt.
– Alla ställen där jag fiskar och färdas ser jag skarvar, till och med vid min brygga inomskärs. De är inte rädda för något. NTM-centralen är helt fel instans att ge lov, alla som sitter där är väl medlemmar i Bird Life eller något liknande.

Meningen med skyddsjakt på skarv har varit att skrämma bort dem från områden med betydande yrkesfiske.

Sammanlagt 52 skarvar fälldes i Nagu och Dragsfjärd.
– Vi försökte ställa upp, tog vara på både magsäckar och hela fåglar och sände till myndigheterna precis som de önskade. Tydligen till ingen nytta. Nu funderar vi på att besvära oss, säger Holmberg.

Mattsson menar att det finns grund för att besvära sig – bland annat talar NTM-centralen om lov att skjuta storskarv, men det har det aldrig varit frågan om. Det är mellanskarven som förökar sig så kraftigt.

Print Friendly