Rolf Ericsson har sommarstuga på Gotland, ett par mil från Ojnareskogen, det område där Nordkalk utvidgar sitt kalkbrott.
Och medan Ericsson tycker att det är olyckligt att just det området blir ett kalkbrott så vill han inte placera hela skulden på Nordkalk.
Fältbiologerna demonstrerar på Gotland. Foto: Olof Åström
– Det är gotlänningar som har sålt den här marken. Myndigheterna har haft möjlighet att agera annorlunda och avstyra det hela, men så har de inte gjort.
Hela frågan omges också av skenhelighet, tycker han. Det är inte bara Nordkalk som gör ingrepp i den gotländska miljön.
Natura 2000-området Bästeträsk beskrivs som hotat av Nordkalks kalkbrott.
Men Gotlands kommun har tillstånd att utnyttja Bästeträsk som vattentäkt, påpekar Rolf Ericsson.
Tror du att bilden av Finland får sig en törn på Gotland?
– Så är det säkert. Men å andra sidan finns här också tyska och holländska intressen så snart blir det väl protester mot dem.
LÄS MERA I TORSDAGENS ÅU
Fotnot: i en tidigare version stod felaktigt att Bästeträsk är en nationalpark.
Cafépatrullen
ÅU på Facebook
En intressant aspekt är, att enligt Hans Lööf (professor i Nationalekonomi vid KTH) – http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/kalkbrottet-kommer-att-bli-dyrt-for-gotland_7464862.svd – så har ”SGU dock inte gjort någon egen studie utan enbart bedömt Nordkalks beräkningsmodell av hur sprängningar djupt ner i kalkberget påverkar den närliggande vattenreservoaren Bästeträsk, som skall försörja hela norra Gotland.”
Dessutom hävdar han att ”SGU tidigare gjort en rad felaktiga bedömningar i området, exempelvis beträffande val av provbrott, liksom läget för kommunens provpumpning av vatten.”.
Vidare har en oberoende hydrologisk expert (Håkan Djurberg, Akvanovum AB) i stora drag kommit fram till rakt motsatta resultat än SGUs. Dessa resultat lades inte fram av Region Gotland till Tekniska Nämnden, då de inte stämde överens med Region Gotlands åsikt att Nordkalk skulle få bryta kalk. Detta trots att kommunens (regionens) skattebetalare betalat rapporten.
Den enda del av Region Gotland som är emot kalkbrottet är Miljö och Hälsonämnden – och det med knapp majoritet – då de, förmodligen med rätta, är rädda för att reservvattentäkten Bästeträsk skall drabbas negativt av brottet.
Så Nordkalk bär inte ensamma skulden. Region Gotland bär sitt ansvar, liksom Centerpartiet, som via dåvarande miljöminister Andreas Carlgren, tog bort ”stoppregeln” i Miljöbalken, under förevändning att borttaget förenklade hanteringen och tog bort byråkrati. Även Miljöpartiet röstade för detta, då de tydligen accepterade Carlgrens uttalande utan att undersöka ytterligare. Den här stoppregeln innebar att MiljöÖverdomstolen (nuvarande Mark- och miljödomstolen) kunde döma för Nordkalk, när Miljödomstolen – på liknande grundmaterial – kunde döma mot Nordkalk. Stoppregeln togs bort mellan dessa domar.
Området kring Bästeträsk är inte en nationalpark. Det var föreslaget som nationalpark av Naturvårdsverket, men den dåvarande regeringen valde att istället ta hänsyn till gruvindustrins intressen. Den natur som är skyddad i sjön Bästeträsks avrinningsområde är två områden som omger det som planeras bli kalkbrottet och dessa är så kallade Natura2000-områden som skyddas enligt EU:s art-och habitatdirektiv. Egentligen borde man ha utsett även täktområdet till Natura2000-område eftersom det har exceptionellt höga naturvärden och utpekandet av Natura2000-områden ska ske på enbart vetenskaplig grund – man får alltså inte ta hänsyn till andra intressen som den svenska regeringen gjorde.
Angående kommunens tillstånd att ta vatten ur Bästeträsk så har den samlade påverkan från vattenuttag ur sjön och Nordkalks påverkan på hydrologin i området inte prövats, vilket enligt svenska lagar ska göras. Detta är något som Högsta domstolen bör ta upp i sin prövning. Personligen tror jag att det är lättare att förutse de konsekvenser som en ytvattentänkt ger än de som blir av att man genom att göra ett 3,5 km långt och 25 m djupt hål ändrar den mycket komplicerade hydrologin i området. Det är ju dessutom lättare att sluta ta ytvatten ur Bästeträsk om det skulle ge oönskade konsekvenser än att göra ett jättestort kalkbrott ogjort, så att jämföra dessa två verksamheter som man gör i artikeln blir missvisande. Till saken hör också att SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) som gjort det utlåtande om hydrologin som domstolen gick på när Nordkalk fick tillstånd har fått kritiv av Justitieombudsmannen för jäv eftersom samma person som konsultat åt Nordkalk för stora belopp var med och skrev utlåtandet till domstolen.