Poetiskt om syndens relativitet

DANSEN/OPERAN
Premiär 12.9 vid Eri i Åbo
Musik av Donizetti, Händel, Mozart, Schubert och Stravinsky
Berättare: Birgitta Ulfsson
Sång: Essi Luttinen
Dansare: Eris ensemble (Tiina Lindfors, Helena Romppanen, Essi Luttinen, Toni Laakkonen, Eeva Soini och Lassi Sairela)
Arrangemang: Lauri Mäntysaari
Musiker: Mikael Kemppainen (piano) och Hanne Lund och Katariina Sallinen (violin)
Dramaturgi, regi och koreografi: Tiina Lindfors
Kostymplanering: Tuula Bergqvist
Ljusplanering: Esa Kyllönen

De dystra antydningarna till trots är Dansteater ERI:s nya uppsättning Syntiooppera – Opera för synden – inget alltigenom dystert drama.
Det är snarare en dynamisk genomgång av ett brett känsloregister där det svåra kläs i poesi – och parodi – och hittar vägen till hjärtat.
Urpremiären på torsdagen tydde på succé; publiken hade uppenbara svårigheter att sluta applådera.

En opera om synd framförd på en dansteater? Javisst, fast med modifikation – en sångerska gör ingen opera, men som verket är uppbyggt kring till ett slags berättelse länkade lieder och arior ur den klassiska repertoaren är det en hel del opera över det hela.
Sång och dans med perfektion och teater så det hela blir en helhet där delarna utgör en successiv dranatiskt stegring från elegant fåntratteri över svartsjuka och passion till förtrollande dramatik och slutligen död, med Tiina Lindfors som dramaturg, koreograf och regissör och ett team som inte lämnar något övrigt att önska.
Detta att skapa föreställningar som går ut över dansens gränser är inget nytt för den snart kvartssekelgamla dansteatern ERI, och i denna syndernas opera är det som skulle de olika världarna ha smält ihop till något långt mer än summan av dem.

Fram på den rökdimmiga scenen träder Birgitta Ulfsson, trollbinder från första stund i sin egenskap av den berättare som knyter ihop det hela genom att tala texterna till de arior och lieder som sedan sjungs av Essi Luttinen.
Luttinen är klippt och skuren för sammanhanget där hon obesvärat delar scenen med dansarna, vilka i sin tur ömsom kollektivt, ömsom som individer personliga eller anonyma, illustrerar och ger musiken gestalt.
Koreografin ger de manliga dansarna tillfälle att verkligen briljera individuellt med humor och nästan osannolik plasticitet, och den späda Helena Romppanen att beröra som den döende sonen i Schuberts-Goethes Erlkönig.

Kostymerna, eller snarare utstyrslarna, komponerade av Tuula Bergqvist sitter rätt – smakfulla, dramatiska, roliga och läckra i dynamisk blandning.
Alltsammans belyses med tillbörlig dramatik av Esa Kyllönen och ackompanjeras av pianisten Mikael Kemppainen och violinisterna Hanne Lund och Katariina Sallinen.

För ögon och öron alltså – enligt mitt förmenande – en fullträff.
Något besvärligare finner jag det med kopplingarna mellan det som händer på scenen och de synder som inspirerat till detta.
Känner man till sammanhangen ur vilka de är hämtade fungerar de bra: Schuberts Sänger för avunden och Erlkönig för begäret, Donizettis Il segreto per esser felici för girigheten, Mozarts Porgi Amor för svartsjukan och Stravinskys L’adoration de la terre och Danse de la terre för dödandet.
Med Händels Lascia ch’io pianga som vackert mjukt ackompanjemang till pro- och epilog utan ord.

Lindfors understryker att avsikten inte är att heltäcka begreppen utan snarare lyfta fram det relativa, dubbelheten i dem.
Och antar/hoppas att publiken har något att fundera på efteråt. Om kopplingarna inte genast klarnar dyker de nog upp mellan raderna när det fascinerande och för alla sinnen omtumlande spektaklet fått tillräcklig ställningstid.
Till dess lever man gott på poesin.

Bianca Gräsbeck

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng