Grånande nymedier

Mikrobloggen Twitter börsintroducerades igår till ett värde av 26 amerikanska dollar per aktie. Det betyder att bolaget har ett marknadsvärde på 14,2 miljarder dollar.
Börsintroduktionen var också den största för ett teknikbolag sedan Facebooks i maj ifjol.
Vad kan den med ett Twitterkonto vänta sig? Troligen det som skedde efter Facebooks börsintroduktion: fler annonser i flödet, riktad reklam och på sikt avgiftsbelagda tjänster – lite beroende på hur effektiv mikrobloggen är som reklampelare.

Att innehåll och kommersiella intressen flyter samman är en avdramatiserad verklighet.
Men det är skäl att hålla de två isär genom att fråga: Vem uttalar sig och varför? Börsnyheterna och kommentarerna om Twitter låg som en snabbare ytström på nyhetsflödet igår, och infallsvinkeln var självfallet det ekonomiska.
Twitters potential som kommersiell plattform är visserligen kopplad till hur mikrobloggen används och av vem, men det sociala i ”sociala medier” ses främst som medlet för att nå ett mål: avkastning.

Men om det exemplet är relativt tydligt så är följande en glidning in i ett luddigare sammanhang.
I slutet av oktober rapporterade medier om att Facebook nu erkänner att tonåringar tappat intresset för mediet. Notera ordvalet. ”Erkänner” syftar delvis på att Facebooks ledning med Mark Zuckerberg i spetsen tidigare bedyrat att tonåringarna alltjämnt vill statusuppdatera, gilla och dela foton och videoklipp på plattformen.
Men det syftar också på att sociala medier idag rankas enligt unga användare som medierna vinner, håller eller förlorar. Enligt vissa kommentatorer räcker det inte att 500 miljoner människor använder Facebook dagligen. Om mediet grånar för att tonåringarna hellre använder sig av Instagram och Tumblr har Facebook inte framtiden för sig.

Tankegången är att tonåringars medievanor idag är unga vuxnas imorgon och äldre personers lite längre fram.
Om man tror på det här resonemanget och drar det till sin spets befinner sig de sociala medierna alltid på språng mot sin egen undergång. En sorts digital ättestupa som kommer att drabba gamla nymedier snabbare än vad dagstidningarnas utdragna dödsmarsch skördar offer.

Ska man tro på det här resonemanget? Nej. Inte bara för att Facebook är en ohotad jätte med tillväxtpotential. Inte bara för att trenderna mätts under så korta tidsperioder att långtgående slutsatser är svåra att dra.
Man ska ställa sig skeptisk eftersom det sociala medie-racet just nu omges av en retorik där det kommersiella spillt över i diskussionen om användare och innehåll.
Ju fler teknikbolag som värderas och börsnoteras desto mer kommer diskussionen att handla om köpkraft och kundgrupp – förklädd i ett resonemang om social interaktion.

För den vanliga användaren av sociala medier är det här inte ett problem.
Ännu, ska tilläggas. För medan allt fler plattformer introduceras och hajpas kan den stenhårda konkurrensen mellan dem ställa användarens tålamod på prov. Hur mycket reklam är du beredd att acceptera i ditt Twitter- och Facebookflöde? Är du beredd att betala för tjänster som du nu använder gratis?

Också gammelmedierna måste tänka till. I dagsläget är förutom nämnda medier också YouTube inlemmad i den etablerade branschen.
För gammelmedierna kan de sociala mediernas tillgänglighet och räckvidd bli en lika viktig fråga som att utveckla den egna digitala plattformen.
För att göra det på bästa möjliga sätt gäller det att skilja på, å ena sidan, innehåll och användare, och å andra sidan kommersiella intressen och kortsiktiga prognoser.

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng