Han står bakom Brandmuren

Bloggar på åu.fi. Petter Holmström. Foto: Jean Lindén
Bloggar på åu.fi. Petter Holmström. Foto: Jean Lindén

Det är en något trött Petter Holmström som jag träffar i Old Mill-byggnaden i Kuppis i Åbo, där han jobbar vid it-företaget Vaadin.

Hemma i Pargas har familjen nämligen en några veckor gammal son som håller föräldrarna sysselsatta på nätterna.

– Det är kaos och man lever i dimma, ler Holmström. I går var jag så slut att jag för första gången upplevde riktigt tunnelseende och hade svårt att gå rakt.

Då har vi redan tangerat två av tre ämnen som Holmström tänker fokusera på i sin blogg Brandmuren på åu.fi: datateknik och datorer.

Det tredje ämnet är brand- och räddningsverksamhet, som är hans stora passion sedan tidig ålder. Han gick med i frivilliga brandkåren (FBK) i Pargas genast han blev 10 år och passerade åldersgränsen.

I dag är han vice kårchef.

Vilken är den största brand du varit med om att släcka?

– Den första stora branden var när transportbandet brann i gruvan 2002 eller 2003. Jag gick i gymnasiet och larmet kom 9-tiden på morgonen. Sedan var jag inte i skolan mer den dagen.

När föreningshuset brann i fjol var Holmström också med och släckte – men det tog en timme innan han hann dit eftersom han först måste fixa barnvakt. Han avlöste en annan frivillig brandkårist som måste till jobbet.

Hur går det att förena FBK-arbetet med jobb och familj när larmet går?

– Det är ju frivilligt, och hela idén är att kårerna ska vara så stora att det alltid finns tillräckligt många som kan rycka ut. Men i hela landet är det nog problem vid dagsutryckningar, och man gör utredningar och har rekryteringskampanjer.

– I dag är många fast i jobb längre från hemorten, men jag har förmånen att kunna distansjobba. Om det är torrt och ett åskväder på kommande kan jag hålla mig hemma i Pargas och jobba där.

Pargas FBK har kring 40 utryckningar per år. På sommaren hopar de sig ofta, andra månader kan gå utan ett enda larm.

Men det är klart att frun inte alltid är glad, säger Holmström. Också utan utryckningar tar FBK tid, med övningar, planering av kårens utbildning osv.

I högstadiet var han känd som datanörden, och hans högstadiebetyg skrevs ut med ett dataprogram han gjort för skolan.

I gymnasiet var han FBK-killen. När det blev dags att välja vad han skulle studera stod det mellan de två.

En orsak till att det blev it var att steget att studera räddningsarbete på finska långt hemifrån kändes för stort.

Nu har han brandutbildat sig så långt det är möjligt på frivilliga sidan. Men han är inte mätt.

Hans dröm är att, när alla barnen nått skolåldern, skaffa brandbefälskompetens. Det skulle betyda fyra års studier i Kuopio.

– Det är inte sagt att det betyder att jag skulle börja jobba med det, och det är inte hela världen om det inte blir av. Men det är målet. Det är roligt att göra dataprogram, men man har inte samma känsla att man påverkar någon annans liv.

Datajobbet och FBK-arbetet ser han delvis som motpoler: det ena är stillastående, det andra fysiskt och som rökdykare ska han klara tester.

– Jag vet inte vilken form jag skulle vara i om jag inte höll på med det! Men samtidigt finns det saker som förenar de två, som planering och problemlösning. Och som förman på Vaadin har jag haft stor nytta av det jag lärt mig som förman i FBK.

Vad kan vi då vänta oss av bloggen Brandmuren? Inte skrivande bara för skrivandets skull åtminstone, säger Petter Holmström. Det lyckas inte för honom. Han måste vara intresserad, och gärna lite upprörd, för att texterna ska komma.

Han utlovar funderingar kring småbarnsföräldraskapet och sömnlöshet, skildringar av FBK-verksamheten – och jordnära texter om data.

– It är ett intresse också utanför arbetet, och jag kommer främst att koncentrera mig på aktuella saker, som banksäkerhet och datavirus och hur de i praktiken fungerar.

– Men det blir inte en smal teknikblogg, utan mer som i det första inlägget, där jag konstaterar att man inte behöver slänga sin gamla dator bara för att det inte går att installera de senaste programmen på den.

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng