Från spegelfyr till rökta flundror

pia3372127DÄR FINLAND BÖRJAR.
UTÖ LOTS- OCH FYRVAKTARSAMHÄLLE
Martin Öhman
Vrakplundrarförlaget, 2014

För många av oss fastlänningar finns Utö mest som en mytisk plats i yttersta havsbandet, en plats för säljakt, skeppsvrak, Estoniakroppar, ejderflockar och färjor en gång i veckan.
I Martin Öhmans utmärkta Utöhistorik presenteras öns historia som fyrö, fiskaläge, armébas och hem. Det är detaljerat, lärorikt och faktiskt ganska spännande.
Öhman skrev sin pro graduavhandling i nordisk historia om lotsarnas och fyrvaktarnas Utö 1991 och steget till en Utöbok riktad till en bredare publik med intresse för stort och smått kan inte ha varit särskilt långt.

Öhman skriver ett slags kollektiv biografi.
Läsaren får träffa Utöpersonligheter från 1600-talet framåt i form av brevutdrag, teckningar, fotografier och längre nervkittlande ögonvittnesskildringar från skeppsbrott, jakt, isfärder och från krigsårens undantagstillstånd.
Vi möter bland annat Karl-August Öhman som i slutet av 1800-talet var Utös enda yrkesfiskare och får läsa motorskeppet Drakens kaptens berättelse om vad som hände den 11 november 1929, då Draken förliste under dramatiska omständigheter.
Den olyckan ledde till att sjöräddningsstationen på ön grundades år 1934.
Vi får också läsa textilkonstnären Dagny Bergmans redogörelser för livet på Utö under vinterkriget, när befolkningen evakuerats och bara fem kvinnor fanns kvar på ön.
Sammanlagt har Öhman under åren 2011-2012 gjort ett tiotal omfattande intervjuer med äldre Utöbor.

Historiken är indelad i fyra kapitel som behandlar Utös historia som statligt intresseområde, livet på Utö med allt vad markägor och fiskevatten innebär, samhällsstrukturen, respektive det andliga och sociala livet på ön.
Öhman gör alltså ett heltäckande arbete och redogör i detalj för allt från elförsörjning, handel och markskifte till jordfästningsprocedurer till havs.
Det framgår också tydligt hur mycket personligt engagemang det krävs av dem som vill bo ute i havsbandet. Ett kapitel tillägnas föreningslivet på ön och den stora insats som alla Utöbor genom tiderna bidragit med för att skapa en levande ö också socialt.
Det bör nämnas att Öhman också på ett förtjänstfullt sätt lyfter fram lotshustrurnas stora insats som lantbrukare. Författaren har ansträngt sig för att visa att också livet på land var ansvarstyngt och av vikt för historien.
Ett litet kapitel om barnafödande på ön och hur kvinnorna klarade av födslar, särskilt på vintrarna då barnmorskan antagligen fanns många mil bort över isen, hade jag gärna sett.

Layouten är klar och snygg. Det vackra omslaget och bokmärkesbandet kompletterar det omsorgsfulla arbetet.
I förordet tackar Öhman de personer som bidragit med fotografier från vardagen på Utö och det omväxlande bildmaterialet från hela 1900-talet gör att läsaren hänger med i de otroligt stora förändringar som livet på Utö genomgått de senaste femtio åren.
Tom Bergmans stämningsfulla landskapsfotografier fångar utomskärsskönheten och -grymheten.
Öhman är själv bosatt på Utö och glimtarna av hans egna barndomsminnen gör att hela den historiska redogörelsen känns nära och angelägen och att de vittomspännande förändringarna för livsvillkoren på ön blir kännbara.

”Där Finland börjar” är en lots- och fyrvaktarhistorik, men också en tillbakablick på ett sätt att leva som gått förlorat samtidigt som så mycket blivit bekvämare och lättare för Utöborna.
Boken är ett värdefullt och välskrivet tillskott till litteraturen om Åbolands skärgårdshistoria.

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng