De vill tala om bron

FAST VÄG

Vill ha fast väg. ”Seminariet ger inte en bro på måndag eller ens veckan efter, men förhoppningsvis kan det så ett frö i beslutsfattarna”, säger Åsa Rosenberg (t.h.) som tillsammans med Annastina Sarlin är med om att arrangera seminariet. Foto: Robin Sjöstrand
Vill ha fast väg. ”Seminariet ger inte en bro på måndag eller ens veckan efter, men förhoppningsvis kan det så ett frö i beslutsfattarna”, säger Åsa Rosenberg (t.h.) som tillsammans med Annastina Sarlin är med om att arrangera seminariet. Foto: Robin Sjöstrand

Det är dags att lyfta fram brofrågan ordentligt. Den åsikten har invånarföreningarna Pro Nagu, Pro Korpo, Pro Houtskär och Pro Malm, som på måndag ordnar ett seminarium med rubriken ”Fast väg mellan Pargas och Nagu” på Framnäs i Nagu.
– Många fick en känsla av försvarslöshet när NTM-centralen meddelade att många färjturer dras in. Det här är en viktig, men känsloladdad fråga och det här är vårt försök att få till en konstruktiv dialog, säger Annastina Sarlin, ordförande för Pro Nagu.

Därför har föreningarna bjudit in tjänstemän, politiker, visionärer och rådgivare för att diskutera problematiken i att det fattas en fast väg till Skärgården.
– Vi måste lyfta upp frågan på bordet. Det får inte vara så att skärgårdsborna är livrädda för vad som händer när nästa färjtidtabell publiceras. Små ändringar kan innebära att de måste flytta då de inte får vardagen att gå ihop, säger Åsa Rosenberg, Nagubo och en av arrangörerna för seminariet.

Rosenberg säger att hon är lite irriterad på hela brofrågan och att den fortfarande hänger med.
– Vad är det som är nytt här egentligen? Den har behandlats sedan 80-talet, vad är det som inte har gått hem? Nu är det dags att beslutsfattarna börjar tänka ekonomiskt, men på längre sikt.

Under seminariet kommer åhörarna att få höra föredrag av bland andra Nina Söderlund från landskapsstyrelsen, landskapsdirektör Kari Häkämies, Kimmo Puolitaival från NTM-centralen och Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén.
Utöver det kommer arkitekt Aaro Söderlund att presentera sin brovision närmare och oberoende rådgivare Nicholas Andersson kommer att ge en redovisning för alternativa finansieringsmodeller för statliga investeringar.
Försvarsminister Carl Haglund kommer att presentera trafikpolitik i praktiken innan det är dags för en paneldebatt med politiker från Åbo och skärgårdskommunerna.

Sarlin säger att skärgården just nu är i allra högsta grad levande.
– Vi klagar inte i onödan ute i skärgården. Vi har valt våra liv medvetet och inser de begränsningar det har, men vi vill inte att förhållandena ska försämras. Kommunikationerna är centrala för att det rika livet i skärgården ska kunna fortsätta.
Enligt Sarlin är det första gången ett sådant här seminarium ordnas och hon hoppas att det kan leda till åtgärder på beslutsfattarnivå, något Rosenberg instämmer i.
– Ett beslut om en fast väg skulle underlätta för oss i skärgården. Om skärgårdsborna vet att en bro är på väg är det lättare att planera framtiden, än om man är beroende av färjtidtabeller som kan ändras hursomhelst, säger hon.

De som är
intresserade av att delta i seminariet kan dyka upp klockan 12 på Framnäs – 150 personer ryms med. Ki Svahnström fungerar som konferencier.
Seminariet är tvåspråkigt och beräknas vara slut klockan 15.

ÅU livebloggar från seminariet på måndag. Evenemanget börjar klockan 12 och du kan följa det på åu.fi.

9 kommentarer till De vill tala om bron

  1. Jo, vi har en fastställd landskapsplan som linjerar Haveröalternativet. Tänk då att inte följa det utan börja om med landskapsplanering etc som ändå slutar i samma alternativ för det är utrett till att vara bäst. Det är tids och penninghask att göra om.

    Planen med bron har gått igenom alla steg ända till domstolarna och är nu fastslagen. Så Tom på Utö, det är alltså dumt att riva upp det som i planeringssammanhang just är fastställt. 10 år är ingenting om man börjar om. Landskapsplaneringskostnaden ,ed alla tekniska ocj miljömässiga utredningar kostade nog mer än tiofalt av vad korpoplanen nånsin kommer upp i. Detta för att man använde sig av internationell expertis på broar. Inköpen var uppe på EU nivå om jag inte minns fel.

  2. Det är inte själva bron som är problemet utan den fruktansvärda ”planeringssjuka” som vårt land lider av. På Utö har vi nu väntat i snart 10 år på en delgeneralplan och ännu har den inte ens kommit så långt att besvärscirkusen hunnit börja. Stackars den driftiga människa vars bygglov varit beroende av denna delgeneralplan. Rent tekniskt sett så skulle vilken konsultbyrå som helst göra den färdig på två veckor. 99,9% av tiden har gått åt till byrokrati och att stå i kö och vänta på sin tur att bli behandlad. Och det lär kallas för demokrati….
    Hur mycket av våra gemensamma skattepengar har Pargas-Nagu bron hittills kostat i planeringsarbete och möteskostnader för politiker på statlig- landskaps- kommun- och tjänstemannanivå? Och ännu har vi inte så mycket som en käpp i vädret.
    Tom Bergman, Utö

  3. Aaros bro är tekniskt utmanande men klart att den inte är omöjlig. Detta är ju redan utrett både tekniskt och ekonomiskt.
    Man har slagit fast kostnaderna för alternativ och kan därmed konstatera att det är omöjligt pga att kostnaderna blir för höga.
    För att kunna slå fast kostnaderna måste man ju känna till förhållandena, och detta mycket bättre än Aaro kan utläsa från ett sjökort.

    Det finns skisser på bron, jag har dem, vilket visar enkla och kostnadeffektiva konstruktioner, mycket enklare än Aaros bro.
    Men trots detta blir kostnaderna för höga. För att överhuvudtaget kunna skissa bron måste man göra grundliga utredningar av bottnet.
    Först efter detta kan man konstatera att bro vid befintlig färjplats blir avsevärt dyrare än t.ex. Haverö alternativet.

    En stor bro vid nuvarande färjplats blir avsevärt dyrare än två enkla småa broar via Haverö.
    Aaro har inte och kommer inte att kunna motbevisa kostnadsproblemet med fakta. Ändå tycks han kunna uttala sig om kostnaderna, är detta professionellt?

    Det finns två bättre bro alternativ till Aaros bro:
    1) Haverö-alternativet.
    2) Sandö vilket också är slopat pga. kostnaderna jämfört med Haverö-alternativet.

    När avståndet mellan pylonerna stiger, ökar kostnaderna snabbt. Ingen bro i världen med 800 meter mellan pylonerna har byggts under 230 miljoner.
    Aaros skapelse har två fria brospann på 800 meter. Alltså inte bara ett utan två! Det finns absolut ingen realism i Aaros vision.

    I en riktig värld skulle Aaros vision med 3 polyner vara mycket högre (ca 100 meter) och kosta minst 400 miljoner.

    Aaro har inte ens vågat ringa upp Esko Järvenpää (som planerat broarna) trots att han blivit bedd göra det för att kolla upp fakta.

  4. Det är inte teknisk omöjligt, dock inte genomförbar överhuvudtaget som Aaros vision. Bron finns planerad även på den sträckningen men den är så pass mycket dyrare att det inte är ekonomiskt vettigt, och så är dessutom natura emot. Därav är det slopat och man har i ministeriet fastställt planen. Ta nu fast som jämförelse hur länge ett planearbete för södramkorpo tagit. Det är tidspannet om man bill riva upp ikraftvarande plan på nytt, och det är dessutom osäkert om det ens sedan skulle leda till nåt annat eftersom byggtekniska fakta och miljömässiga skäl redan i tiotals år alltid med olika planer slutat med haverösträckningen som nu är fastställd.

    Att motarbeta nu gällande plan är att likställa med att inte villa ha en bro.

  5. Undra på att Finland helt håller på att falla av kälken. Är det inte någon flygekorre så är det Natura 2000 (som tycks vara given av Gud och går inte att ändra på) som bromsar upp all utveckling. Istället för att förbättra en befintlig väg och bygga en bro (Aaros eller någon annan) så gör man våld på orörd natur. Bygger två broar och en massa vägbankar över Haverö. Att kallas ”Aaros” bro för byggtekniskt utmanande skulle nog få mången internationell brobyggare att småle. Åk ut i världen och se vad man bygger där (Korea, Japan, Kina). 10-15 kilometers broar eller tunnlar är vardagsmat. Aaros bro skulle vara färdig på ett år om inte… Landskapsförbund, NTM, politiker, tjänstemän, miljöorganisationernas besvärscirkus osv, osv. Väck mig ur graven när första bilen åker landsvägen mellan Pargas och Nagu. Tom Bergman Utö.

  6. Allt är belyst i MKB. Lenholmens natura och kalbergets natura är 2 orsaker bland många flere. Stormälövägen byggs naturligtvis om enligt gjorda planer.

    När månne Petterson tänker bemöda sig att läsa allt som redan utretts, det finns nämligen sakkunnig fakta på allt från sådana experter som har referenser inom området, vilket Aaro totalt saknar.

  7. Mycket bra initiativ, och bra att Aaros broalternativ lyfts fram. Själv har jag ingen möjlighet att närvara, eftersom jag befinner mig i Sverige, dessutom i dåligt skick. Men som sommarboende alltsedan 50-talet på Stormälö, berörs jag djupt av väg/miljöhotet, som skulle vara dödsstöten för Stormälös unika natur. Förresten så är vägen 60-väg, vilket Sören ängslades för, och med tanke på mängden av barn och motionärer som rör sig här så blir det knappast någon förändring vad det angår. Företagarna på Haverö? Hur många kan det vara… mest optimalt ur servicesynpunkt? Här bör boarna på Haverö, även sommargästerna, tycka till. Och vad är det som säger att Airistovägen skulle vara mer utvecklingsbar än Lillmälösträckan. Jag hoppas man belyser alla sidor på konferensen.

  8. Aaros alternativ går över Natura 2000 område i Nagu. Dessutom går vägen vid Lenholmen vid Natura 2000 område, det är ju därför där är smal väg med upphöjd cykelstig eftersom denna inte kunde byggas på Natura område. Skärgårdsvägen är således inte utvecklingsbar utöver det den är nu på den sträckan. Stäckningen är tidigare utredd och slopad som alternativ i MKB som gjordes före landskapsplanen fastställdes.

    Aaros förslag leder alltså ingen vart, utan bromsar bara. Bäst vore att helt lämna bort hans del i Nagu programmet som till övriga delar ser väldigt bra ut.

  9. Det är bra att broalternativet lyfts upp nu och många engagerar sig. Däremot tycker jag inte att vi skall börja diskutera andra alternativ nu än det förslagna Haverö alterantivet. Dels för att Haverö är det optimala ur service perspektiv. Vi får möjligast snabb fastlandsförbindelse och även företagarna på Haverö gynnas. Dels för att flera alternativ igen kan leda till alternativdiskussioner och i slutändan blir det inget.
    Aaros förslag till heders, men ta inte upp det mer tack. Som pendlare vill jag undvika Lillmälö-Lenhol-Sattmark rutten i framtiden. Det kommer säkert att bli 60 väg där och det vill jag inte uppleva som skärgårdsbo, då uteblir mycket av tidsbesparingen med en bro. Spara därför Aaros förslag som ett nytt alternativ ifall inte Haveröalternativet kan förverkligas trots allt.

Kommentarerna är stängda.

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng