Ciceron genom ett folkmord

Berättaren. Filmen ”Map of Salvation” är på engelska. Svante Lundgren säger att hans nordiska brytning passar bra ihop med filmens tema. Foto: Privat
Berättaren. Filmen ”Map of Salvation” är på engelska. Svante Lundgren säger att hans nordiska brytning passar bra ihop med filmens tema. Foto: Privat

I början 1900-talet reser unga missionärer från Norden till ”blodets och tårarnas land”.
Det är så Armenien, då en del av Osmanska riket, kallas efter massakrerna 1894-1896.
Hundratusentals armenier mördas på sultan Abdul Hamids order, tusentals barn blir föräldralösa.

Via det tyska missionsarbetet får nordiska missionärer vetskap om de armeniska barnens nöd.
Många av dem som upplever barnens situation som ett kall är kvinnor i tjugoårsåldern.
Om fem av de här kvinnorna handlar den armeniska dokumentärfilmen ”Map of Salvation”.

Det är tidigare Pargasbon och docenten vid Åbo Akademi, Svante Lundgren, som i filmen berättar om läraren Karen Jeppe från Danmark, missionärerna Maria Jacobsen, också hon från Danmark, Bodil Biørn från Norge, Alma Johansson från Sverige, och Hedwig Büll från Estland.
– Det de inte visste då, kring 1910, var att det värsta återstod, säger Lundgren.

Fem hjältar. ”Vi sökte efter några barn, men fann en hel nation.” Fr.v. övre raden: Hedwig Büll, Bodil Biørn och Alma Johansson. Nedre raden: Maria Jacobsen och Karen Jeppe. Bilden från mapofsalvation.com
Fem hjältar. ”Vi sökte efter några barn, men fann en hel nation.” Fr.v. övre raden: Hedwig Büll, Bodil Biørn och Alma Johansson. Nedre raden: Maria Jacobsen och Karen Jeppe. Bilden från mapofsalvation.com

 

År 1915 sköljde ett nytt massmord över armenierna. Offren i det folkmordet räknas i hundratusentals, troligen fler.
Svante Lundgren, som är utbildnings- och publikationsansvarig på Assyriska riksförbundet i Södertälje, säger att de fem kvinnornas insats är beundransvärd.
– De gjorde ett extraordinärt arbete under extrema förhållanden. Maria Jacobsen kan liknas vid Oscar Schindler. I slutändan ansvarade hon för att hålla 3 600 barn vid liv.

Det armeniska folkmordet sammanföll med första världskriget. Efter krigsslutet återvände Jacobsen till Danmark.
De övriga kvinnorna hade återvänt till sina hemländer tidigare, bland annat för att barnen på barnhemmen de ansvarade för hade mördats av turkarna.
– Det fanns inga barn att ta hand om längre, säger Lundgren.

Men samtliga kvinnor återvände till regionen, för att ta hand om armeniska barn i Syrien, Grekland och Libanon.
De här länderna, och sex andra, har Svante Lundgren besökt i samband med filminspelningen av ”Map of Salvation”.
– Vi har besökt kvinnornas hemorter, platser där de utbildats och verkat, och deras gravar.
Staden Aleppo i Syrien tvingades teamet styrka från listan, på grund av det syriska inbördeskriget.

Hur kom det sig att dokumentärfilmarna ville ha just dig?
– Det armeniska filmbolaget fick statligt stöd för att göra en film i samband med att det gått 100 år sedan folkmordet började. De avgränsade temat genom att koncentrera sig på människor som jobbade med och hjälpte armenierna. Många av de här var nordiska missionärer. Just de här kvinnorna är det väldigt få som skrivit om. Jag var en av de få, och den enda som hade möjlighet att ställa upp – vilket jag gärna gjorde.

Det armeniska folkmordet är kontroversiellt på grund av att Turkiet förnekar det.
Svante Lundgren har själv debatterat frågan i insändarspalter med Turkiets ambassadör i Finland.
Armenien försöker sätta press på den turkiska regeringen genom att be andra länders regeringar att använda termen folkmord.
En del regeringar har gjort det – Finlands finns inte bland dem – men på sin höjd har det lett till att Turkiet gått från att förneka till att relativisera folkmordet och placera skuldbördan på armenierna.

Då vi filmade i Turkiet hade vi en täckmantel som löd att vi gör en reklamfilm för finländsk tv.

Har du eller filmteamet fått kritik på grund av det här?
– Under inspelningen gick allt bra. Då vi filmade i Turkiet hade vi en täckmantel som löd att vi gör en reklamfilm för finländsk tv. Men vi behövde aldrig använda den täckmanteln, säger Svante Lundgren som hoppas att ”Map of Salvation” ska kunna visas på Bio Sydväst i Pargas.
– Vi måste bara reda ut några upphovsrättsliga frågor först.

”Map of Salvation” hade premiär i Armeniens huvudstad Jerevan den 22 april. Filmen har regisserats av Aram Shahbazyan. Mer information på mapofsalvation.com

Se filmens trailer här!

Armeniska folkmordet
Pågick i Osmanska riket 1914-1923, kulminerade 1915.
Offrens antal varierar mellan 800 000 och 1,5 miljoner.
Också assyrier och greker utsattes för folkmord under samma period.
Bakom folkmordet stod det ungturkiska partiet, som hade startat en reformrörelse.

PROFILEN: Svante Lundgren
Aktuell med: Filmen Map of Salvation.
Född: 1960.
Bor: I Södertälje.
Utbildning: Docent i judaistik vid Åbo Akademi.
Jobbar: På Assyriska riksförbundet i Sverige.
Lär vi oss av historien? Nej. Vi säger alltid ”aldrig mer”. Men sen sker det igen. Just nu drabbas assyrier och yazidier i Irak av folkmord.

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng