Eldsjälar håller språköns skola vid liv

Runebergsdagen. Firades med en dramatiserad skildring av nationalskaldens liv. Här får Ellanoora Hiltunen hjälp med sina repliker av förra rektorn Asta Olli. I bakgrunden Roope Henriksson, Senni Shemeikka och Minja Pulliainen.
Runebergsdagen. Firades med en dramatiserad skildring av nationalskaldens liv. Här får Ellanoora Hiltunen hjälp med sina repliker av förra rektorn Asta Olli. I bakgrunden Roope Henriksson, Senni Shemeikka och Minja Pulliainen.

På spiselkransen står ett brinnande ljus, ett fotografi av Johan Ludvig Runeberg och Finlands flagga. Där hänger också några Borgåvykort.

– Nej, nej, Janne, det där är inte bra. Skriv på nytt! säger ”Westmans mor”, Johan Ludvig Runebergs lärare.

Det är eleverna vid svenska skolan i Varkaus som visar en dramatiserad, tvåspråkig skildring av nationalskaldens liv. I publiken sitter dagisbarn.

– Det är det här som behövs, att andra barn får vara med och sedan prata om det hemma.

Det säger Nea Ikonen, företagare, trebarnsmamma och styrelsemedlem i Vänföreningen för Varkaus svenska lågstadium.

– Vi har jobbat hårt för att få fler barn till skolan, både i styrelsen och som privatpersoner. Alltid när det finns en möjlighet lyfter vi upp den här skolan.

Nea Ikonen, ursprungligen från Illby i Borgå, flyttade till Varkaus för snart sju år sedan.

– Jag studerade i Helsingfors så det var en skön kontrast att komma hit där ingen ens tittar på klockan.

Blivande polis och skådespelare? De yrkena drömmer eleverna Roope Henriksson och Minja Pulliainen om.
Blivande polis och skådespelare? De yrkena drömmer eleverna Roope Henriksson och Minja Pulliainen om.

I år firade skolan Runebergsdagen i Tyyskänhovi, en festlokal i den gamla distriktsläkarvillan i centrala Varkaus. På scenen stod bland annat femteklassaren Roope Henriksson och sjätteklassaren Minja Pulliainen.

– Min roll var att visa på kartan de städer där Runeberg har bott, säger Henriksson.

– Jag berättar vad som har hänt i hans liv.

Pulliainen skulle gärna spela mer teater och kanske bli skådespelare.

– Jag har varit med i sommarteater flera gånger, en gång hade jag huvudrollen i Lasten vallankumous (Barnens revolution).

Henriksson har tittat på reality-teveprogram och är på det klara med vad han ska bli som vuxen.

– Jag vill bli polis, i Tammerfors. Det är mitt drömyrke, att få gripa rånare, springa fast dem.

Svenska skolan är sedan 2014 inhyst i Könönpelto skola, så det blir mycket finska med kompisarna under skoldagen, säger de två. Minja Pulliainen talar svenska främst med sin mamma och kusinerna i Sverige.

– I Varkaus talar jag inte så mycket svenska, men om jag åker till Sverige eller andra städer, som Borgå eller Åbo, så pratar jag svenska, säger Roope Henriksson.

Nöjd. Det ser ut som vi kan få fyra nya elever i höst, säger rektorn och läraren Maria Korpela.
Nöjd. Det ser ut som vi kan få fyra nya elever i höst, säger rektorn och läraren Maria Korpela.

Synlighet är viktigt för den 1919 grundade skolan, som har tre anställda.

– Många Varkausbor vet att skolan finns, men inte ens jag som är härifrån var säker på om skolan längre fanns då jag studerade i Jyväskylä, säger Maria Korpela, rektor och lärare sedan 2014.

– Mina vänner och släktingar har överraskats av att det finns en svenskspråkig skola i mitten av Savolax, säger läraren Ronda Sjöblom, från Märlax i Lovisa, numera Kuopiobo.

Varkaus svenska skola. Den svenska skolans sex klasser är inhysta i Könönpelto skola, fem kilometer öster om Varkaus centrum.
Varkaus svenska skola. Den svenska skolans sex klasser är inhysta i Könönpelto skola, fem kilometer öster om Varkaus centrum.

Skolans läge lite utanför staden är kanske lite knepigt för somliga. Det goda med att verka i en större skola är ändå stödet från den övriga personalen, säger Sjöblom.

– Det här är tyngre än ett vanligt klasslärarjobb. När man kommer hem efter arbetsdagen känns det nog.

Efter alla svängar kring avveckling och omvandling till språkbadsskola – något som inte godkändes av bidragsgivaren Svenska folkskolans vänner – ser det ljusare ut. Stödet från SFV möjliggör också att skolan har Minna Seppänen som skolgångsbiträde.

– Den svenska skolan är tryggad enligt ett fullmäktigebeslut från 2014, påpekar Nea Ikonen.

Negativa skriverier i medierna kan få föräldrar att tveka, men barnen har rätt att gå i svensk skola, påpekar hon.

– När vår tvåspråkiga familj flyttade hit var det en enormt positiv överraskning att det fanns en nästan 100 år gammal äkta svensk skola i Varkaus. För mig är det viktigt att barnen går i svensk skola.

Förra rektorn kämpar för skolan

– Det här är en speciell skola. Det är en grundskola som staden borde upprätthålla men de räknar med att vi ska få extra pengar från fonderna, säger Asta Olli, tidigare rektor.
Olli, uppvuxen i Borgå, skulle utexamineras som lärare 1962 då hon fick höra om ett lärarjobb i Varkaus.

– Vår rektor sade ”om du kan lite finska så åk bara”. Jag fick tjänsten innan jag hade pappren från lärarseminariet.

Asta Ollis bror spelade fotboll i Borgå Akilles. När laget skulle på match till Varkaus fick systern åka med. Där mötte hon sin blivande man, på pappersbrukets restaurang.

– Jag åt på Klubben på söndagarna. En vacker dag undrade en ung herreman om han fick sätta sig. ”No mikäpä siinä”, sade jag på dålig finska, och så började vi sällskapa.

Parets fyra döttrar gick i svenska skolan, sonen i finsk skola.

– Han blev ingenjör på Ahlström och fick ändå tala svenska för han skickades direkt till Sverige.

Asta Olli blev senare rektor och en av eldsjälarna bakom skolan, numera som ordförande för dess vänförening och med huvudansvar för alla ansökningar och kontakter. Skolans ställning har tryggats tack vare bidrag från bland annat Svenska folkskolans vänner och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne. Det finns också ”en kontakt i Frankrike”, den privata donatorn Jan-Henrik Björck.

– Han har alltid varit intresserad av vår skola. I fjol ville han ge tiotusen euro och frågade vad skolan skulle göra med pengarna.

På så vis fick eleverna surfplattor.

– Alla fattar kanske inte det här med svenska och en svensk skola i Varkaus men de riktiga beslutsfattarna har ändå förstått att skolan ska få fortsätta.

Asta Olli poängterar skolspråkets betydelse för identiteten. Idén om en språkbadsskola utdömer hon.

– Så länge jag lever och förstår något så kämpar jag mot det.

FNB-SPT Stefan Holmström

Se video där rektorn Maria Korpela och klasslärare Ronda Sjöblom berättar om hur det är att jobba i en liten skola med sammansatta klasser

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng