Åboelever skjuter upp satellit i Norge

Silja Lipponen, Casimir Uotinen och Sinna Savolainen har byggt en satellit som de ska tävla med i Norge. Foto: Emma Strömberg.
Silja Lipponen, Casimir Uotinen och Sinna Savolainen har byggt en satellit som de ska tävla med i Norge. Foto: Emma Strömberg.

På söndag ska två elever från Katedralskolan och en datanomstuderande, åka till Norge för att vara med i en satellittävling. De har byggt och programmerat satelliten själva.

Silja Lipponen och Sinna Savolainen, båda 17 år från Katedralskolan, och Casimir Uotinen, 18 år, som studerar till datanom på Åbo yrkesinstitut, ”Lilla hanken”, har byggt på satelliten i ett par veckor och väntar med spänning på att få testa den i tävlingen i Norge. Två lag skickas från Finland, det andra laget är från Vasa övningsskola, och den som vinner i den nordiska tävlingen går vidare till den europeiska finalen.

Tävlingen går ut på att alla lag ska bygga en satellit som ryms in i en läskburk, vilket har gett tävlingen namnet CanSat, och så skjuts satelliten upp till en kilometers höjd. Alla satelliter ska kunna mäta lufttryck och luftens temperatur och sedan ska lagen själva komma på och programmera en tredje valfri mätning. Åbolaget planerar att mäta höjd över havet.

Eleverna har byggt satelliten så att den ska passa i en läskburk. Foto: Emma Strömberg.
Eleverna har byggt satelliten så att den ska passa i en läskburk. Foto: Emma Strömberg.

Tävlingens arrangörer skickade delarna till satelliten som eleverna sedan har fått bygga ihop och programmera själva. Men Casimir berättar att de ändå själva köpt några delar, som han är mer bekant med från sina studier än de som arrangörerna skickat.

– Arrangörerna har också gjort instruktionsvideon på Youtube som man kan kolla på när man bygger satelliten, berättar Casimir.

Han har ansvarat för att programmera kretskortsdatorn i satelliten. Siljas uppdrag har varit att fundera ut hur satelliten ska kunna ligga stadigt i burken. Sinna har lagat satellitens fallskärm. Enligt tävlingens regler måste satelliten landa på marken inom två minuter från uppskjutningen. Eleverna förklara att de därför har klippt ett hål på fallskärmen eftersom den annars skulle ta över tre minuter på sig att landa.

Sinna läser lång fysik medan Silja istället läser lång matematik och Casimir är van med datorer från sina studier så lagmedlemmarna kompletterar bra varandra. Det tycker också Katedralskolans fysiklärare Herman Norrgrann som också lyfter fram att det är roligt att tävlingen blivit ett samarbete mellan olika skolor i Åbo. Casimir har gått ett år i Katedralskolan innan han bytte till Åbo yrkesinstitut. Det var han som först visade intresse för tävlingen och sedan fick han med Silja och Sinna.

Herman tycker att det är väldigt bra hur tävlingen kombinerar teknik, fysik och programmering i en praktisk tillämpning.

– Jag måste berömma eleverna. Deras intresse för fysik har ökat i och med tävlingen, säger Herman.

Eleverna är i Norge fram till torsdag. De måste ta tre olika flyg för att komma till tävlingsorten Andøya i norrra Norge; först från Helsingfors till Oslo, sedan till Bergen varifrån det går ett litet flygplan till slutdestinationen.

– Det blir spännande att se om satelliten kommer igenom alla säkerhetskontroller. De kanske tror det är en bomd, säger Casimir och alla tre skrattar.

Man kan koppla satellitens kretskortsdator till en dator varifrån man kan programmera satelliten och se mätresultaten. Här kollar eleverna att det är 17 grader i solen på lördagsförmiddagen. Foto: Emma Strömberg.
Man kan koppla satellitens kretskortsdator till en dator varifrån man kan programmera satelliten och se mätresultaten. Här kollar eleverna att det är 17 grader i solen på lördagsförmiddagen vid Aura Å. Foto: Emma Strömberg.
Fallskärmen har ett hål i mitten så att den ska falla snabbare. Foto: Emma Strömberg.
Fallskärmen har ett hål i mitten så att den ska falla snabbare. Foto: Emma Strömberg.

HÄR BLOGGAR ELEVERNA under resan!

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng