Jakt större hot än klimatuppvärmning

Lehtikuva
Lehtikuva

Gevär, motorsågar och traktorer dödar långt fler arter än klimatuppvärmningen.

Det hävdar forskare i en ny studie.

De framhåller att de största hoten mot jordens djur och växter är de gamla vanliga – jakt, överexploatering och jordbruk.

I studien, som publiceras i Nature, uttrycker de oro över att medierna alltmer tenderar att fokusera på klimatet när de tar upp hoten mot den biologiska mångfalden.

Uppmärksamheten kring klimathotet har också lett till att en allt större del av de ekonomiska resurserna nu kanaliseras dit, istället för till mer angelägna naturskyddsprojekt.

Forskarna hävdar inte att klimatuppvärmningen är ointressant i sammanhanget, bara att den är av långt mindre betydelse än de traditionella hoten.

De har granskat situationen för 8 688 arter – däggdjur, fåglar, reptiler, groddjur, fiskar, ryggradslösa djur och växter – som är uppsatta på den internationella rödlistan.

Här ingår akut hotade arter, exempelvis sumatranoshörningen, såväl som ”sårbara” och ”nära hotade” arter, som leopard och tigerhaj.

Forskarna har listat de hotfaktorer som varit ytterst ansvariga för att arterna hamnat på listan.

Resultatet är entydigt.

Överexploatering är den faktor som dödar flest arter. Hit hör hänsynslös och oreglerad jakt, samt skogsskövling och utfiskning.

Totalt är 6 241, eller 72 procent, av de undersökta arterna påverkade av detta.

Jordens djur och växter tar med andra ord mest stryk av gevär, förgiftade kadaver, fångstnät, motorsågar, långlinor och trålar.

Välkända arter som minskat kraftigt på grund av direkt dödande är den afrikanska elefanten, tigern och många av världshavens hajar.

Den näst värsta faktorn är jordbruket.

Vi är snart åtta miljarder människor på jorden och alla behöver mat.

Allt fler av jordens savanner och skogar omvandlas till åkrar och betesmarker.

Sammanlagt 5 407 av arterna, 62 procent, påverkas negativt av jordbruk och boskapsskötsel.

Bland dessa kan nämnas stora gräsätare som zebror och antiloper, och flera stora rovdjur, som geparden.

Efter överexploatering och jordbruk följer urbanisering, spridning av invasiva arter och sjukdomar, föroreningar, samt dammbyggen och anlagda bränder.

Först därefter, på sjunde plats, kommer klimatförändringarna.

Av de 8 688 arterna påverkas 1 688, cirka 19 procent, negativt av uppvärmningen och dess medföljande effekter.

Detta är självfallet ett betydande antal.

Men forskarna, som har letts av ekologen Sean Maxwell vid University of Queensland i Australien, påpekar att jakten efter elfenben och kroppsdelar från vissa djur, liksom skogsskövlingen och anläggandet av oljepalmsplantager, är långt allvarligare problem.

Det är med andra ord inte klimatet som den internationella naturvården bör koncentrera sig på i första hand om man vill rädda arter.

– Att ta itu med traditionella fiender som överexploatering och jordbrukets spridning är nyckeln till att vända den nedåtgående trenden för de flesta av de hotade arterna, säger Sean Maxwell.

Han och hans kollegor inflikar att klimatuppvärmningen kan bli ett av de dominerande hoten inom några decennier.

Arktiska arter som isbjörnen och fåglar som är knutna till vissa bergsskogar kan få stora problem när deras livsmiljöer krymper på grund av stigande temperaturer.

Men de traditionella hoten är för tillfället de mest påtagliga, och kommer sannolikt att så förbli.

De är å andra sidan fullt möjliga att motverka. Skyddade områden räddar redan många arter, och tjuvjakt går att komma åt med polisiära insatser.

Effektiv lagstiftning skulle kunna strypa marknaden för kroppsdelar i Östasien.

Det enda som saknas i de flesta fall är politisk vilja – och att medierna lyfter fram de reella hoten.

FNB–TT/ROLAND JOHANSSON

 

Djurs, växters och svampars status

Hittills har drygt 1,7 miljoner av jordens arter av djur, växter och svampar beskrivits vetenskapligt.
Deras status är i de allra flesta fall totalt okänd, men tillståndet för vissa grupper, exempelvis däggdjur och fåglar, är relativt välkänt.
Hittills har tillståndet för 82 845 arter bedömts av experter. Av dessa är 23 892 klassade som hotade på den internationella rödlistan inom kategorierna akut hotade, starkt hotade och sårbara. Ytterligare 5 320 arter är klassade som ”nära hotade”.

Källa: Internationella naturvårdsunionen IUCN.

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng