Träd varsamt fram

Ledaren

Skärgårdshavets forskningsinstitut på Själö.

Någon enstaka fågel hörs svagt. Och kanske vinden i de närliggande träden.

Men annars är allting tyst. Och speciellt.

Stämningen vid klockstapeln vid kyrkan på Själö är påtaglig. Här känner en tillfällig besökare verkligen att man befinner sig på en ö som bär namnet Själö.

Eller är det bara vetskapen om de spetälska, vetskapen om de psykiskt sjuka, som har förvisats hit i århundraden och som fick leva sina arma liv här på denna vackra skärgårdsö, som får en att känna att Själö verkligen gör skäl för sitt namn?

Skulle man som besökare känna själarnas närvaro om man inte visste om att de har funnits här?

Så sent som på 1960-talet skeppades mentalsjuka kvinnor hit.

Sedan tog Åbo universitet och Skärgårdshavets forskningsstation över.

Nu ska Själö bli skärgårdens nästa nya turistmål.

Skärgårdshavets forskningsstation, med forskning kring Östersjön i allmänhet och Skärgårdshavet i synnerhet, ska samsas med tusentals nya turister.

Åbo universitet undertecknade i fredags ett hyresavtal med företaget Skärgårdskompaniet. Företaget ska börja med logi- och restaurangverksamhet, om möjligt redan i vår, samt sommarcafé och hyr ett tiotal av universitetets byggnader på ön.

Hyresavtalet är på fem år med en option på ytterligare fem år.

Företaget har också planer på en båtrutt som kan ta intresserade från Åbo till Själö och vidare till Nagu, kanske redan i sommar.

Universitetet hoppas att fler turister som kommer till ön ska öka intresset både bland allmänheten och bland möjliga nya studerande, som får upp ögonen för den naturvetenskapliga forskningen, som bedrivs där.

Tankar finns om att forskningen kan bli en del av de planerade rundturerna, med presentationer av hur forskarna till exempel tar vattenprov och hur man samlar in fästingar.

Den gamla tvättstugan ska exempelvis göras om till ett havsvattenslaboratorium.

Skärgårdskompaniet har också utvecklat turismen på den tidigare försvarsön Örö. I fjol besökte 30 000 turister Örö och

Skärgårdskompaniets vd Herrick Ramberg ser en liknande potential i Själö (ÅU 28.1.2017).

Det kan låta våldsamt för den som sitter och tänker på livet och på livsöden på kyrktrappan och lyssnar till vindens sus.

Tittar man på statistiken från förbindelsbåtstrafiken hade Själö i fjol 9 000 besökare, medan Forststyrelsen, som äger mycket av marken på Själö, räknar med att omkring 19 000 personer besökte ön i fjol.

Vad betyder en stor ökning av besöksantalet på en förhållandevis liten skärgårdsö på kort tid?

Föreningen Pro Seili–Själö har sina tvivel. I en insändare (ÅU 28.1.2017) skriver en av föreningens medlemmar, Aina Hallantie, att den planerade massturismen hotar öns natur. Hon ondgör sig också över att universitetet inte har kommunicerat med de fastbosatta på ön om sina turistplaner.

Hon befarar turister med ölburkar i handen inne i kyrkan, turister som fimpar på den gamla kyrkans trätrappa, turister som trampar på sällsynta växter och som högljutt skrämmer fåglar och andra djur.

Hon anser att det finns mycket skärgårdsstämning kvar på ön som det är viktigt att skydda, liksom öns känsliga natur.

Skärgårdskompaniets vd bemöter farhågorna. Man ska ta hänsyn till öns unika historia och natur, säger han. (ÅU 28.1.2017)

Man har goda erfarenheter från Örö, ”där turisterna har betett sig fint och hållit sig till de stigar som finns”.

Han hoppas också på en lång turistsäsong, från maj till oktober, vilket skulle sprida ut antalet besökare på flera månader än bara under den korta högsommaren.

Enligt honom uppför sig besökare väl, bara de får instruktioner om att göra så (TS 28.1.2017). På Örö har man inte haft problem med nedskräpning, till exempel.

Det är lovande att erfarenheterna av ett stort antal turister på nyöppnande Örö är goda och att utgångspunkten för Själöturismen är att man ska ta hänsyn till öns unika historia och natur.

Det är samtidigt självklart.

Utan sin historia skulle Själö inte vara just Själö.

Det är också spännande att universitetet vill öppna upp den forskning som bedrivs på ön. Kanske den som har sett prov på död havsbotten – och känt hur illa den luktar – får en större förståelse för Skärgårdshavets välmående.

Så bästa kommande Själöbesökare, träd varsamt fram.

Man kan förstå Själöbornas oro, även om de inte är så många. En stor del av charmen med ön är stillheten, orördheten, den påtagliga stämningen vid kyrkan och klockstapeln och kanske också uppe i huvudbyggnaden.

Blir den kvar om tusentals nya fötter ska trampa samma stigar, om tusentals nya besökare ska ta del av den?

Hur förhindrar man slitage på en stämning?

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng