Kolumnen: Biografernas krig

Kolumnen

Johanna Wassholm

Filmentusiaster i Åbo har i dagarna haft en sällsynt anledning att glädjas: antalet biografer i staden fördubblades när biografen Kino Piispanristi öppnade sina dörrar i slutet av februari. Nyheten bidrog sannolikt till att min blick i samband med en genomgång av Åbos lokaltidningar från tidigt 1900-tal kom att fastna på de då existerande biografernas annonsering. Detta i sin tur fick mig att vilja veta mera om biografernas tidiga historia i Åbo, som finnas skildrad av Tapani Sormunen i antologin Pajasta Palatsiin. Turun elokuvaelämän historia (1997).

Turnerande biografer erbjöd redan från år 1899 Åboborna sporadiskt möjlighet att bekanta sig med film – en sensationell innovation. Den första filmförevisningen i staden ägde rum det året, när den parisiske ingenjören I. Couprant med ”Lumières Cinematograf” förevisade ”3 meter stora lefvande bilder” på Brandkårshuset. Stadens första fasta biograf, Maailman Ympäri, slog upp dörrarna i slutet av år 1905, i en provisorisk sal i det s.k. Prima-huset i hörnet av Auragatan och Universitetsgatan (dåvarande Ryska kyrkogatan).
Avsaknaden av konkurrens gjorde att biografens ägare, affärsmannen Wilhelm Willberg, inte precis behövde anstränga sig i marknadsföringen. I de första tidningsannonserna nämndes vilka tider förevisningarna ägde rum, men man såg inget särskilt behov att nämna vilka filmer som förevisades. I de tidiga biograferna bestod en förevisning i regel av 5–7 korta filmer med omväxlande dokumentära, fiktiva och humoristiska teman.

Efter att Maailman Ympäri i ensamt majestät dominerat biografmarknaden i Åbo i över ett år började konkurrenter dyka upp en efter en. Till julen 1906 öppnade Åbo Biograf Teater på Humlegårdsgatan 2B. Även den ägdes av Wilhelm Willberg, som hade sålt Maailman ympäri och gått vidare med ambitionen att höja standarden med mera ändamålsenliga utrymmen. Biograf Teaters byggnad var från början uppförd och inredd för att förevisa film och hade plats för 300 åskådare, vilket var 200 fler än i Willbergs första biograf. Invigningen firades högtidligt i närvaro av inbjudna gäster som tillhörde stadens etablissemang och lokaltidningarnas reportrar.
Åbo Underrättelser kunde bekräfta att såväl utrymmena som premiärförevisningens repertoar – som bland annat innehöll levande bilder från kejserliga senatens plenum och den sista ståndslantdagens avslutande – varit till full tillfredsställelse. Biograf Teatern etablerade sig från början som den biograf som stadens överklass föredrog.

Följande aktör på stadens biografmarknad var Olympia, som hösten 1907 slog upp dörrarna på Eriksgatan 19. Olympia marknadsförde sig från början som Åbos ”största och elegantaste” teater och inledde omedelbart en kampanj som utmynnade i en regelrätt kapprustning om toppositionen bland stadens biografer. På Olympia började man ackompanjera förevisningarna med levande musik – ofta var det regementets musikkår som spelade balalajka-musik – och satsade på en uppseendeväckande tidningsannonsering som inte höll inne med överorden. ”Aktuellt! Genialt! Sensationellt!” Enligt de annonser som Olympia införde vecka efter vecka hade ännu ingen annan åstadkommit ”en sådan oerhörd succés, som denna veckas program hos oss”.

Biograf Teatern kontrade med att i en mindre rafflande ton lyfta fram sin tekniskt högtstående apparatur, men hänvisade tidvis också till tävlingssituationen i ett uppenbart irriterat tonläge. En stort uppslagen annons som publicerades i lokaltidningarna 1910 inleds med konstaterandet att tidningarna i denna ”konkurrensens tidehvarv” fylls av annonser där ”varje Lefvande bilders teater framhålla sig som den bästa och konkurrenten som den sämsta”. I denna situation ansåg man sig tvingad att i tio punkter motivera varför det lönar sig att besöka just Biograf Teatern, börjande från punkt ett: ”Biograf Teatern är faktiskt den första ständiga levande bilders teatern i Åbo”.

År 1908 var marknaden för biografer i Åbo mättad. Nästa större expansion skulle äga rum först på 1920-talet, så för nya aktörer gällde det att profilera sig eller gå under. Konkurrensen skärptes ytterligare när en ny stor biograf – Metropol – öppnades på Eriksgatan 19 hösten 1908, samtidigt som Maailman Ympäri lade ner sin verksamhet. Därtill verkade även några mindre aktörer i staden: biografen Kosmorama var inrymd bredvid Lehtinens bageri i Åbo Akademis nuvarande huvudbyggnad, medan den kortvariga biografen Pohjola på Parkgatan 9 riktade sig till arbetarklassen och på ett för den typen av biografer typiskt sätt nischade sig på komedier.

Den rörliga bilden var en sensationell innovation under en tid då folk i medeltal var förhållandevis svältfödda på bilder. För oss som lever i dagens högteknologiska värld och ständigt blir överösta av en flod av såväl rörliga som icke-rörliga bilder – idag ofta i realtid – är det närmast omöjligt att föreställa sig den inverkan den rörliga bilden måste ha gjort på det tidiga 1900-talets människor.

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng

Close