Ledaren: Upp till bevis, Åbo

Ledaren

Åbo och Åboregionen har ett positivt problem. Det är nu skriande brist på ingenjörer.

Här kläcks lite över 400 ingenjörer varje år. Enligt Jari Jokinen som nu utreder hur man ska bemöta ingenjörsbristen, verkar behovet i landskapet vara det dubbla (ÅU i går).

I en utbildningsstad som Åbo borde det knappast vara speciellt svårt att skapa de utbildningar som behövs.
Det är klart att både universitet och yrkeshögskolorna här lystrar till den efterfrågan som nu tycks finnas.
Den som vill säga vad-var-det-jag-sa, kan säga det nu, eftersom det rätt länge har diskuteras kring en teknisk fakultet vid Åbo universitet.

Jokinen konstaterar att de flesta nybakade ingenjörerna sysselsätter sig i företag som är bekanta för dem sedan studietiden. Det är förstås naturligt. Det som naturligtvis kan hända är att företagen i landskapet börjar lägga vantarna på teknikstuderande, eftersom man inte hinner vänta till examensdagen.

Där en ny teknisk fakultet, den må sedan drivas och finansieras hur som helst, skulle vara en rätt logisk och klar lösning, menar Jokinen att lösningen på det akuta problemet är samarbete mellan alla de tekniska utbildare som finns i landskapet just nu.

Det är ganska lätt att förstå Jokinen.
Utbildning tenderar att bli fördröjda svar på expansiva industriers behov. Trögheten fungerar i båda riktingar – då tillväxten är stark tar det tid att hinna ikapp behovet av arbetskraft. Då tillväxten avtar, utbildar man fortfarande för fulla muggar, vilket obönhörligen leder till ett överutbud.
Utbildningen inom ICT-branschen är här ett bra, och dåligt, exempel.

Kanske är det så att hela landskapet har tagits på säng av den plötsliga tekniska tillväxten.
Vem hade trott att varvet, bilfabriken, Sandvik och Rolls Royce skulle bli dessa strimmor av ljus i den ekonomiska beckmörker som lade sig i och med finanskrisen?

Samtidigt är det ju förstås intressant att diskutera brist på utbildning mitt i nedskärningspolitiken, som också drabbade utbildningsväsendet.
Å andra sidan är ”utbildning” ett vitt begrepp inom vilket efterfrågan och utbud hela tiden varierar, och ska göra det.

Så, hur tänker man i Åboregionen, nu då?
Upp till bevis, borde vara det första man borde tänka.
Nu är nämligen Åbo och hela Egentliga Finland i det läge som skrivits in i alla tänkbara reklambroschyrer under hur många år som helst. Man är ett expanderande, modernt och innovativt område med djupa rötter i utbildning och kultur.
Ja, och så vill man vara en port österut och västerut, förstås.
Vi kan allt detta. Men vad betyder nu detta marknadsföringsspråk då det skulle behövas i praktiken?

Nu har vi alla tiders tillväxt här och då ska sloganer bli verklighet. Det blir de för att någon eller några tar tag i saker och tar ansvar för att man gör rätt saker både snabbt och rätt.
Att grunda nya fakulteter, för efterfrågan som skapats i samhället runt högskolorna, har varit högskolornas vardag så länge de har funnits.

Men finns här nu andra innovativa utbildningsöppningar som å ena sidan kunde producera teknisk kompetens snabbare, och å andra sidan till exempel involvera företagen ännu mera i utbildandet av arbetskraften?

De kompetenser företagen nu ropar efter måste självfallet vara skräddarsydda för specifika behov. Det är ju bråttom nu och ingen vettig mänska vill väl riskera den tillväxt vi nu ser här.
Om man inte lyckas kommer företagen förstås att fortsätta med att rekrytera arbetskraft från andra områden och länder.

Hur ska alltså det kluster – för att använda det tjatiga Åboordet – se ut som skulle kunna stampa fram teknisk kompetens enligt en prickskyttemetod? Kliv ut ur reklambroschyrerna och sätt igång.
Välj själva om spaden ska smällas i marken eller om ett handslag med grannen är den effektivaste metoden.
Att inte göra någonting, eller att vara för långsam är åtminstone helt fel metod.

Skulle man till och med kunna tänka sig vara så kreativ att man skulle kunna ta modell av andra områden och länder som drabbats av motsvarande positiva problem?
Kan man alltså skapa kvalitativ arbetskraft på ett sätt som göra att arbetskraften kan verka kontinuerligt under de tre-fyra-fem år det kan ta att bli färdig ingenjör?
Se där har vi ett diplomarbete för regionens utbildare.

Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng