Undra! firar Finland 100 i Pargas

Finland fyller 100 år och vetenskapsaftonen Undra! är med och firar.

Vi gör det genom att som vanligt be allmänheten sända in frågor till vår eminenta panel. Läs presentationen av panelen här nedan.

Undra! är en del av programmet för Finlands 100-årsjubileum.

Panelen reflekterar bland annat över Finland, demokrati och de gångna 100 åren, samtidigt som panelen blickar framåt, allt utifrån sina egna vetenskapsområden.

Främst styrs Undra! trots allt av era frågor. Vi hoppas att också denna, liksom tidigare vetenskapsaftnar, får många kluriga frågor.

Alla frågor besvaras på Undra!:s webbsida, en del av frågorna får svar på själva vetenskapsaftonen och en del i ÅU.

Undra! är ett samarbete mellan ÅU och Åbo Akademi, medarrangörer är Akademiföreningen Åbo Akademiker och Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi.

Vetenskapsaftonen ordnas nu för femte gången och för första gången i Pargas.

I restaurang Råttis finns plats för drygt 60 personer. Notera redan nu datum och klockslag i kalendern och ta med en kompis till Undra!

Vi startar klockan 18 torsdagen den 20 april. Inträdet är gratis. Välkomna!

Sänd frågor till Undra!
Gör så här:

  1. Läs presentationerna här nedan och fundera på vem du vill ställa en fråga till. Du får ställa hur många frågor som helst till en eller flera i panelen.
  2. Gå till www.abo.fi/undra och ställ dina frågor där enligt instruktionerna. Senast 2.4 behöver vi dina frågor.
  3. Vill du ställa dina frågor per post är adressen: Åbo Underrättelser/Dan Lolax, Logomo Konttori, Hampspinnaregatan 14, 20100 Åbo.

Anders Ahlbäck, universitetslärare i nordisk historia.

Vilket är ditt specialområde?
Den allmänna värnpliktens historia i västvärlden, särskilt Finland, under 1800- och 1900-talen. Genushistoria om män och manlighet, särskilt under 1800- och 1900-talen. Nationalismens historia. Universitetshistoria, särskilt tiden sedan 1960-talet.

På vilket sätt är frågorna du jobbar med närvarande i vardagen?
Värnplikten berör en stor del av de finländska familjerna. Värnpliktens framtid är öppen. Norge har gått in för könsneutral selektiv värnplikt, i Sverige ska man nu återinföra värnplikten enligt liknande modell som i Norge. I Finland förs ingen diskussion på högre politisk nivå, men till exempel Elisabeth Rehn har initierat en medborgardiskussion om ”medborgartjänst” som en utvidgning och uppdatering av värnplikten. Frågor om män och manlighet är aktuella i alla människors vardagsliv. Det är ofta belysande att se de här fenomenen inom ramen för längre historiska utvecklingslinjer.

Vilka frågor svarar du gärna på?
Till exempel frågor om den försvarspolitiska debatten och synen på värnplikt idag, som är aktuella på grund av den försämrade internationella situationen. Frågor om män och manlighet kretsar kring faderskap, samkönade äktenskap, pojkars och unga mäns skolframgång, utslagning, mansdominansen i styrelserummen, de populistiska rörelsernas konservativa syn på kön och samliv och så vidare. Nationalismen kan man också fråga om. Yttringar av populistisk extremnationalism har tagit makten i USA, Ungern och i viss mån Storbritannien. Den har också blivit en allt starkare politisk drivkraft i snart sagt alla EU-länder.

Blanka Henriksson, universitetslärare i kulturanalys med inriktning mot etnologi och folkloristik.

Vilket är ditt specialområde?
Mitt specialområde är folklore – traditionsbundna uttrycksformer som människor använder för att kommunicera och markera det de anser viktigt i tillvaron. Folktron delas in i folklig dikt, tro och sed. Dikt är det vi berättar. Allt från den egna livshistorien till sägner och vitsar. I folktron finns de folkliga föreställningarna om övernaturliga väsen, men också folklig läkekonst och föreställningar om otur och lycka. Seden handlar till exempel om festtraditioner under året eller livet men också mer vardagliga handlingar, till exempel hur man hälsar.

På vilket sätt är frågorna du jobbar med närvarande i vardagen?
Vi strukturerar upp vår tillvaro enligt inlärda mönster och många av de handlingar vi utför dagligen bygger på långa traditioner. Som barn lär vi oss bygga upp en berättelse, oavsett om det är en folksaga, en modern ”råttan i pizzan”-historia, eller något självupplevt. Våra erfarenheter är unika men vi förstår dem genom ett kollektivt sätt att se på vad som är viktigt.

Vilka frågor svarar du gärna på?
Frågor om finlandssvensk festtradition av olika slag; hur man firar i Finland och vad traditionerna går tillbaka på. Jag svarar också gärna på frågor om det gamla bondesamhällets olika övernaturliga väsen, speciellt trollen. Därtill kan man ställa frågor om minnesböcker och verserna däri, liksom frågor om folktro i vardagen – hur vardagliga handlingar eller skrock går tillbaka på äldre tiders folkliga föreställningar.

Elina Pirjatanniemi, professor i statsrätt och folkrätt.

Vilket är ditt specialområde?
Jag är professor i folkrätt, det vill säga internationell rätt. Jag har specialiserat mig på mänskliga rättigheter och på förhållandet mellan folkrätt och nationell rätt. Det som intresserar mig är hur olika arrangemang, till exempel internationella konventioner och EU-rätt, påverkar nationella förhållanden och vår vardag.

På vilket sätt är frågorna du jobbar med närvarande i vardagen?
Frågor om mänskliga rättigheter dyker upp dagligen i de mest varierande situationer. Det handlar om ett brett spektrum som inkluderar till exempel asylsökandens rättigheter, frågan om jämställt äktenskap, hur nedskärningar påverkar ekonomiska och sociala rättigheter. Jämfört med många andra länder har Finland det bra ställt i det här avseendet. Ofta tar vi våra rättigheter för givet och den juridiska dimensionen dyker oftast upp först då en konflikt uppstår. Därför är jag intresserad av det som föregår juridiken, det mänskliga samhället, och växelverkan mellan moral och juridik.

Vilka frågor svarar du gärna på?
Jag svarar gärna på frågor om rättens roll i samhället och om hur mänskliga rättigheter syns eller inte syns i vår vardag. Just nu är asylfrågan aktuell. Den testar våra rättsprinciper. Regeringen verkar söka en minimistandard men man ska vara försiktig med att kritisera den för att bryta mot internationella förpliktelser. Jag svarar också på frågor om rättigheter i relation till exempelvis dagvård, skola, sexualitet och könstillhörighet.

Kim Wikström, professor i industriell ekonomi.

Vilket är ditt specialområde?
Industriella och infrastrukturella investeringar inom energi och transport. Vi forskar i hur man ändrar existerande logik och skapar ny. Syftet är att hitta bättre sätt att planera och utföra investeringar enligt hållbarhetsprincipen. Investeringar i energi- och transportsektorn är stora och har en avgörande betydelse för samhällsutvecklingen och vår välfärd. Vi tittar på vilken inverkan ny teknologi, digitaliseringen och nya organisationsformer har.

På vilket sätt är frågorna du jobbar med närvarande i vardagen?
Vi utvecklar ny kunskap i nära samarbete med företag och organisationer. En stor del av det empiriska arbetet sker i samverkan med företagen och laboratoriearbetet sker med sikte på praktisk tillämpning. Samarbetspartner är till exempel varvet Meyer Turku och Rolls-Royces utvecklingsavdelning för obemannade fartyg. Genom vårt omfattande samarbete med Stanford University och Kellogg School of Management så arbetar vi med olika internationella organisationer.

Vilka frågor svarar du gärna på?
Jag svarar gärna på frågor om energilösningar inom olika teknologier och på frågor om transportlösningar till havs. Vårt nya koncept inom havstransporten är ”Uber of the Seas” som ska göra logistiken effektivare och billigare. Fråga också gärna om hur man ska finansiera infrastruktur som entimmeståget till Helsingfors, automatiserade hamnar och bron mellan Pargas och Nagu. Eftersom vi samarbetar med varvet Meyer Turku svarar jag också på frågor om det.

Var först att kommentera

Lämna ett svar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*


Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng