Professor om Nagubro: Fråga inte hur, utan varför?

Med gott humör. Fr.v. Anders Ahlbäck, Elina Pirjatanniemi, Dan Lolax, Kim Wikström och Blanka Henriksson undrade och svarade på frågor i Råttis i Pargas på torsdagskvällen. Foto: Pia Heikkilä

Det här var då ingen uppvärmningsfråga, säger Kim Wikström, professor i industriell ekonomi då han på vetenskapsaftonen Undra! i Pargas på torsdag kväll fick börja med att svara på en fråga om en bro mellan Pargas och Nagu.

Wikström är i alla fall inte rädd för frågan och vågar utmana skärgårdsborna: Fundera inte så mycket på vad den kostar och hur den ska byggas, utan varför ni vill ha den.

Wikström talar i forskartermer om effektanalys.

– Vad blir effekten av en bro? Hur påverkar den fastigheternas värde? Vad ger den om stuggästerna hinner spendera fyra timmar mer på stugan? Vad innebär det att de fiffiga Nagu- och Korpoborna kan ta sig snabbare till jobbet på fastlandet?

Wikström vill att man ska se mer på helheter och hela processer: Att bara stirra sig blind på en engångskostnad som ett brobygge är lite gammalmodigt. Man ska se saken ur ett större perspektiv.

Stimuleras. Publiken njöt av den intressanta diskussionen, fr.v. Tom Sundqvist, Elisabeth Winberg och Bo Winberg.

Att se på saker ur ett större perspektiv tilltalar också Elisabeth och Bo Winberg, Åbobor i publiken på Råttis i Pargas igår. De har varit med på fyra av fem Undra!-aftnar och njuter av den levande diskussionen. Båda är i pensionsåldern men har jobbat som rektor och lärare i Österbotten.

-Det ställs frågor om ganska vanliga saker och sen får man svar som ger en nya tankar: Så där kan man också se på saken! Så där skulle jag inte ha tänkt själv, säger Elisabeth Winberg.

I dagens debatt finns så mycket ”flat kunskap”, säger Winberg, där man bara upprepar gamla klichéer.

-Att lyssna på experterna i Undra! stimulerar, ger nya grepp på saker och ting.

Elina Pirjatanniemi, professor i statsrätt och folkrätt vid Åbo Akademi, diskuterade frågor kring asylrätt, Finlandsbilden och mänskliga rättigheter.

-En mycket god sak som diskussionen kring asylrätten har fört med sig är att vanligt folk har börjat diskutera våra lagar och vår lagstiftning. Är det sådana här lagar vi vill ha?

Pirjatanniemi lyfter också fram att den intensiva debatten under de senaste åren också påmint många om vad kanske självklara rättigheter som rätten att söka asyl betyder i praktiken.

-Man ser också att sådant som är självklara rättigheter för oss i Finland kanske inte är så givna för alla. Ett land och en lagstiftning blir aldrig färdig, det är en process och inget är orubbligt.

Blanka Henriksson, universitetslärare i kulturanalys, analyserade vad vi tänker och tror om troll. Henriksson pratade om hur vår syn och tro på sådant som troll alltid påverkas av våra referensramar, av det samhälle vi lever i, av våra personliga behov, rädslor och förväntningar.

Regina Lehtola.

I publiken vågade Regina Lehtola stiga fram och ställa en fråga om väninnan som med säkerhet sade sig träffat på troll för ett antal år sedan. Blanka Henriksson kunde tolka hennes uppfattning om väninnans berättelser.

– Det troll som hon träffade på verkade vara ett vänskapligt troll, som skulle ge henne sällskap?

Anders Ahlbäck, universitetslärare i nordisk historia, besvarade frågan om huruvida en återgång till pojk-och flickskolor skulle förbättra pojkarnas skolresultat.

– Det skulle nog inte vara en lösning. Istället vill jag, som manlighetsforskare, hellre rikta in diskussionen på sådant som varför det existerar en antiplugg-kultur bland pojkar, varför det inte anses vara ”manligt” eller ”tufft” att ha skolframgång.

Vetenskapsaftonen Undra! samlade drygt 50 personer till Råttis på torsdagskvällen.

Undra! är ett samarbete mellan Åbo Akademi och Åbo Underrättelser.

Var först att kommentera

Lämna ett svar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*


Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies. Läs mera

En cookie är en liten fil som webbplatser som du besöker skickar till din webbläsare. På så sätt kan webbplatsen komma ihåg information om ditt besök, som vilket språk du vill använda och andra inställningar. Det underlättar vid nästa besök, och webbplatsen blir mer användbar. Cookies spelar en viktig roll. Utan dem skulle du förmodligen bli frustrerad när du använder webben.

Stäng