”Vi kan inte ha pansarvagnar som inte kommer ombord” – ÅA-professor kommenterar stöden till sjöfarten

Arbets- och näringsministeriet betalade rederierna över 70 miljoner i företagsstöd år 2024.

Tre stora rederier som trafikerar mellan Finland och Sverige lyfte i fjol sammanlagt över 70 miljoner euro i företagsstöd. Detta enligt siffror som Yle Uutiset presenterade i måndags.

Finnlines fick 29,8 miljoner euro, Viking Line 26,3 miljoner och Tallink Silja 17,3 miljoner.

Kim Wikström, professor i industriell ekonomi på Åbo Akademi har en kluven inställning till stöden. Så länge de kan motiveras med att de behövs för att trygga sjöfartens beredskap i en krissituation är de befogade, men staten ska inte per automatik pumpa in pengar i rederiernas kassor, säger han.

– Med tanke på Finlands läge måste vi ha en försörjningsberedskap och en tillräcklig logistikkapacitet som fungerar både i fredstid och i kristid och här har sjöfarten en alldeles speciell roll.

Finland beskrivs ofta som en ö för vilken fungerande sjötransporter är livsviktiga. Enligt statistik från Finlands rederier går 96 procent av Finlands sammanlagda import och export över haven.

Beredskap behövs för ett krisläge

Också närheten till Ryssland försätter Finland i en alldeles speciell situation.

Wikström säger att om det inte finns fartyg i kommersiell trafik som också kan utnyttjas i ett kris-, eller till och med krigstillstånd, skulle staten vara tvungen att bygga egna fartyg som lämpar sig för ändamålet.

Ministerierna borde vara tydligare och berätta vad man förväntar sig av rederierna då de får de här stöden och koppla dem till konkreta investeringar.

Det skulle bli dyrt eftersom fartygen skulle stå stilla största delen av tiden och tas i trafik först i ett skarpt läge. Därför är det bättre att rederierna och staten genom företagsstöden delar på kostnaderna genom så kallad blandad finansiering, säger Wikström.

I praktiken betyder det att den kommersiella trafiken kan fortsätta men att staten har tillgång till fartygen om det behövs.

– Om vi har fartyg som kan användas för olika ändamål och vars utnyttjandegrad är hög är det bra för alla parter och för miljön.

Nybyggen bör ha plats för pansarvagnar

Men företagsstöden ska inte delas ut för lättvindigt och staten kunde ställa konkreta krav på hur rederierna ska använda pengarna, säger Wikström.

– Ministerierna borde vara tydligare och berätta vad man förväntar sig av rederierna då de får stöden och koppla dem till konkreta investeringar som görs med tanke på försörjningsberedskapen eller den gröna omställningen.

Wikström återkommer till hotet från öst. Det kan till exempel uppstå en situation då fartygen måste transportera krigsmateriel och därför är det viktigt att rederierna säkerställer att man verkligen har den beredskapen.

– Vi kan inte ha en massa pansarvagnar som inte kommer ombord för att man inte har beaktat den möjligheten.

Så när rederierna beställer nya fartyg borde de byggas så att de kan ta ombord pansarvagnar?

– Jo, absolut. De måste i alla fall ha den beredskapen.