Reportage
Nya Rävsundsbron tas i bruk delvis redan i oktober – överraskande många ville ta en titt på bron trots vädret
Besökarna imponerades av hur stor den nya bron faktiskt är. Men vissa kommer också att sakna den fina utsikten som blir lidande.
Trafikledsverket och byggentreprenören Kreate hade igen en gång prickat in regn och rusk i samband med en invånartillställning på byggarbetsplatsen i onsdags.
Därför ordnades också korvgrillningen i den blivande busskuren.
Den nya bron är jättefin och snygg, men utsikten från gamla bron kommer jag att sakna.
– Det är ett stående skämt hos oss redan att det alltid går så här. Vi försöker faktiskt undvika dagar då vi vet att folk vill vara utomhus och njuta av fint väder, skrattar projektets informatör Riitta Sirén vid porten till området.
Den här gången hade personalen till och med ställt i ordning en liten intern tippning om hur många besökare som faktiskt vågar trotsa vädret och komma för att bekanta sig med den nya Rävsundsbron som faktiskt är så gott som klar.
– Vi räknar inte exakt hur många som kommer och går, utan avgör tippningen utgående från åtgången på grillkorv, skrattar hon.
Öppnar redan i oktober – delvis
Exakt när bron öppnas för trafik är enligt byggentreprenören Kreates projektchef Timo Hirvasmaa inte ännu riktigt klart, men den kommer i alla fall att öppnas etappvis ännu i oktober.
Först öppnas den för fotgängare och cyklister samt trafik från Pargas mot S:t Karins. Körfältet i riktning mot Pargas öppnas några veckor senare, en bit in i november.
– Det beror helt enkelt på att vi inte får väganslutningarna fixade samtidigt, utan måste göra det i etapper då den nya körlinjen ligger så nära den gamla så att de nästan korsar varandra.
Han konstaterar att det mesta som kommer att synas utåt redan är klart på bron och att det främst handlar om finslipning i det här skedet. Arbetsbron demonteras som bäst och delar av den byggs om till en arbetsflotte på 60 meter som ska användas då den gamla bron rivs i början av nästa år.
– Rivningen kommer att vara tidskrävande, då vi börjar från mitten och jobbar oss ut mot broändarna. Till sist fälls pylonerna mot land.
Den enda större överraskningen under projektets gång var sättningen som upptäcktes i november i fjol, men den ledde inte till några skador på stålbalkarna och incidenten inverkade inte på helhetstidtabellen.
Kvällsbelysningen testades för första gången i tisdags och den kommer nu att tändas varje kväll samtidigt med vägbelysningen.
Nästan 300 trappor upp
Vid utsiktsplatsen längs gång- och cykelbanan vid det högre bropylonparet som mäter 83 meter står Trafikledsverkets projektchef Saramaria Cowell och svarar på frågor från publiken.
– Här syns servicetrapporna som går upp till toppen, härifrån är det drygt 60 meter upp. Trapporna behövs för underhållsarbete och till exempel om man måste byta ut lampor i flygvarningsljusen där uppe. Det är mellan 250 och 300 trappor, sista biten blir det stege. Men verktygen kan vinschas upp, så man behöver inte bära dem med sig.
För Cowells del blir den här trakten fortsättningsvis hennes arbetsmiljö också då den nya bron står klar. Hon basar nämligen också för projektet med den nya vägen mellan Kurkela och Kustö, Pargasleden.
Med sedan 1950-talet
Fred Andersson, som besöker bron tillsammans med sin fru, har varit sommargäst i trakten sedan 1950-talet. Han har erfarenhet av tiden då den gamla bron byggdes – och minns också den tidigare pontonbron som fanns på platsen fram till 1963.
– Det har varit väldigt intressant att följa med och visst blir det en stor händelse då den nya bron tas i bruk. Man har ju följt med med rädsla hur den gamla brons skick blivit sämre och sämre och undrat hur länge den håller ihop, säger han.
”Kommer att sakna utsikten”
Pargasbon Leena Robertsson kom för att bekanta sig med bron tillsammans med sin man, som innan pensioneringen från jobbet som lantmätare hann jobba en del med broprojektet.
– Den nya bron är jättefin och snygg, men utsikten från gamla bron kommer jag att sakna. Då jag ännu jobbade i Åbo brukade jag cykla till Åbo och stannade vid bron varje morgon och njöt av morgonsolen, men nu är det omöjligt.
Orsaken till det är bland annat de broräcken av högsta kaliber som installerats för att skydda snedkablarna.
Vad betyder siffrorna på snedkablarna?
Några besökare noterade att samtliga snedkablar på bron är numrerade. Orsaken till det stavas produktutveckling, säger broingenjör Antti Rytkönen från Trafikledsverket.
En snedkabelbro är i optimal ställning bara en gång under sin livscykel, det vill säga då den står klar och kablarna är spända enligt rådande förhållanden.
– Det här är faktiskt den första snedkabelbron i landet som har numrerade kablar. Det handlar helt enkelt om att man enklare ska kunna identifiera exakt vilken kabel det handlar om om man till exempel skulle upptäcka något problem eller om det ska tvättas bort klotter. Tidigare fick man bara säga att det var den tredje kabeln från östra stranden till höger, men nu vet man precis vart man ska.
Alla stålbalkar under bron är också numrerade och servicepersonalen kommer åt dem via en motoriserad serviceplattform som rör sig på räls under bron. Kronbergsbron i Helsingfors får en likadan konstruktion.
– En snedkabelbro är i optimal ställning bara en gång under sin livscykel, det vill säga då den står klar och kablarna är spända enligt rådande förhållanden. Sedan påverkar temperaturen brons ställning, men det är förstås minimala förändringar och inget som de som rör sig på bron lägger märke till.
Rörelsefogarna på tillfartsbron på Pargassidan, som alltså i praktiken är en skild liten bro, lyfter Rytkönen också fram.
– På mindre broar finns det en eller två gummidelar i fogarna, men här är det tio stycken. Fogarna tvättas två gånger i åren och gummidelarna byts ut vid behov, men det arbetet kan utföras underifrån från ett skilt, rymligt och bekvämt serviceutrymme. Där har entreprenören verkligen visat sitt kunnande, menar Rytkönen.