Beredskapslagstiftningen och pensionerna
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Finlands nuvarande internationella verksamhetsmiljö drabbas både av en fördjupning och en diversifiering gällande nationens yttre och inre säkerhetshot.
Detta har lett till behovet att omvärdera funktionaliteten i vår beredskapslagstiftning.
Allt handlar om att både identifiera säkerhetshot och att beakta eventuella ändringar i beredskapslagen gällande institutionella specialarrangemang, som kunde krävas i hemlandet, under vissa exceptionella omständigheter.
Utan att närmare gå in på ändringsförslagen i beredskapslagen fäster vi vår uppmärksamhet vid utbetalning av pensioner under undantagsförhållanden, som vi finner ohållbara.
Tillämpandet av ingreppens totalbelopp skulle leda till stora eller t.o.m. oöverstigliga ekonomiska svårigheter för många pensionärshushåll.
I ändringsförslaget har, jämfört med gällande beredskapslag, ett tillägg gjorts, enligt vilket utbetalningen av pensioner, förmåner och bidrag i undantagsfall kan skjutas upp med högst sex månader – i perioder om högst tre månader var. Den aktuella beredskapslagen föreskriver en tid av högst tre månader.
Enligt den nuvarande beredskapslagen skulle vidare föreskrivas att utbetalningen av pensioner, förmåner eller bidrag skulle kunna minskas med högst 50 procent eller man skulle ställa in utbetalningen helt och hållet i högst tre månader.
Ovannämnda undantagsåtgärder kunde vidtas gällande en och samma förmånstagare i högst sex månader.
Enligt den nu gällande beredskapslagen skulle dock stipuleras, att pensionärer som omfattas av undantagsåtgärder (sänkning, avbruten/uppskjuten utbetalning) dock alltid skulle få minst lagstadgad full folkpension enligt gällande folkpensionslag.
Möjligheterna att ingripa i pensionerna finns redan i betydande utsträckning i den aktuella beredskapslagen.
Tillämpandet av ingreppens totalbelopp skulle leda till stora eller t.o.m. oöverstigliga ekonomiska svårigheter för många pensionärshushåll.
Den genomsnittliga bruttopensionen var cirka 2 100 euro/mån 2024 och en tredjedel av pensionärerna hade en pension på mindre än 1 500 euro/mån.
Att utsträcka exceptionella åtgärder till högst sex månader skulle ytterligare fördjupa den ekonomiska belägenheten för en mycket stor grupp av pensionärer och skulle oundvikligen återspeglas vida kring i samhällets strukturer.
Detta kunde få rent kaotiska konsekvenser.
Ändringen av beredskapslagen skulle också öka statens möjligheter att beslagta arbetspensionspensionsfondernas kapital, vilket med tiden skulle leda till allvarliga problem för arbetspensionärernas utkomst.
Därför bör beredskapslagen ändras.