Att balansera eller omfördela – det är frågan
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Vi seniorer gör vårt bästa för att hänga med i svängarna då “århundradets största förvaltningsreform”, vårdreformen, genomförs i vårt land.
Karin Cederlöf, vice ordförande i styrelsen för Västra Nylands välfärdsområde, besökte nyligen styrelsen för Svenska seniorer i Finland och redogjorde för sin syn på regeringens förslag om att ändra hur finansieringen fördelas mellan välfärdsområdena.
Välfärdsområdena har enligt lag skyldighet att balansera sin ekonomi.
Genom produktivitetsprogram och strukturella reformer ska ackumulerade underskott täckas och ekonomin vara i balans före utgången av 2026.
Det är ett omfattande och krävande arbete som redan pågår runt om i landet.
I tillägg till detta föreslår regeringen nu nedskärningar inom vården på 390 miljoner euro samt förändringar i finansieringsmodellen mellan välfärdsområdena.
Att mitt under anpassningsarbetet förändra finansieringsmodellens grund riskerar att skapa osäkerhet och underminera förtroendet för hela systemet.
Förslaget motiveras av det lagstadgade kravet på ekonomisk balans, ett krav som också finns inskrivet i regeringsprogrammet.
Men stora och orättvisa nedskärningar för inte utvecklingen framåt.
Välfärdsområdena behöver stabilitet och arbetsro för att genomföra de sparåtgärder som redan beslutats.
Att mitt under anpassningsarbetet förändra finansieringsmodellens grund riskerar att skapa osäkerhet och underminera förtroendet för hela systemet.
Regeringens förslag slår särskilt hårt mot de områden som redan har vidtagit kraftfulla åtgärder för att få sin ekonomi i balans.
Det innebär i praktiken att de som följt lagen och tagit ansvar riskerar att bestraffas, medan det skickar fel signaler till dem som ännu inte nått samma resultat.
Det kan bli ett farligt prejudikat om det inte längre lönar sig att följa lagens krav och hålla budget.
Områden med svag ekonomi bör få stöd genom de verktyg som redan finns i lagstiftningen: förlängd tid att täcka underskott, utvärderingsförfarande och tilläggsfinansiering.
Det är en mer ansvarsfull väg än att permanent förändra finansieringsmodellens fundament på ett sätt som missgynnar dem som agerat korrekt.
Mycket av det goda och långsiktiga arbete som redan gjorts hotas därmed att gå förlorat.
Flera regioner som är viktiga för Svenskfinland, bland annat Nyland, Egentliga Finland och Helsingfors, skulle enligt förslaget drabbas av betydande nedskärningar från och med hösten 2026.
Även Österbottens välfärdsområde drabbas. Det riskerar att äventyra närservicen och verksamheten vid lokala enheter. Mycket av det goda och långsiktiga arbete som redan gjorts hotas därmed att gå förlorat.
Det har också framförts konstruktiva alternativ. Bland annat har möjligheten diskuterats att de välfärdsområden som uppnår full ekonomisk balans kunde beviljas förlängd tidsfrist för att täcka tidigare underskott.
Svenska seniorer i Finland anser att förslaget om ändrad vårdfinansiering måste omprövas.
Det är inte acceptabelt att bestraffa de områden som tagit sitt ansvar och följt lagen.
En hållbar reformpolitik bygger på rättvisa, förutsägbarhet och respekt för de regler som satts upp.