Balanserad tvåspråkighet – dröm vidare!
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Minoritetsspråk lever i en paradox. Man ska utveckla sitt språk samtidigt som man ska ta in och lära sig majoritetsspråket väl, helst perfekt.
”Hon kan nog lite finska”.
Och mot femåringen: ”Säg päivää, det kan du ju.”
Femåringen tittade blygt bort och mamman försäkrade ivrigt att barnet nog varit på språkdusch. Varpå alla lovordade tvåspråkigheten. På finska naturligtvis.
Jag kliade mig i huvet och sade något artigt, men samtidigt tänkte jag att så här planteras ett språkkomplex i tidig ålder. Man ska kunna svenska och finska lika bra men genom minoritetssituationen blir finskan viktigast.
Minoritetsspråk lever i en paradox.
Man ska utveckla sitt språk samtidigt som man ska ta in och lära sig majoritetsspråket väl, helst perfekt.
Omgivningens tryck gör att majoritetsspråket når alla mest och minoritetsspråket naggas i kanterna.
Språkforskare som konstaterar att det finns gott om plats för fler språk i våra hjärnor, de måste också konstatera att en utbredd balanserad tvåspråkighet brukar vara ett mellanstadium till språkdöd.
Lösningen på femåringens problem är förstås att gästen tilltalar barnet på svenska. Men det är för mycket fordrat.
Språkkontakt är inte bara något personligt, det är också en politisk fråga.
Omgivning är ju helfinsk. Minoritetstänket och förmågan att nosa sig till rätt språk kommer av att man hela tiden handskas med språkalternativ.
Vi önskar femåringen en trygg svensk uppväxt och tids nog fler språk i bagaget.
Språkkontakten hanteras olika och envar gör sitt bästa för att inte skapa problem. Men lite finsk sisu hade mamman behövt för svenskan.
Språkkontakt är inte bara något personligt, det är också en politisk fråga.
Det blir billigare att göra så kallade tvåspråkiga lösningar när det gäller t.ex. skolor och andra institutioner. Det motiveras vältaligt med ömsesidig berikande kulturkontakt. I praktiken hamnar svenskan i underläge.
Ibland kommer språkfaktorn in av misstag. Så har det finska dagiset Mäntykotos utrymmen i Ekenäs avdelats för amerikanska Natosoldater.
Engelskan tar hem spelet.
*
Finlandssvenskarna kan naturligtvis se sig som en majoritet genom den historiska Sverigekontakten.
Då har man självkänsla och har råd med artighet. En del av oss ser det lite så och accepterar att den politiska retoriken kräver anpassning.
Språkgrupp är lätthanterligare än etnisk grupp. Benämningen svensk, finlandssvensk får vika för svensktalande, finnen blir finsktalande. Femåringen har mycket att lära sig.
Här kan du läsa fler kolumner av Leif Höckerstedt.