Du ska göra dig en avbild

Min sista fråga ställer jag på mindre allvar: kan du berätta en vits? AI-Jesus fattar ingenting och drar efter en kort processpaus ytterligare en generisk harang om kärlek och ödmjukhet.

”Grüss Göttin” står det i väldiga neonbokstäver över ingången till museets utställningssal. Hälsningen kan läsas som en feministisk och poetisk variant av, eller ett inkluderande alternativ till, den i Wien så vanliga, manligt kodade hälsningsfrasen ”Grüss Gott” (ungefär ”Gud vare med dig”).

Det här hade vi inte väntat oss.

Tillsammans med en kollega var jag på väg till konstmuseet Albertina för att se en utställning med välkända konstnärer från förra sekelskiftet.

Men i Wiens överflödande utbud av museer hamnade vi av misstag på filialen Albertina Modern istället, och steg rakt in utställningen ”Du sollst dir ein Bild machen”, du ska göra dig en avbild.

Utställningen, vars titel vänder upp och ner på budordet i Moseboken, består av ett antal samtida konstnärers utforskande av religiösa erfarenheter och det religiösa bildspråkets föreställningskraft idag.

Vi vandrar runt bland konstverken och kan snart konstatera att religion för dessa centraleuropeiska konstnärer likställs med kristendom, eller snarast katolicism.

Entréns gudinnehälsning känns lite lam i sitt fasthållande vid binära förställningar där Gud blir en avbild av människan snarare än tvärtom.

Vi ser kristen kitsch och populärkulturella referenser blandade med katolicismens tinglighet: radband, krucifix, madonnor. Det är intressant, men inte mer än så.

Till sist kommer vi fram till ett installationskonstverk med det generiska namnet ”Deus ex Machina”.

Före vi stiger in i det lilla rummet måste vi godkänna ett dataskyddsmeddelande som informerar oss om att allt vi säger spelas in och används för att träna algoritmer. Väl inne slår vi oss ner framför bilden en digital AI-Jesus som ber oss ställa fem frågor, vilka han lovar besvara.

Okej Jesus, tänker forskaren i mig: jag utmanar dig!

Enligt profetian i Jesaja är Messias fridsfursten, men med tanke på hur vår värld ser ut idag kunde en kritiker nog ifrågasätta om du verkligen infriar löftet?

Och om du predikat både att kärleken aldrig upphör och att den är störst av allt, varför vill då så många människor fördöma och begränsa kärleken mellan människor – i ditt namn?

Med sin milda stämma ger AI-Jesus utförlig respons som först känns som övertygande och förbluffande precisa svar på mina frågor.

Men då jag lyssnar närmare är det ett algoritmgenererat hopkok av plattityder och lösryckta bibelfraser där nyckelord jag nämnt i mina frågor skickligt vävs samman med nonsens utan att alls bemöta min kritik eller slå fast något av värde.

Detta är ju inte ägnat att förvåna, men lite uppgiven blir jag ändå.

Min sista fråga ställer jag på mindre allvar: kan du berätta en vits?

AI-Jesus fattar ingenting och drar efter en kort processpaus ytterligare en generisk harang om kärlek och ödmjukhet.

Humor och religion är visst ett område där de kommersiella algoritmerna helt saknar träning, om någon vill nappa på utmaningen!