Falska vänner ger äkta irritation
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Anglicismer kan vara både praktiska och plågsamma. Vissa har hittat sin plats i svenskan medan andra skaver – och ibland är det inte ens engelskan som är boven.
Vilket språkfel som ska få den tvivelaktiga äran att kallas ”mest irriterande” är en jämn kamp.
Det finns givna klassiker, som särskrivningar eller när folk blandar ihop ”de” och ”dem”, men min magkänsla säger att anglicismer också ligger väldigt högt på topplistan.
Anglicismer är engelska ord och uttryck som uppträder i ett annat språk – men som inte uppfattas som helt korrekt standardspråk.
Om man vill följa det ofta gångbara språkrådet ”använd det ord som irriterar minst” gäller det alltså att undvika anglicismer och hålla sig till svenska motsvarigheter.
Det enkla sättet är ju att bara skriva på svenska: krockkudde i stället för ”airbag”, lag eller grupp i stället för ”team”, och topp eller kulmen i stället för ”peak”. Inte svårt alls!
Men verkligheten är sällan så simpel. Vissa uttryck som ursprungligen sågs som anglicismer har i dag blivit så vanliga att de uppfattas som svenska. Ofta går de här orden lätt att uttala, stava och böja på svenska, och de hittar sin naturliga plats i språket.
Vi skriver och talar utan att tänka på det om att tejpa, gå på dejt, skriva ett mejl och surfa på webben.
Ibland finns det förstås mer svenska uttryck att ta till om man vill det: att gå på en träff eller att skriva ett e-postmeddelande.
Falska vänner stavas eller låter liknande, men har olika betydelse på olika språk.
Att undvika tejp, som har funnits i skrift på svenska sedan 1949, blir däremot inte lika smidigt – ”fästa med självhäftande klisterremsa” är rejält mycket längre och krångligare än det koncisa ”tejpa”.
Det är kanske snarare subtilare anglicismer som har att göra med ordföljd eller formulering som retar upp läsare och lyssnare.
Det är inte direkt fel att säga ”jag tänker att vi borde baka bröd” i stället för ”jag tycker att vi borde baka bröd”, men för många skorrar engelskans ”I think” i bakgrunden.
Ännu tydligare blir engelskans ”that’s all for now” när det direktöversätts till ”det var allt för nu”, i stället för det naturligare ”det var allt för den här gången”.
En annan sak som stör både ögon och öron är så kallade falska vänner. Falska vänner stavas eller låter liknande, men har olika betydelse på olika språk.
Det gäller att hålla koll på att engelskans ”wrist” är handled, inte vrist, på svenska, att ”original” betyder ursprunglig, inte originell, och att ”eventually” är så småningom eller slutligen, inte eventuellt.
Men ibland finns det också svenska uttryck som har fått rykte om sig att vara anglicismer, även om de inte är det i strikt mening.
Det gäller ändå att inte beskylla engelskan alltför lättvindigt, och kanske helt i onödan.
Ett typiskt exempel är när folk reagerar negativt på uttrycket ”spendera tid”. ”Det heter tillbringa tid och spendera pengar”, har någon kanske lärt sig i skolan, men det går bra att spendera tid även på svenska – det gjordes i skrift första gången redan för flera hundra år sedan.
Däremot har uttrycket ”spendera tid” säkerligen blivit allt vanligare, påverkat av engelskans ”spend time”. Det gäller ändå att inte beskylla engelskan alltför lättvindigt, och kanske helt i onödan.
Här kan du läsa fler kolumner av Sandra Holmqvist.