Hur kan vi locka vårdpersonal till skärgården?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Att rekrytera vårdpersonal är en utmaning för Varha – och i de mer avlägsna delarna av glesbygden blir det ofta ännu svårare. Vid serviceboendet Aftonro i Iniö har bristen på behörig personal länge skapat oro och hot om nedläggning. Detta trots att både anställda och ortsbor framhåller hög kvalitet, trygghet och en välfungerande arbetsgemenskap. Om samma traditionella rekryteringsmodell används för storstäder och små samhällen riskerar vi att misslyckas.
Enbart platsannonser och korta kampanjer lockar inte folk till en ö. Vi behöver nu kreativa lösningar. Man kunde utveckla flexibla arbetsmodeller och nya arbetssätt, där vårdteam ges möjlighet att under gemensamt ansvar skräddarsy arbetsscheman så det passar deras situation. Kortare uppdrag, till exempel på några månader, borde vara en möjlighet, så att intresserad vårdpersonal kan få prova på hur det är att jobba på en mindre enhet ute i skärgården. Vi har redan sett goda exempel på personal som kombinerar arbete på hemorten med uppdrag i skärgården under sommaren. För en vårdare som flyttar med barn måste hela livspusslet – arbete, skola, dagis, transporter och fritid – fungera. Och det gör det på Iniö!
En lokal rekryteringsmodell – skapad i samarbete mellan Varha, Pargas stad och Iniöborna – skulle kunna lyfta fram livskvalitet, trygghet och sammanhållning. Det är värden som kan locka den som söker ett alternativ till storstadens stress.
För att lyckas måste Varha våga utmana sitt fokus på att samma lösningar ska passa överallt. Idag prioriteras att alla processer ska se likadana ut, vilket i praktiken skapar nya problem. Vi behöver öppna för lösningar som verkligen svarar mot personalens behov. Situationen i Iniö är allvarlig – men också en möjlighet. Aftonro kan bli ett föredöme för hur små samhällen kan rekrytera och behålla vårdpersonal: inte genom centralisering, utan genom mänsklig närhet, lokal stolthet och framtidstro.
Lyckas vi här kan modellen användas i andra utsatta områden. En öppen dialog om lokal förvaltning kan bli ett första steg mot en mer hållbar lösning för hela glesbygden.