Reportage

Lill-Flipperns arv lever vidare i Nagu – men nu som småskaligt handarbete

Ortens stolta båtbyggartraditioner är fortfarande vid liv, i dag genom glasfiberbåtstillverkaren Fibresin.

Skalan är ändå något helt annat än under Na-Boats och Flipper Boats storhetstid på 1970- och 1980-talen.

– Vi tillverkar i snitt ett femtiotal båtar om året, säger vd:n Mikael Aalto som själv halkade in i båtbranschen i mitten av 2000-talet.

Han började jobba med båttillverkning i Vikom år 2006. Under sin allra första arbetsdag fick han slipa formen för Delta 29-båtmodellen.

Flippermodellens första inkarnation, som fick sitt namn efter delfinen i den på tiden populära tv-serien, var den så kallade ”Lill-Flippern”. Det var en roddbåtsmodell som såldes i över 10 000 exemplar.

Just den modellen lever också kvar i Fibresins sortiment, då Penguin 38:n baserar sig på den.

Det här är en äkta, gammal Lill-Flipper som jag fått i utbyte och den ska bli till en reklamskylt vid Skärgårdsvägen i något skede.

Verksamheten drivs sedan 2017 i före detta Ingströms hall i Simonby i Nagu. Där produceras både nybyggen och äldre båtar restaureras. Här är det handarbete från början till slut som gäller.

Tacksamt material

Glasfiber är enligt Aalto ett tacksamt material, eftersom det alltid går att reparera förutsatt att det inte är vattenskadat. Livslängden på en glasfiberbåt är lång, upp till 100 år i bästa fall.

Strax efter mellandörren in till båthallen ligger en grällt orange båt som väntar på litet kärlek.

– Det här är en äkta, gammal Lill-Flipper som jag fått i utbyte och den ska bli till en reklamskylt vid Skärgårdsvägen i något skede.

Då vi vandrar vidare i hallen kommer vi till ett av verkstadsrummen. Där ligger två båtar och en svart gjutform och väntar.

– Det här är en gammal goding från 1970-talet som restaureras helt och hållet både på insidan och utsidan, berättar Aalto om en iögonenfallande grön glasfiberbåt, där kölen ska förstärkas.

Litet längre åt sidan finns en träbåt som väntar på att få glasfiberfodring.

– Här har vi en riktig juvel, en över 100-årig segelbåt, en så kallad triangelbåt, som ägaren vill glasfiberfodra under vattenlinjen. Det gör vi också här, enligt bästa förmåga.

Triangelbåten var en tävlingssegelbåt som byggdes enligt ett noggrant recept gällande virke och ända ner till vilken typs skruvar som användes.

– Idén var dels att tillverka båtarna så förmånligt som möjligt, men också för att alla exemplar ska ha likadana egenskaper.

Ny modell på kommande

Gjutformen hör till en helt ny modell som är på kommande. I dagens läge tillverkar Fibresin båtar av den egna modellen Penguin (i tre olika storlekar), den klassiska Nagufiskaren och lillasystern Nagujollen.

Ska tre personer stå och kasta blir 42:an litet för liten. Vi får se om det finns en marknad för den här modellen.

– Formen här hör till en helt ny modell, Penguin 45, som baserar sig på klassiska Flipper 450. Större båtar än så har vi inte riktigt kapacitet eller utrymme för att tillverka. Nagufiskaren som är sex meter lång går ännu, men den är ingen storsäljare och vi gör bara några få exemplar av den i året.

Penguin 45:an är, precis som siffran skvallrar om, litet större än 42:an, och har aningen mer utrymme med tanke på målgruppen som främst är sportfiskare.

– Ska tre personer stå och kasta blir 42:an litet för liten. Vi får se om det finns en marknad för den här modellen, säger Aalto.

Han medger att marknaden för traditionella båtar sist och slutligen är rätt begränsad, men det gäller att hålla sig framme.

”Varmansbåt”

Katamaranskrovet som kännetecknar Penguin-modellen gör båtarna stadiga och stabila – och ekonomiska i drift.

– Det är många som vuxit upp med den klassiska Lill-Flippern och känner till den. Det här är stadiga båtar som är lätta att hantera i ur och skur. Man behöver inte heller en 100-hästare i aktern. Det är också det som alltid varit idén, att tillverka båtar som inte kräver stora motorer.

För Aalto är båtmässan i Helsingfors i februari det enskilt viktigaste evenemanget att delta i. Där kommer han att vara igen nästa år.

Handarbete från början till slut

Inne i den ena hallen jobbas det som bäst med att färdigställa en Penguin 38:a. Som bäst förbereds insidan av båten för målning, efter det ska ännu de lösa delarna skruvas fast och inom några dagar är båten klar för avhämtning.

Lamineras för hand

Alla båtar lamineras för hand med glasfibermatta blandat med harts, lager för lager.

Sedan slipas ytan, limmas, slipas igen och efter det målas den för hand med pensel.

– Andra tillverkare gör också båtar som sprutlamineras, men de blir inte lika hållbara då fibrerna är kortare. Dessutom skulle det krävas en betydligt större produktionsvolym för att det skulle vara lönsamt. Vi sprutmålar inte heller, eftersom det också skulle kräva mer avancerade utrymmen, säger Aalto.

Hos Fibresin görs det också annat än båtar. Posankan, den kännspaka rosa skulpturen som välkomnar de som kör in till Åbo längs Helsingforsgatan, ”föddes” här. Tidigare i vår renoverades ”lökbastun” Sounding Dome hos Fibresin, som också ursprungligen tillverkat den.

Mångsysslare av rang

Att kalla Aalto för en mångsysslare är nästan en underdrift. Förutom båttillverkning har han hand om Simonby outlet med loppis och är aktiv i flertalet föreningar i Nagu – bland dem Nagu hembygdsförening, där han är ordförande.

– Outleten och loppisen är ju i princip en del av samma komplex här ute. Butiksdelen har omkring 300 kvadratmeter plus ett lager, som egentligen borde vara det utrymme där båtar som väntar på leverans lagras, skrattar han.

Butiken och loppisen är enligt honom ett bra komplement till båttillverkandet, då det en gång fanns utrymme. Aalto medger också att han alltid haft en viss svaghet för gamla saker, inte minst glas.

– Kläder är egentligen i nuläget det enda vi inte har till försäljning här på plats, vilket främst beror på att styrenlukten från båttillverkningen skulle fastna i dem. Men eventuellt blir det att sommartid också ha kläder i containern ute på gården. Folk frågar ofta om det finns kläder, så vi får se.