Minskat kvinnligt företagande är ett hot mot den finländska konkurrenskraften

Trots att kvinnor utgör ungefär hälften av befolkningen står de endast för en tredjedel av företagarna. Detta är inte ett marginellt fenomen, utan ett betydande strukturellt problem.

Under de senaste tre åren har antalet kvinnliga företagare minskat betydligt, med över 20 000. Detta är inte ett marginellt fenomen, utan ett betydande strukturellt problem.

Trots att kvinnor utgör ungefär hälften av befolkningen står de endast för en tredjedel av företagarna.

Finland kan inte utnyttja hela sin konkurrenskraftspotential om hälften av befolkningen inte upplever företagande som en verklig möjlighet eller lönsamt. En stark och hållbar ekonomi skapas när så många som möjligt känner att de kan bli företagare.

Företag är en nyckel till att främja sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Därmed behöver Finland företagande och en positiv inställning till företagande just nu.

Den nuvarande regeringen förstår företagandets betydelse och eftersträvar en situation där det lönar sig och belönas att driva företag i Finland.

För att nå detta mål strävar man efter att trygga en så stabil verksamhetsmiljö som möjligt och förutsägbar reglering.

Förutsättningarna för företagande har förbättrats bland annat genom att sänka bolagsskatten, avlägsna hinder för företagande och utöka lokal avtalsrätt.

Många kvinnliga företagare upplever att deras kompetens ifrågasätts alltför ofta och att de måste motivera sin skicklighet mer än nödvändigt.

Dessutom främjar regeringen sammanslagning av att vara anställd och företagande, vilket är viktigt i dagens mångformiga företagandefält.

Kvinnliga företagare möter fortfarande utmaningar som härstammar från samhälleliga normer och könsrelaterade förväntningar.

Många kvinnliga företagare upplever att deras kompetens ifrågasätts alltför ofta och att de måste motivera sin skicklighet mer än nödvändigt.

Eftersom kvinnor fortfarande tar ut majoriteten av familjeledigheterna framstår företagande för många som ekonomiskt mer riskabelt och svårare att förena med familjelivet jämfört med anställning.

Dessutom är olämpligt bemötande och till och med sexuella trakasserier tyvärr verkliga erfarenheter för många kvinnliga företagare.

Vi behöver mer stöd för att förena familje- och arbetsliv, en jämnare fördelning av kostnaderna för föräldraskap, mer jämlika finansieringsmöjligheter, starkare entreprenörskapsutbildning samt stöd för kvinnors nätverkande och synlighet.

Det krävs också att attityder förändras, att strukturer kritiskt granskas och att diskriminerande praxis avskaffas.

De utmaningar kvinnliga företagare möter och den könsuppdelade arbetsmarknaden förklarar delvis varför det finns färre kvinnliga än manliga företagare i Finland.

Vi måste erkänna mångfaldens betydelse för företagens hållbarhet och tillväxt.

Företagen spelar en avgörande roll när man söker sätt att öka arbete och tillväxt i Finland.

Båda behövs akut för att vi ska kunna upprätthålla och stärka vår välfärdsstat.

Välfärdsstatens framtid och säkerställandet av Finlands konkurrenskraft kräver att hela befolkningens kompetens och entreprenörskap tas i bruk.

Här kan du läsa fler kolumner av Saara-Sofia Sirén.