När små skolor är både problem och trumfkort – vilken skolpolitik gäller egentligen?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Kimitoöns kommunstyrelse bestämde den 27.10.2025 att skolan i Dalsbruk fortsätter långsiktigt med svenskspråkig undervisning i klasserna 7–9, förutsatt att kvaliteten på undervisningen är bra. Enligt beslutet ger detta tydliga riktlinjer för utvecklingen av skolnätverket, vilket anses nödvändigt inför ett eventuellt nybygge.
I den efterföljande nyhetsrapporteringen beskrivs beslutet som något som skapar framtidstro, och det framhålls att alla grupper stod enade bakom förslaget. Samtidigt väcker formuleringen om undervisningskvalitet flera grundläggande frågor.
Vad menas konkret med undervisningskvalitet? Hur definieras den, hur mäts den och enligt vilka kriterier? Vem gör bedömningen och hur ofta? Finns det tydliga, gemensamma och öppna riktlinjer – eller är det en formulering som i praktiken kan tolkas och omtolkas över tid?
Om skolans fortsatta existens villkoras på detta sätt är det svårt att se hur beslutet ger verklig arbetsro för skolans personal, eller trygghet för elever och familjer. Tvärtom riskerar en framtid som ständigt kan omprövas att skapa osäkerhet. Detta gäller inte minst för barnfamiljer på orten, som i sina vardagsval kring boende, arbete och barnens skolgång behöver kunna lita på att den lokala skolan faktiskt finns kvar.
Är små skolor en belastning som på sikt bör avvecklas, eller en styrka som bidrar till kvalitet, trivsel och engagemang?
Om undervisningskvalitet ska vara ett avgörande kriterium borde den dessutom rimligen följas upp på samma sätt i alla skolor i kommunen. Likabehandling är en grundförutsättning för förtroende.
Det som ytterligare försvårar förståelsen är kommunens dubbla budskap. I den långsiktiga skolplaneringen har små enheter ofta lyfts fram som problematiska, medan större och mer centraliserade skolhus beskrivs som lösningen. Samtidigt lyfts just små enheter fram som ett ”trumfkort” i en pågående rekryteringsprocess (rektor till Dalsbruks skola) – attraktiva tack vare närhet, överblick och möjlighet att påverka.
För en utomstående blir det svårt att förstå vilken skolstruktur kommunen egentligen tror på. Är små skolor en belastning som på sikt bör avvecklas, eller en styrka som bidrar till kvalitet, trivsel och engagemang?
Framtidstro byggs inte av villkorade formuleringar eller av argument som ändras beroende på sammanhang. Den byggs av tydliga prioriteringar, konsekvent och öppen politik och öppna kriterier som gäller lika för alla. Först då kan personal, elever, barnfamiljer som bor här och de barnfamiljer som kanske funderar på att flytta hit känna verklig trygghet inför framtiden.