Naturen är inte bara en miljöfråga utan också välfärdspolitik
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Naturen är en stark del av vår identitet och även i städerna finns den oftast nära till hands.
Situationen är bra jämfört med många andra länder, men i takt med urbaniseringen riskerar också vårt förhållande till naturen att försvagas, särskilt bland barn och unga.
Möjligheterna att vistas i naturen minskar, och i vardagens brådska blir det alltmer sällan vi stannar upp och tar in den.
Därför är omsorgen om naturen inte bara en miljöfråga utan också en central uppgift för vårt välbefinnande och med tanke på vår framtid.
Ändå kan naturen ge oss kraft och balans i en hektisk och ständigt föränderlig tid.
Det är viktigt att minnas att människan inte är avskild från naturen, utan vi är en del av det ekosystem som omger oss.
Därför är omsorgen om naturen inte bara en miljöfråga utan också en central uppgift för vårt välbefinnande och med tanke på vår framtid.
När vi tar hand om naturen kan naturen ta hand om oss.
Samtidigt måste vi komma ihåg att naturen och dess mångfald i sig är värdefulla och är värda att skydda.
Naturens betydelse för vårt välmående är stor. Forskning visar att naturen har tydliga positiva effekter på både fysisk och psykisk hälsa. Alla ska ha möjlighet att tillbringa tid i naturen och uppleva dess närhet.
Särskilt barn behöver växa upp med naturen omkring sig. Den relation till naturen som utvecklas i barndomen bär ofta långt in i vuxenlivet.
Främjandet av naturhälsa sker i synnerhet inom småbarnspedagogiken och utbildningen, där kommunerna har en avgörande roll.
Kommunerna kan stärka naturhälsans och naturpedagogikens plats i fostran och utbildning.
Naturens rika mikrobiom stärker barnens immunförsvar och berikar kroppens mikroflora, vilket kan förebygga allergier och astma.
Naturen påverkar också barns psykiska välbefinnande. Krisen kring psykisk ohälsa påverkas bland annat av ensamhet och en vardag som i hög grad präglas av skärmtid.
En del av lösningen finns i naturen och i att bygga en god relation till den redan i tidig ålder.
Naturen skapar gemenskap – gemensamma utflykter ger många former av välbefinnande.
Redan korta och regelbundna stunder i naturen kan ha positiva effekter på barns välmående långt in i framtiden.
Därför är det vårt gemensamma ansvar – beslutsfattares, organisationers, föräldrars och lärares – att se till att varje barn får tillgång till naturen och dess hälsofrämjande kraft.
Enligt Naturresursinstitutet är den ekonomiska potentialen av naturens hälsoeffekter, när det gäller läkemedelsbehandling av depression, typ 2-diabetes och astma, uppskattad till 140–290 miljoner euro per år.
Internationella exempel visar att den totala nyttan kan uppgå till så mycket som 2,5 miljarder euro.
Att stärka naturhälsan som en del av fostran, utbildning och social- och hälsopolitik är därför särskilt viktigt.
Att främja hälsa och välmående är alltid billigare än att behandla sjukdom. Vi behöver mer långsiktigt tänkande, inte enbart kortsiktiga sparåtgärder som i längden kan leda till större kostnader.
Här kan du läsa fler kolumner av Eeva-Johanna Eloranta.