Nya Astra, brist på skötbord, ledningens transparens – 9 röster om viktiga frågor i kårvalet

Rekordmånga ställer upp i kårvalet vid Åbo Akademi. ÅU frågar kandidater och invalda vad de vill jobba för.

Rekordmånga ställer upp i kårvalet vid Åbo Akademi: 107 på totalt 8 kandidatlistor.

I valet väljs ett nytt kårfullmäktige för 2026–2027. Fullmäktige är Åbo Akademis Studentkårs (ÅAS) högsta beslutsfattande organ.

Senast det var fler kandidater var år 2004.

ÅA:s nedskärningar, lokaler för studieliv och studier, välmående och transparens hos ledningen – frågorna som kandidaterna brinner för är många.

Emilie Jäntti, studerande i folkrätt, ställer upp i kårvalet för första gången.

Jäntti valde att ställa upp för valföreningen Liberala studerande.

– Jag valde att ställa upp på grund av sättet som ÅA har skött vissa saker det senaste året, som exempelvis uppsägningarna av språklärarna. Jag tycker att studerandenas röster inte hördes alls då besluten fattades, trots att det påverkar studierna och de studerandes vardag, säger hon.

Liberala studerande har haft en entydig åsikt i den här frågan, speciellt de som studerat länge, enligt Jäntti.

Den viktigaste frågan för henne är hållbara studier.

– För det krävs psykiskt och fysiskt välmående. Vi vill också att alla ämnesföreningar ska behandlas lika oavsett studieort eller studieinriktning. Vi ska jobba aktivt för att ÅA:s lokaler och tillställningar är tillgängliga.

Som förälder i studielivet har hon också ett annat tillgänglighetsperspektiv.

– ÅA tar inte i beaktande studerande som har barn eller som måste arbeta under studierna tillräckligt bra. Vissa måste heltidsjobba och då kan det bli svårt att få ihop studier och vardag. För mig som är mamma är en viktig sak också att det finns skötbord. Det saknar flera av akademins utrymmen. Ska du byta blöja på ditt barn på golvet? Det kan leda till att vissa föräldrar skippar vissa kurser på plats.

– Vi har fina studieutrymmen och fina nya Astra på gång. Men mera utrymmen där man bara kan hänga och studera tillsammans är alltid välkommet.

Jäntti är också kretsordförande för Svensk Ungdom i Egentliga Finland. SFP-koppling har också bland annat Anton Åkerman som är nationella SU:s vice ordförande. Han studerar samhällsvetenskap och brinner för transparens och studievardagen.

– Vanliga frågor som är viktiga frågor, säger han.

Fysikstuderande Rebecca Ahlskog ställer upp för FNT-listan.

En av de viktigaste frågorna för henne är att ämnesföreningarnas verksamhet inte hotas.

– Ämnesföreningarna skapar gemenskap och jobbar för att göra studielivet roligare för studerande. För att verksamheten ska fungera behövs utrymmen, därför är frågan viktig för mig, säger hon.

FNT-listan passade bra för henne då dess huvudfråga alltid har varit förenings- och studieutrymmen.

FNT-listan grundades 2019 och 2021 skedde flytten till Aurum. Majoriteten av alla naturvetenskaps- och teknikämnen finns i huset.

Det här försämrade utrymmestillgängligheten kraftigt, konstaterar Mattias Eriksson, doktorand i matematik, som är listans ombud. Han ställer inte upp i valet i år men har suttit två år i fullmäktige.

– De fyra specialföreningarna Kemistklubben, Biologica, Sigma och Quantum fick ett gemensamt rum att dela på 2021. Det rummet var mindre än alla föreningarnas enskilda utrymmen före det. Det var katastrofalt ett tag men vi har lyckats anpassa oss ganska bra nu, säger han.

Ett plåster på såren är Geologicum som ÅAS tog över och använder för lagerutrymmen och evenemang.

Om ÅA väljer att lämna även den byggnaden i framtiden vet ingen hur det går.

– Då behöver studentföreningarna hitta nya platser för lager. Det är inte rimligt att till exempel studieföreningars medlemmar måste förvara saker hemma, säger Eriksson.

I Aurum är det också svårt att hitta rum att studera i.

– Vissa dagar får man gå runt i hela Aurum för att hitta en ledig plats att studera vid och även då är det inte säkert att man hittar något, säger Ahlskog.

Utrymmesfrågan är högaktuell också i och med nya Astrahuset.

– Då kommer samhällsvetare och ekonomer att uppleva samma sak som vi 2021. Hoppeligen går det bra och vi vill också stötta den flytten, säger Eriksson.

Antonia Holmberg är en av dem som konkret står inför förändringen i och med flytten till Astra i januari. Hon studerar samhällsvetenskap och ställer upp på SF-listan som är ny för i år.

– Vi kände att vi vill sänka tröskeln för våra medlemmar att ställa upp, och få mera synlighet, säger Holmberg som är ordförande för SF-klubben.

Gällande Astra har det krävt flera möten innan det klarnat att samhällsvetarna får kanslirum.

– Vi har inte haft så mycket att säga till om. Det har varit svårt att få reda på hur det ska gå med vår ämnesförenings utrymmen.

Det ser lovande ut – men att se hur mycket arbete som krävs för att komma dit är en av orsakerna till att hon väljer att ställa upp för första gången.

– Jag vill kämpa för att de studerandes röst ska höras på ett annat sätt. Det måste ställas högre krav på ledningen i frågan om transparens. Studerandena måste få information om beslut som fattas gällande dem i god tid.

Under året som gått har hon sett flera beslut av ledningen klubbas igenom då ÅA gjort nedskärningar.

– Det var många i personalen som sparkades eller fick byta arbetsroller. Många av besluten har rört studerande utan att de har själva kunnat påverka.

Folk måste få veta vad som ska hända, anser också Santeri Kylämäki som ställer upp för listan De rättvisa, DRV.

Tillgänglighet och jämlikhet är viktigast för den här gruppen.

Kylämäki ställer själv upp efter allt som hänt på Åbo Akademi det senaste året.

– Först och främst var det omstruktureringarna. De senaste två åren har fullmäktige inte varit så aktiva som de skulle ha kunnat vara, just i och med de beslut som fattats om omstruktureringarna. Det känns som att studerandes åsikter satts i bakluckan och det är något som jag och gruppen vill ändra på.

Nya nedskärningar är sannolikt också att vänta framöver på grund av ekonomiska svårigheter, enligt ÅA:s styrelseordförande Dag Wallgren som uttalade sig i en tidigare intervju för ÅU.

– Besluten måste vara sådana så att studerande vet vad som ska ske, deras åsikter måste tas i beaktande. Besluten måste vara hållbara, säger Kylämäki.

– Studerandenas röster måste bli hörda. För mig som är med i en liten förening och studerar datateknik är det också viktigt att lyfta fram mindre föreningar, säger han.

Viktoria Björn studerar internationell marknadsföring och har varit medlem i kårfullmäktige den senaste valperioden.

– Det är viktigt att vara med och påverka i beslut som påverkar studerande, säger Björn som ställer upp för MK-listan.

MK-listan har flest kandidater av alla: 28. Det gläder Björn att många vill ställa upp.

– Gemenskapen är viktig för oss. Det är viktigt att se till att ingen lämnas utanför och att det finns tillräckligt med möjligheter till stöd för den som behöver det.

En högaktuell fråga är studerande som arbetar vid sidan av studierna. Nedskärningarna i studie- och bostadsbidrag innebär flera sådana fall.

– Studierna måste byggas upp på ett realistiskt sätt för dem som måste arbeta också, säger Björn, som i höst ser extra mycket fram emot Finlands studentkårers förbundsmöte som hon också deltagit i tidigare.

FSF är intresseföreningen för studenter vid universitet och högskolor i Finland – en organisation med 140 000 medlemmar.

– Där finns det goda möjligheter att uttrycka sig och debattera, säger Björn.

Engelskastuderande Jesper Öhman är ombud för en helt ny lista: DKL-listan. Han talar sig också varm för gemenskap.

– Vi skapade en skämtförening för två år sedan och namnet står för Data-Kossulogerna. Det är en gemenskap som håller oberoende universitet, studieinriktning, ort. Det handlar om att aktivera folk. Vi tycker att det är värt att omvandla energin till att engagera sig i högskolepolitiken, säger han.

– Det enda som krävs för att aktivera sig i högskolepolitiken är att vara studerande. Då vet du tillräckligt och din erfarenhet räknas alltid.

Öhman känner flera som varit med i kårfullmäktige och anser att det behövs mera engagemang. Ju fler som är aktiva, desto bättre.

– Om man vill ha något gjort måste man vara villig att göra saker.

Ni passade inte in på någon av de andra listorna?

– Nä, vi gör vår egen lista och vill visa att det inte är farligt att ställa upp i kårvalet. Många känner mig som person och då de ser att jag ställer upp så aktiverar de sig kanske mera. Det sänker tröskeln för vissa. Det är bra att bygga något eget.

Den viktigaste frågan är studerandes välmående.

– Det är kul men dränerande att studera. Det är värt det, men vi vill göra vad vi kan i fullmäktige för att underlätta för studerande. Vi vill jobba för ett studieliv med lite mindre ångest, säger han.

Studieutrymmen lyfter han som en viktig fråga.

En aktiv politiker som väljer att ställa upp i kårvalet är Matti Oskari Saarinen som studerar religionsvetenskap för tredje året.

Han ställer främst upp i kårvalet på grund av Finlands regeringspolitik. Partitillhörigheten är De Gröna och kårvalslistan heter Rödgröna listan.

– Det är en liten protest för egen del. Vi har en högerregering som skär ner i stöden och mig personligen drabbar det också att det skärs ner i vården. De flesta på vår lista ställer upp på grund av det som sker i inrikespolitiken nu, även om kårfullmäktige inte är något riksdagsval.

Studerande vid Åbo Akademi utgör också en maktfaktor i Svenskfinland i och med att det är landets enda svenska universitet, vilket gör att det finns möjligheter att påverka, tror han.

Saarinen vill jobba för studerandes välmående och för att de ska trivas i Åbo. Han oroar sig för hjärnflykt till Sverige om det blir för dåliga tider för svenskspråkig utbildning i Finland.

Hans engagemang gäller också gymnasie- och högstadiestuderande. Som lärarvikarie har han upplevt att elever har mindre lust att studera vidare vid universitet.

– Många har hört att pressen ökat och känner hopplöshet.

107 kandidater

Fotnot: ÅU återkommer till listan Gemensamma Vasa.